”För stor församling – för litet inflytande”

De flesta är nöjda med fullmäktiges ställning och styrka. Men var fjärde ordförande efterlyser ett större inflytande över kommunpolitiken.

I Lerum kämpar fullmäktige för att bli något mer än ett transportkompani för redan fattade beslut, berättar ordföranden, Lennart Wassenius (C).

– Egentligen är det ju vi som är husbonden och kommunstyrelsen drängen. Men i praktiken ligger det mesta av makten hos kommunstyrelsen. Fullmäktiges roll behöver stärkas.

Det har man försökt att göra, på olika sätt. Tidigare facknämnder har avskaffats och beredningar i fullmäktige inrättats. Föreläsningar, workshoppar och temadebatter i tunga frågor har ordnats.

Det har i viss mån förbättrat läget, enligt Lennart Wassenius. 

– Det är ju i fullmäktige politiken bör formas, utifrån visioner och strategier. Men det är lätt att bara pricka av listan från kommunstyrelsen.

Sune Alm (S), ordförande i Norrtälje, är också kritisk mot att kommunstyrelsen styr och ställer och att det ”så sällan händer något i fullmäktige”.

En demokratigrupp försöker att hitta möjligheter till vitalisering.

Kommunstyrelsen är ju formellt bara ett beredningsorgan, medan de folkvalda ska fatta de viktiga besluten. Det påpekar också Bo-Eddie Rossbol (S), ordförande i Emmaboda.

– De heltidsarvoderade har ett stort informationsövertag, det bidrar förstås till att det blir alldeles för mycket fokus på kommunstyrelsen. 

Dock visar Dagens Samhälles enkät att 65 procent av landets fullmäktigeordförande tycker att de folkvalda har lagom stort inflytande. För litet, säger 23 procent, vet inte/tveksam, säger 11 procent. 

Av andra undersökningar framgår att vanliga fullmäktigeledamöter är betydligt mer missnöjda med sitt inflytande. Inget konstigt, tycker kommunforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet.

– Ordförande i fullmäktige är inte de som står främst i ledet av systemkritiker. De har ofta suttit länge och blivit ett med kommunpolitiken.

David Karlsson har i en rapport till Demokratiutredningen, tillsammans med professor Mikael Gilljam, pekat på en professionalisering och elitisering av lokalpolitiken. 

När de frågat de folkvalda om olika aktörers politiska inflytande har de opolitiska tjänstemännen upplevts ha lika stort inflytande som fullmäktige. Och från 274 kommuner uppges att en enda person har betydligt större inflytande än hela fullmäktige: kommunstyrelsens ordförande. 

En som suttit på alla nivåer och i dag är fullmäktigeordförande är den tidigare SKL-ordföranden Anders Knape (M). Han tycker i grunden att fullmäktige har den roll det ska ha i systemet, det är ”arenan för finalen på en politisk process”.

– Men jag noterar att utrymmet för frispel, åtminstone i de traditionella partierna, tycks ha minskat. Fullmäktige bjuder på mindre överraskningar i dag än tidigare. Det är i partigrupperna före fullmäktige som ledamöterna kan påverka.

Är de folkvalda församlingarna för stora? Nej, säger 79 procent i DS enkät. Men det finns undantag. 14 procent vill krympa.

– Vi är 61, det är väldigt många. Det är åtskilliga som aldrig säger något. Demokratin är inte en fråga om antal, utan om engagemang. Vi är en för stor församling med för litet inflytande, sammanfattar Sune Alm i Norrtälje.

– Vi är 41, det skulle räcka med 31. På det senaste mötet var åtta frånvarande. Med färre ledamöter skulle uppdragets status öka, tror Bo-Eddie Rossbol i Emmaboda.

Läs DS kartläggning av topparna i kommunfullmäktige.

Fakta
Utredning vill stärka fullmäktige

I dag saknar fullmäktige den tunga roll som det ska ha, både enligt kommunallagen och regeringsformen. Det fastslås i Demokrati­utredningen under Olle Wästbergs ledning. 

I utredningen pekas på en maktförskjutning från fullmäktige till kommunstyrelsen. Ett förslag är att ge fullmäktige en tyngre roll som granskare av kommunstyrelsen och nämnderna. Någon variant av kommunalt konstitutionsutskott har diskuterats.

Utredarna pekar på att införandet av majoritets­styre, och av allmänpolitiska debatter i tunga frågor på samma sätt som i riksdagen, skulle vitalisera fullmäktige.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.