Nyhet
5 december 2016 kl 11:23

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Forskare inför Pisa: Risk att vi slår oss till ro

I morgon tisdag presenteras resultaten i den internationella Pisa-mätningen. Sjunker svenska elevers kunskaper ännu mer eller har utvecklingen vänt? Forskaren Magnus Henrekson väntar sig en liten förbättring.

För tre år sedan drabbades Sverige av en Pisa-chock. De svenska elevernas kunskaper i matematik, naturkunskap och läsförståelse hade fortsatt att försämras och dessutom sjunkit snabbare än i något annat OECD-land. 

Nu är det dags igen. Den 6 december presenteras resultatet av den Pisa-mätning som förra året genomfördes bland en halv miljon 15-åringar i 72 länder, bland dem samtliga 35 OECD-länder.

– Min gissning är att vi kommer att se en liten förbättring av Sveriges resultat. Nu ställer skolan högre krav på eleverna för att de ska få de högsta betygen, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Förra veckan visade det sig dessutom att svenska elever klättrat uppåt i en annan internationell mätning av kunskaper i matematik och naturkunskap, Timss. Det är fortfarande långt till forna goda resultat, men åtminstone ett trendbrott.

Magnus Henrekson har tillsammans med doktoranden Sebastian Jävervall kartlagt de mätningar av svenska elevers kunskaper som genomförts de senaste två decennierna. I en nyligen publicerad rapport konstaterar de båda forskarna att svenska elever presterade bra för femton år sedan, men att resultaten sedan dess sjunkit i så gott som alla undersökningar och delmoment.

Mätningarna visar dels att en allt större andel av eleverna inte klarar av elementär matematik och naturkunskap, dels att det numera är ytterst få som når toppresultat.

– En oacceptabelt låg nivå, anser Magnus Henrekson.

Att grundskolan och gymnasiet inte lyckas rusta eleverna lika bra som förr visar sig även i de förkunskapsprov i matematik som de tekniska högskolorna KTH och Chalmers låter sina nybörjarstudenter göra. Resultaten på de proven har kraftigt försämrats sedan slutet av 1990-talet och 2013 gick en femtedel av de studenter som kommit in på Chalmers bet på varenda uppgift på provet.

Men att döma av de ständigt stigande betygen går det ju bättre och bättre för svenska elever (utom för den mindre grupp som det går riktigt dåligt för). Så utan internationella granskningar av elevers kunskap hade bilden av den svenska skolan troligen varit mycket ljusare än den nu är.

– Det är tack vare Pisa och andra undersökningar som vi kan mäta svenska elevers utveckling över tid. I Sverige har det inte funnits någon ambition att utveckla ett sådant kunskapsmått. Allt för många anser att man inte ska mäta kunskap eller att det inte går, säger Magnus Henrekson.

Men mäter Pisa relevanta kunskaper? Och är det möjligt att på ett rättvist sätt jämföra olika länders skolsystem? Kritiker pekar på brister och ifrågasätter om undersökningens stora inflytande på skoldebatten är rimligt.

– Ett enskilt mått kan möjligen viftas bort, men nu finns flera undersökningar som alla visar samma sak och samma tendens över tid. Då är man på säker mark i sina slutsatser, hävdar Magnus Henrekson, och syftar på ytterligare några internationella tester som mäter matematikkunskaper och läsförståelse.

Att nationalekonomen Magnus Henrekson intresserar sig så mycket för skolan hänger ihop med hans forskning kring tillväxt och teknisk utveckling.

– Sveriges ekonomiska bas ligger i tekniskt avancerade företag. Men de som gått i en dålig skola får svårt att hävda sig i de kvalificerade jobb som deras föräldrar nu har.

Orsakerna till denna dystra utveckling är enligt Magnus Henrekson flera. Motståndet mot att mäta kunskaper. En pedagogik som ger elever en otillräcklig faktagrund att stå på innan de förväntas reflektera och analysera. Statens abdikation från styrningen av skolan. Och så en skolmarknad där både företag och offentligt drivna skolor satsar på att leverera elever med höga betyg.

– Nu får skolorna själva tala om vilket resultat de har. Men om staten inför studentskrivningar och sätter en hög ribba skulle det bara ta några månader för skolorna att ställa om och erbjuda en bra utbildning.

Om Pisa-resultaten skulle visa att kunskaperna hos de svenska eleverna inte längre befinner sig i fritt fall tror Magnus Henrekson att det finns risk att alla drar en lättnadens suck och inte längre betraktar läget som alarmerande.

– Det finns en otrolig vilja att slå sig till ro. Men vi kan verkligen inte nöja oss med en liten förbättring. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 5 december 2016 kl 11:23
Uppdaterad: 5 december 2016 kl 11:25