Analys

Färdigdumpat i lastbilsbranschen?

EU-parlamentet har efter många häftiga bråk mellan politiker från öst och väst enats om nya regler för att motverka löne- och villkorsdumpning i lastbilsbranschen. Kanske är det början på slutet för ”trafficking” med lastbilschaufförer inom EU.

”Jag tror inte att politikerna eller andra heller för den delen har förstått att människor faktiskt lever som slavar i Europa i dag.”

Så svarade danska transportfackets ordförande Jan Villadsen på en fråga om varför EU-politikerna dröjt så länge med att täppa till de lagliga kryphål som lett till löne- och villkorsdumpning, som pågått under 10–20 år och på senare tid eskalerat.

Det var i höstas som en dansk fackförbundstidning avslöjade att omkring 200 filippinier levde i ett inhägnat område i Padborg i södra Danmark under slumliknande förhållanden. Med hjälp av ett polskt dotterbolag hade det danska företaget Kurt Beier hämtat dit filippinerna, som körde inrikestrafik för 15 danska kronor i timmen.

Den europeiska lastbilsbranschen är under hård press sedan länge. Utländska chaufförer från relativt fattiga EU-länder i det gamla Östeuropa kör lastbil i länder som Sverige, Danmark och Tyskland för lägre löner och sämre villkor än svenska, danska och tyska chaufförer.

Titt som tätt rapporteras i medier om dessa dagens nomader som ligger ute på vägarna i månader i sträck, sover i lastbilshytten, lagar mat på gasolkök och uträttar sina behov i skogen vid rastplatser. I lokaltidningar i norra Sverige kan man läsa om lastbilar som saknar snökedjor och fastnar i backarna – de var oförberedda för det nordiska vädret. I Norge står utländska lastbilar för en oproportionerligt stor del av trafikolyckorna.

För två år sedan föreslog så EU-kommissionen nya EU-regler som skulle täppa till några av kryphålen. Vid det laget hade redan några EU-länder tagit saken i egna händer: Tyskland, Frankrike och Österrike kräver numera att speditionsföretag betalar sina chaufförer minst motsvarande den tyska, franska respektive österrikiska minimilönen när de kör i länderna.

Under två år har EU-parlamentet försökt komma fram till sin ståndpunkt om EU-kommissionens lagförslag. Det har inneburit uppslitande konflikter mellan ledamöter från öst- och västländerna, och stundtals byråkratiskt kaos när omröstningarna i sista sekunden kuppats bort från parlamentets dagordning. Till slut, i förra veckan, klubbade EU-parlamentet sin hållning som sammantaget gör det svårare för företag att skicka billiga chaufförer över kontinenten för att arbeta med sämre villkor.

En majoritet av politikerna i parlamentet vill bland annat att det bara ska vara tillåtet att köra så kallade cabotagetransporter – alltså när utländska bolag gör körningar inom ett annat land i EU, säg en polskregistrerad lastbil som kör varor mellan Ystad och Haparanda – i max tre dagar. Därefter måste lastbilen återvända till landet där företaget är etablerat och stanna där i minst 60 timmar. Alla svenska EU-parlamentariker som var på plats röstade för detta, något mycket ovanligt. Av Polens 51 EU-parlamentariker var det en enda som röstade för.

Det var i sista minuten. Om bara några veckor stänger EU-parlamentet ned och går in i kampanjläge inför valet i slutet av maj. Det blir förmodligen i höst som det nyvalda EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar förhandlar fram den slutliga lastbilslagtexten. Hade parlamentet inte slagit fast sin ståndpunkt nu, skulle hela regelpaketet ha kunnat dras i långbänk av de nyvalda EU-parlamentarikerna.

Bara under de här två åren har den sociala dumpningen i lastbilsbranschen eskalerat. I takt med att vi konsumerar mer, växer också efterfrågan på ständigt billigare transporter. EU-medborgare i öst verkar nu ha blivit för dyra; på senare år importeras arbetskraften från Moldavien, Ukraina och just Filippinerna.

Bakom importen av låglönechaufförer står skrupelfria speditionsföretag och deras regeringar som ger dem en hjälpande hand. Bara i fjol utfärdade Polen 68 000 arbetstillstånd för lastbilschaufförer från länder utanför EU – chaufförer som knappast arbetar i Polen. Men systemet bygger också på att företag i Västeuropa väljer att köpa billigast möjliga transporttjänst utan att ställa några obekväma frågor.

TRENDER

HETA

Basinkomst. Det finska experimentet med medborgarlön, som många andra europeiska länder nyfiket sneglat på, är nu till ända. Under två år har 2 000 arbetslösa fått knappt 6 000 kronor i månaden oavsett andra inkomster. Preliminära resultat visar att deltagarna upplevde mindre oro över sin ekonomi och att utbetalningarna inte påverkade hur mycket personerna deltog i olika arbetsmarknadsprojekt.

Volodymyr Zelenskij. Tv-kändisen har vunnit den första omgången i presidentvalet i Ukraina. Den andra omgången hålls om ett par veckor och då möter han den sittande presidenten Petro Porosjenko.

KALLA

Kvinnor i politiken. I förra veckan utsågs Kestutis Mazeika till ny miljöminister i Litauen av premiärminister Saulius Skvernelis. Därmed består hela regeringen av män. Litauen är det enda EU-landet med helmanlig regering. Samtidigt är Litauens president Dalia Grybauskaite en av få europeiska kvinnliga statschefer.

Rumänien. Den rumänska korruptionsjägaren Laura Kövesi är EU-parlamentets förstaval som chef för den nyinstiftade europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Men Kövesi, som har utrett en rad höga regeringspolitiker i Rumänien, motarbetas på hemmaplan. Nu tar EU-kommissionen den rumänska regeringen i örat, vilket är extra pinsamt eftersom Rumänien för tillfället innehar det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.