Fler 65-plussare jobbar i sjukvården

Andelen vårdpersonal som arbetar efter 65 år har ökat kraftigt de senaste åren. De flesta jobbar deltid eller på timmar. Barnmorskor ligger i topp.

Det finns en bred politisk enighet om att vi behöver arbeta längre för att klara välfärden i Sverige. Regeringen och allianspartierna är ense om en höjning av pensionsåldern.

Men utvecklingen mot att fler äldre stannar kvar i arbetslivet pågår redan. I landstingen och regionerna har andelen anställda över 65 år ökat från drygt 1 procent 2005 till 5 procent förra året. Även 67-plussare har ökat kraftigt.

Det visar personalstatistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som Dagens Samhälle bearbetat. Den omfattar både månads- och timavlönad personal i landstingen.

Trots uppgången handlar det fortfarande om en ganska låg nivå, och de flesta arbetar deltid eller är timanställda.

Barnmorskor är den yrkeskategori som ligger i topp, tätt följd av läkare och biomedicinska analytiker.

65-plus

Trots barnmorskeupproret som började i Stockholm och massuppsägningar i Region Skåne är det ändå många barnmorskor som fortsätter att arbeta upp i åldrarna.

– Det är härligt men också lite sorgligt. Barnmorskor tycker så mycket om sitt yrke, men orkar inte riktigt med, säger Mia Ahlberg, ordförande för Barnmorskeförbundet.

Det ligger flera orsaker bakom att de ändå jobbar efter 65 år. Barnmorska är ett bristyrke, de är efterfrågade och många har låg pension och behöver pengarna.

Mia Ahlberg tror att majoriteten arbetar deltid eller på timmar och hoppar in och täcker luckor, framför allt i mödravården.

– Förlossningsvården är ett extremt fysiskt arbete som inte alla orkar med.

För att få fler att arbeta längre behöver arbetsförhållandena anpassas, i dag är det för fyrkantigt, menar Mia Ahlberg. Barnmorskor och annan vårdpersonal skulle kunna ha en liknande karriärstege som läkare, som med åldern arbetar mer som experter eller rådgivare. Arbetstidsförkortning med full lön är en annan väg.

– Förlossningsavdelningar­ skulle kunna ha stor nytta av erfarna barnmorskor som mentorer eller handledare. På förlossningen jobbar nästan bara nyfärdiga barnmorskor och det blir väldigt skört, säger Mia Ahlberg.

Barnmorskan Britt-Marie Strand, 68 år, i Boden arbetar på deltid med mödravård på Råneå hälsocentral i Luleå. Hon gillar sitt arbete och har en grupp patienter som hon ansvarar för.

– Jag lägger mitt schema själv utifrån när jag har möjlighet att arbeta. Vissa månader jobbar jag nästan 50 procent, säger hon.

På förlossningen slutade hon 2001, i samma veva som Norrbotten lade ned tre BB-avdelningar.

– Jag har inte varit där på 20 år, det är lite tufft i den här åldern.

Lönen är välkommen, den är lite högre när man jobbar efter 65. Men arbetet håller henne också i gång.

– Jag har aldrig löst korsord utan jobbar hellre. Det håller uppe skärpan bra.

Hur länge tänker du jobba vidare?

– Jag vet inte. Det beror på om man får vara frisk ­eller hur familjen ser ut, säger Britt-Marie Strand.

I Region Norrbotten arbetar mellan 450 och 500 som är äldre än 65 år, av totalt 7 200 anställda. Norrbotten ligger lite före övriga landet när det gäller generationsväxlingen, men har ingen särskild anpassning av arbetslivet för att få äldre att jobba.

– En bra arbetsmiljö ska man ha hela arbetslivet. Det ska inte bara komma när man fyllt 65, säger Ulrika Sundqvist, hr-direktör i Norrbotten.

Regionen är mån om att behålla erfarna medarbetare, säger hon, och i vissa verksamheter är de mentorer eller handledare.

I dag är människor friska allt längre upp i åldrarna. Fler som trivs med jobbet töjer också på arbetslivet.

– Jag känner att jag fortsätter att vara en del av samhället. Kalla mig en representant för det nya Sverige, säger barnmorskan Inger Mouginat, 66 år.

Hon bor i Lund och arbetar heltid natt på förlossnings­avdelningen i Malmö.

– Jag har varit där sedan 2002 och är inkörd. Jag jobbar i team med undersköterska, barnmorska och läkare och vi har väldigt bra samarbete. Det kanske är anledningen till att jag klarat av att jobba så länge, säger hon.

Undersköterskor med tungt jobb brukar snarast säga att de inte orkar jobba ens till 65 år. Men en låg pension kan ligga bakom att ändå 5 procent av dem hoppar in och arbetar vidare. Kommunal vill se en förändring i arbetsförhållandena.

– De skulle exempelvis kunna gå ned till 75 procent men få behålla fulltidslön, säger undersköterskan Adifeta Hoxa, arbetsplatsombud för Kommunal vid Helsingborgs lasarett.

Fakta
Successiv höjning av pensionsåldern

Den 1 januari fick arbets­tagare rätt att vara anställda till 67 år, mot tidigare 65 år. Rättigheten skrevs in i lagen om anställningsskydd (Las).

I december förra året föreslog Pensionsgruppen, alltså regeringspartierna och allianspartierna, en höjning av pensionsåldern. Syftet är att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner.

Enligt förslaget höjs successivt den lägsta åldern för när det går att ta ut allmän pension. År 2020 från 61 till 62 år. 2023 från 62 till 63 år. 2026 från 63 till 64 år.

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, Las-åldern, höjs år 2020 från 67 till 68 år och 2023 ytterligare ett år till 69 år. Åldern för att ta ut garanti­pension och bostadstillägg höjs 2023 från 65 till 66 år. 

Ny politik kan ge längre yrkesliv

Om sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen utökas till att omfatta alla fram till 70 år kommer fler äldre att arbeta, visar en ny rapport.

Politiken bör inrikta sig på åldersgruppen 65–69 år för att få fler äldre i sysselsättning. Ett sätt är att låta arbetslöshets- och sjukförsäkringarna omfatta alla fram till 70 år. Det föreslår fyra forskare i en ny rapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle).

– Det är fortfarande väldigt starka normer att man går i pension vid 65 år, både hos individer och företag. Det har även kommit studier som visar på åldersdiskriminering på arbetsmarknaden, säger Lisa Laun, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering.

Därför skulle det vara en stark signal att ändra åldersgränsen för när man omfattas av inkomsttrygghetssystemen.

De hälsomått som forskarna tittat på pekar på att befolkningen är mycket friskare än tidigare.

– Vi menar inte att alla orkar jobba längre, men det finns en stor potential hos en del av befolkningen att fortsätta arbeta, säger Lisa Laun.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar på stora rekryteringsbehov i kommunsektorn de närmaste åren. En förlängning av pensionsåldern med två år skulle minska behovet med 50 000 anställda fram till 2026.

Även genom anpassade arbetstider, arbetsförhållanden och typer av arbete kan man få medarbetare att stanna kvar efter 65.

– Med tanke på arbetskraftsbristen inom många yrken i kommuner och landsting har arbetsgivarna mycket att vinna på att fler kan jobba längre. Det finns en stor sysselsättningsreserv i åldersgruppen 65–69 år, säger Lisa Laun.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.