Analys
Coronaviruset
30 april 2020 kl 11:12

EU-länder: Rädda inte skattesmitande företag med skattemedel

Skruvarna dras åt kring skattesmitande företag som behöver statlig hjälp. Det kan ge en skjuts framåt för ett EU-förslag som ska tvinga företag att offentliggöra sina vinster och skatteinbetalningar.

I coronapandemins spår klubbar regeringar världen över olika ekonomiska stödpaket för att minska risken för konkurser och massuppsägningar.

Som första land tillkännagav Polen att endast de företag som faktiskt betalar skatt i landet kommer att kunna få statligt stöd. Tanken är att bolag som undanhållit skatt, och alltså inte bidragit tillräckligt eller alls till sjukvård och annan välfärd, nu inte ska hållas under armarna av staten.

Den nationalkonservativa regeringen i Warszawa har på senare år täppt till flera skattekryphål. Detta, liksom helt nya välfärdssatsningar som barnbidrag, är en anledning till att regeringen har starkt folkligt stöd trots att den är auktoritär.

I Danmark följde den socialdemokratiska regeringen efter; danska företag registrerade i skatteparadis kommer inte att få del av räddningspaketet.

Frankrike, Belgien och Italien diskuterar liknande förslag, och fler EU-länder lär göra samma sak. I Sverige säger finansminister Magdalena Andersson att det inte är aktuellt i nuläget men heller inte uteslutet.

I Storbritannien har miljardären Richard Branson bett regeringen om hjälp för att rädda flygbolaget Virgin Atlantic från en säker konkurs, samtidigt som det holdingbolag som styr Virgin Atlantic är baserat i skatteparadiset brittiska Jungfruöarna.

Men principbesluten i Polen och Danmark kan bli kraftfulla slag i luften. Danmark definierar skatteparadis utifrån EU:s egen svarta lista, som i dag innehåller tolv jurisdiktioner. Få om några danska företag är registrerade i dessa skatteparadis.

EU:s svarta lista utesluter några av de värsta syndarna, nämligen EU-länderna själva. För det är inte bara exotiska palm- och strandparadis som Jungfruöarna och Bahamas som har låg eller ingen bolagsskatt som främsta exportindustri, utan även regnigare och gråare länder som Irland och Luxemburg.

Ungefär lika mycket av den danska bolagsskatten försvinner till EU-paradis som till exotiska öar, visar forskare från University of California, Berkeley, och Köpenhamns universitet i projektet ”Missing profits”.

Därför förespråkar just nu organisationer såsom Tax Justice Network och Oxfam en annan modell: att företag som räddas med skattemedel ska tvingas offentliggöra hur stor vinst och hur mycket skatt de betalar i varje land som företaget är aktivt i. Det kallas för offentlig land-för-land-rapportering.

Redan i dag måste stora multinationella företag tillhandahålla den informationen till EU-ländernas respektive skattemyndigheter (en EU-lag), men uppgifterna är inte tillgängliga för allmänheten.

Det ligger faktiskt ett lagförslag på EU:s bord om just detta – ett förslag som har debatterats i EU:s ministerråd (ländernas regeringar) under ett par år, men som körde fast strax före jul. Bland de EU-länder som säger nej till krav på offentliggörande finns naturligtvis EU-skatteparadisen. Men även den svenska regeringen, som är kritisk till själva proceduren för att anta lagen.

Lagförslaget ligger nu och skvalpar i EU-maskineriet, precis som många andra tillfälligt blockerade förslag. Antingen förändras den politiska balansen i ministerrådet och förslaget kan gå igenom, eller så tröttnar till slut EU-kommissionen och drar tillbaka det.

Land-för-land-rapporteringen blockerades med ytterst snäv marginal. Det skulle räcka om ett eller ett par av de länder som tidigare sagt nej nu säger ja, för att rubba balansen. Att coronakrisen har gjort att välfärden nu hamnat i centrum kan mycket väl få vågskålen att tippa över.

Det är detta som vissa skatteaktivister hoppas på när de förespråkar land-för-land-rapportering som villkor för att regeringar ska hjälpa krisande företag. De ser en chans att driva igenom en efterlängtad öppenhetsreform när Europas näringsliv är försvagat och i behov av hjälp.

Trender

Uppåt

EU-miljarder

I förra veckan, på ett digitalt EU-toppmöte, klubbade stats- och regeringscheferna ett stödpaket till krisande företag och stater på 540 miljarder euro. EU:s finansministrar hade tidigare kommit överens om paketet.

Global uppvärmning

Förra året var det varmaste året i Europa någonsin, enligt Copernicus, det europeiska systemet för jordobservationer. Under sommaren 2019 uppmättes värmerekord i bland annat Tyskland och Frankrike.

Samhällsöppning

Stora delar av Europa börjar försiktigt att lätta på karantänrestriktionerna under denna vecka, efter att antalet smittade i covid-19 ser ut att plana ut. EU:s inrikesministrar ska i veckan diskutera om och när gränskontroller mellan vissa EU-länder ska lyftas.

 

Nedåt

Brexitavtal

Efter förra veckans runda har EU och Storbritannien inte kommit vidare i förhandlingen om ett framtida ekonomiskt och politiskt avtal. Trots det vill den brittiska regeringen inte förlänga övergångsperioden (då Storbritannien följer EU-lagar, men saknar politisk representation) som varar till och med årsskiftet.

Ryanair

Nu blir det slut på obehagliga överraskningar när man köper flygbiljetter på nätet. Förra veckan slog EU-domstolen fast att Ryanair i flygbiljettpriset måste ange moms, kreditkortsavgift och avgift för att checka in på nätet. Flygbolag måste räkna in alla avgifter och skatter som är ”oundvikliga och förutsägbara” för resenären i biljettpriset, konstaterar domstolen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 30 april 2020 kl 11:12