EU har alla verktyg – men kan de använda dem?

Det var Ursula von der Leyens första tal om tillståndet i EU – det årliga tal som EU-kommissionens ordförande håller i EU-parlamentet. När hon i fjol stod inför samma församling och sökte jobbet som kommissionsordförande lät hon stundtals osäker; i förra veckan var hon klart varmare i kläderna.

Så vart är då EU på väg? Mot en snabb klimatomställning, om man får tro von der Leyen.

”Vi kan göra det, vi har alla verktyg som krävs”, slog hon fast. Verktygen är bland annat det bindande EU-målet att nå nollutsläpp till 2050. På vägen dit ska utsläppen minska med 40 procent till 2030 jämfört med år 1990.

Det sistnämnda målet vill kommissionen nu skruva upp till 55 procent, tillkännagav Ursula von der Leyen från podiet. Bara någon dag tidigare hade EU-parlamentets miljöutskott också röstat för att höja målet, till 60 procent.

”Vi har teknologin, expertisen och investeringarna”, fortsatte von der Leyen. ”Vi har ungdomar som kräver förändring” – en blinkning till Greta Thunberg och de många unga som hon inspirerat med sin skolstrejk – ”och vi har Fonden för en rättvis omställning”.

Fonden är EU-pengar som ska pytsas ut till fossilberoende regioner för att mildra de sociala konsekvenserna av klimatomställningen, till exempel stöd till dem som blir av med jobbet när polska kolgruvor stänger.

Faktum är att det finns väldigt mycket EU-pengar till klimatet. De kommande åren har EU, på grund av coronapandemin, nästan dubbelt så stora finansiella muskler som vanligtvis. I somras nådde EU-länderna en uppgörelse om nästa långtidsbudget för åren 2021–2027 (1 000 miljarder euro) och samtidigt om en återhämtningsfond (750 miljarder euro) för att hjälpa kärvande ekonomier. Stora delar av både långtidsbudgeten och återhämtningsfonden är öronmärkta för en grön omställning.

I talet flaggade von der Leyen för ett klimatpolitiskt verktyg som EU hittills saknar: koldioxidtullar. Alltså avgifter på importvaror som motsvarar kostnaden för att producera varan klimatsmart. Detta för att inte europeiska företag ska slås ut i den internationella konkurrensen, eller flytta utomlands när de inom en snar framtid måste nolla sina utsläpp.

Ett förslag om koldioxidtullar bereds nu i EU-kommissionen och väntas presenteras nästa år. Fram till slutet av oktober är frågan på remiss och intresserade medborgare, företag och organisationer kan tycka till.

Ursula von der Leyens tal illustrerar en Europapolitisk förändring som har skett stegvis, smygande under de senaste åren: en allt ängsligare syn på omvärlden och en hårdare ton mot de andra stora blocken, utanför Europa. EU arbetar fortfarande för globalisering men måste även skydda sina egna intressen, sa von der Leyen.

Den tuffare tonen gäller alltså för klimatpolitiken: om inte Kina och USA följer EU:s ambition, så inför EU koldioxidtullarna. Med handelskrig som trolig följd. Och den gäller gentemot amerikanska digitalföretag som Google och Facebook, som i dag betalar lite skatt i Europa. Om EU och USA inte lyckas mötas i de pågående OECD-förhandlingarna kommer EU-kommissionen att föreslå en digitalskatt nästa år (en andra gång, efter ett misslyckat första försök för några år sedan), hotade von der Leyen.

Det är också mot denna bakgrund – att skydda Europas intressen och europeiska välfärdsstater – som man kan förstå det EU-förslag om minimilöner som kommissionen väntas lägga fram inom några veckor.

”Alla måste ha tillgång till minimilöner eller motsvarande genom kollektivavtal”, sa von der Leyen. Hon tillade att det kommande EU-förslaget kommer att respektera nationella traditioner och lönesättning. Det var ett försök att lugna Sverige och Danmark, som är de största kritikerna och som i initiativet ser ett potentiellt hot mot den nordiska lönemodellen.

EU:s utveckling de senaste åren skapar ambivalens i Sverige, både i regeringen och oppositionen. Man gillar att EU går i bräschen för en radikal klimatpolitik. Men bävar för att EU tassar in i skattepolitiken. Men för många EU-politiker i dag, bland andra kommissionsordförande Ursula von der Leyen, hänger de frågorna samman.