Demokrati

Fjantigt prata om ”ödesval” tycker SD

Protektionister och klimatförnekare. Om högerextremisterna går framåt i EU-valet får det direkta konsekvenser för Sveriges kommuner och regioner befarar svenska kandidater. Men SD ogillar talet om att vi står inför ett ödesval. – Det är fjantigt, säger Peter Lundgren, EU-parlamentariker. 

Lag och rättvisa i Polen, Fidesz i Ungern, Lega nord i Italien och Nationell samling i Frankrike. Runt om i Europa rustar populistiska krafter inför EU-valet i maj. Svenska politiker talar om ett ”ödesval” och har gjort extremisterna till tydlig motpol.

Ungefär hälften av fullmäktiges beslut i kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av EU, enligt SKL. Växer ytterlighetspartierna kommer det att märkas på flera områden, tror EU-parlamentarikern och toppkandidaten Malin Björk (V).

– De står för ett hopkok av sexism, rasism och homofobi och kommer att påverka hela samhället, säger hon. 

Malin Björk

– De kommer till exempel ha en destruktiv inverkan på miljön eftersom många av dem är klimatförnekare, fortsätter Björk som samtidigt påpekar att möjligheten till inflytande hänger på den etablerade högerns vilja att släppa in dem; precis som hemma i riksdagen.

Heléne Fritzon, toppkandidat (S), har lång erfarenhet av kommunal politik och vet hur stor betydelse EU-besluten har lokalt.

– När högerextremisterna ifrågasätter kvinnors rättigheter och ger sig på domstolar, media och rättsstatens principer får det förödande konsekvenser för medlemsstaterna, även region och kommun, säger hon.

Socialdemokraterna hoppas på en gemensam europeisk asylpolitik och driver frågan om att medlemsstater som inte tar ansvar för flyktingar inte heller ska ha bidrag eller stöd. Här kan det bli tufft att komma överens, tror Fritzon.

– Alla opinionsundersökningar visar att högerextremisterna vinner mark. Min förhoppning är att det här valet skakar om oss väljare så att vi inser allvaret, risken är annars att EU står inför ett sammanbrott, säger Heléne Fritzon.

Jörgen Warborn, EU-parlamentskandidat (M), understryker att högerextremisterna hittills haft svårt att få inflytande – eftersom de varit splittrade och inte släppts in till samarbete. Han lyfter att EPP-gruppen, där Moderaterna sitter, nyligen stängt ute Fidesz. 

Jörgen Warborn

– Det är en jättetydlig markering. Det finns inget som tyder på att de lyckas organisera sig nu heller, de är så olika sinsemellan, säger han som hellre vill att valrörelsen ska fokusera på sakfrågor, som brottslighet, konkurrenskraft och handel.

– Men det de kan göra är att bromsa EU och det behöver vi inte nu när Europa utmanas av länder som Kina. Då behöver vi i stället sätta fart på samarbetet. Och vi behöver mer handel, medan de är protektionister.

Peter Lundgren, Sverigedemokraternas EU-parlamentariker och toppkandidat, ogillar bilden av att vi står inför ett ”ödesval”. 

– Det är fjantigt. Det är demokratiskt valda partier det handlar om. Det är inte extremistiskt utan realistiskt att vilja ha ett smalare och vassare EU, säger han.

Men även Sverigedemokraterna markerar avstånd mot de europeiska nationalistpartierna och säger sig vara nöjda med att sedan förra året befinna sig i den konservativa gruppen ECR, där bland annat brittiska Tories sitter.  

– Samarbetar gör vi med dem som finns i vår grupp. Men i enskilda omröstningar, till exempel om mindre makt för EU, kommer vi att rösta med andra EU-kritiker, säger Peter Lundgren.

Sofie Blombäck, statsvetare på Mittuniversitet, bekräftar bilden av att extremisterna än så länge haft svårt att få ett grepp om makten, bland annat för att de saknar gemensam agenda. Generellt ogillar de dock EU och överstatlighet.

– Det de kan komma överens om är att minska budgeten, där har Europaparlamentet ett ganska starkt inflytande nu för tiden. Och begränsar man EU:s budget så begränsar man EU:s möjligheter att göra saker.

Men även kring budgeten kan det bli svårt att enas, tror Sofie Blombäck. Regional- och jordbruksstödet hör till unionens stora utgiftsposter och det drar olika regioner stor nytta av.

– Och det är inte populärt att dra in stödet om ens väljare gynnas av det. 

Hur bedömer du dessa partiers möjligheter att stärka sitt samarbete om flera av dem går framåt?

– Det finns starka incitament att hitta varandra. Men, vad som hittills bromsat är att man inte är överens och inte har fått något inflytande eftersom de andra grupperna inte velat samarbeta. Det hänger på högerpartierna. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.