Flyktingbarnen skickas vidare

Tusentals ensamkommande barn sätter aldrig sin fot i den kommun som på papperet tar emot dem. I stället skickas de vidare till andra platser, ofta långt från den socialtjänst som ansvarar för dem.

Dagens Samhälle har granskat Migrationsverkets statistik över de nära 11 000 ensamkommande barn som mellan den 1 januari och 18 september i år anvisades till en kommun. Drygt 4 000 av dem har anvisningskommunen placerat på hvb- eller familjehem i andra kommuner. 

Sedan 2014 finns en lag som innebär att kommuner kan tvingas att ta emot ensamkommande utöver de avtal som tecknats med staten. Alla har nu avtal och alla tar emot – åtminstone på papperet.

Idén är att få en jämnare fördelning mellan kommunerna. Men den sätts delvis ur spel när fyra av tio barn skickas vidare.

– Om kommuner väljer att placera barnen slentrianmässigt i andra kommuner så faller ju den principen. Fördelningen fortsätter att vara ojämn, säger Sophia Öhvall Lindberg, presskommunikatör på Migrationsverket med expertkunskaper om mottagande av ensamkommande barn.

Det är fortfarande socialtjänsten i anvisningskommunen, alltså mottagaren på papperet, som har ansvaret för barnet. Men skolgången får den kommun där barnet vistas ordna. Den utser också gode man. 

I storstadsområdena är det vanligt att barnen skickas till en grannkommun. Men i statistiken finns en stor mängd placeringar där den ansvariga socialtjänsten finns långt från barnet. Det leder till att uppföljningen av barnen tar onödigt mycket tid. 

Kiruna är en av många kommuner som har en del av ”sina” barn långt bort. Kommunen har bland annat placerat ungdomar i Eskilstuna och Stockholm. 

– Vi får resekostnader och det kostar också tid för social­sekreterarna. Det är väldigt opraktiskt, ett resursslöseri, säger Kirunas socialchef Elisabeth Hansson.

Kiruna väljer motvilligt långväga placeringar. Kommunen driver hvb-hem för ensamkommande barn i egen regi, men de är nu fulla.

Heby är en kommun med många hvb- och familjehem. Under den period vi granskat fick man in 28 ensamkommande från andra kommuner, långt fler än antalet ”egna” barn.

– Det fungerar inte särskilt bra. Vi har ingen kommunikation med de kommuner som skickar ensamkommande hit. Det händer att barnen bara dyker upp i skolan hos oss, säger Gunnel Pettersson, vård- och omsorgschef i Heby.

Hon utgår från att den kommun vars socialtjänst har ansvar för barnen gör de uppföljningar som lagen kräver.

– Men jag vet inte. Vi har inte den kontakten.

Antalet ensamkommande som söker skydd i Sverige är nu rekordstort. Förra veckan kom 1 551. Sedan slutet av juli placeras en stor del av dem enligt den tvingande lagen. Det är hård konkurrens om platser på hvb- och i familjehem. 

Men fenomenet att barnen skickas vidare har funnits ända sedan kommunerna 2006 fick ansvaret för de ensamkommande barnen.

– Det är inte bara en konsekvens av att det nu kommer väldigt många barn. Vissa kommuner har valt att inte bygga upp egen verksamhet eller en som är otillräcklig. Det är inte meningen att det ska vara en sådan här rundgång, tanken är att de ska bo i den kommun de anvisas till, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Möjligheten att placera i en annan kommun finns främst för att barnet kan ha behov som blir bättre tillgodosedda där. Sådana placeringar görs.

– Men nu är det också ofta andra skäl än barnets behov som styr, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Danderyd har under den period Dagens Samhälle granskat skickat alla de 22 ensamkommande barn man fått anvisade till sig till andra kommuner. 

Kommunstyrelsens ordförande, Olle Reichenberg (M), förklarar att Danderyd valt att ta emot yngre ensamkommande och att de bör placeras i familjehem.

– Men vi har hittills inte lyckats uppbringa några familjehemsplatser i kommunen, säger han.

Danderyd har placerat en del barn i kommuner i Stockholms län, men också i exempelvis Malmö och Göteborg.

Hur ser du på att barnen är så långt bort från den social­tjänst som har ansvar för dem?
– Det är klart att det är väl inte idealiskt. Det är naturligtvis mycket bättre om man har dem i den egna kommunen eller i någorlunda närhet. Men det är ju inte alltid man får ihop det på det sättet.

Vaxholm har skickat alla tolv man fått anvisade till andra kommuner. Kommunstyrelsens ordförande, Lars Lindgren (M), säger att kommunen velat hitta en seriös privat utförare som kunnat driva ett boende för ensamkommande, men att det varit svårt.

Han är därför nöjd med att Vårljus, ett bolag som ägs gemensamt av kommunerna i Stockholms län, vid årsskiftet öppnar ett boende för ensamkommande i Vaxholm.

Skurup har placerat alla 30 barn de fått anvisade i andra kommuner. Kommunstyrelsens ordförande, Pierre Esbjörnsson (S), säger att principen varit att placera i familjehem och att det inte gått att få fram i kommunen. Han är nu öppen för att starta ett hvb-hem i kommunens regi.

Rickard Pettersson, chef för individ- och omsorgsförvaltningen i Skurup, konstaterar att kommunen inte har en organisation som klarar den stora mängden ensamkommande. Han anser att man bör öppna ett eget boende.

– Vi har ingen sammanhållen integration för barnen. Och det belastar socialsekreterarna genom att de får lägga väldigt mycket tid på att åka till olika ställen där barnen är placerade. Så vi brister också i den myndighetsutövning som föreskriver att vi ska hälsa på barnen regelbundet.

LÄS MER. Mer material i tidningen. Beställ en prenumeration här.

Fakta
De tar emot flest ensamkommande

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.