Analys

EU ger dunderhonung till medierna

Om ett par veckor röstar EU-parlamentet om en omstridd upphovsrättsreform som kan skifta balansen mellan medier och digitaltjänsteföretag. Men som också, enligt kritiker, hotar friheten på internet.

I juli i år skedde något ovanligt i EU-sammanhang: EU-parlamentets ansvariga utskott hade klubbat sin ståndpunkt om upphovsrättsdirektivet – ett knippe lagförslag, tänkta att uppdatera EU:s nuvarande upphovsrättsregler till en mer digital värld.

I vanlig ordning väntade man nu att hela parlamentet skulle gå på utskottets linje. Men i stället röstade en majoritet av ledamöterna i plenum för att öppna texten för fler ändringar.

Att ledamöterna drog i handbromsen berodde på en plötsligt uppkommen och mycket hetsig debatt om några paragrafer i direktivet, nämligen artikel 11 och 13.

Mediebranschens problem är kända för de flesta: när tidningarna gick från papper till internet följde inte annonspengarna med. I stället är det Google och Facebook som smaskar i sig nio av tio av annonskakans tårtbitar. Med artikel 11 kan man säga att EU ger en burk dunderhonung till de traditionella medierna i deras dragkamp med IT-jättarna.

Så här: Ta krönikan du just nu läser. Det är jag som har skrivit texten och har upphovsrätten till den. Den nya EU-lagen vill, vid sidan av denna rättighet, skapa en ”närliggande rättighet” för utgivaren, alltså Dagens Samhälle.

Med den rätten kan Dagens Samhälle kräva att de sajter som publicerar delar av krönikan, exempelvis sökmotorer och nyhetsaggregatorer, tecknar ett licensavtal och betalar en liten avgift.

När Spanien införde en sådan lag 2014 släckte nyhetsaggregatorn Google News helt sonika ned sin spanska sajt. Kritikerna till upphovsrättslagen frågar sig varför hela EU ska införa en lag som redan har floppat i Spanien – istället för att betala licensavgifter som medierna längtade efter så stack ju Google.

Förespråkarna menar att det spanska debaclet visar att enskilda länder inte kan tämja de globala IT-företagen, och att det är därför man behöver EU-lagstiftning.

EU-parlamentariker med hög trovärdighet i digitalpolitiska frågor, som den tyska piratpartisten Julia Reda, varnar för att det kan bli svårare att dela artiklar framöver. Om du, kära läsare, delar den här krönikan på Twitter så består förmodligen länken av en liten snutt av själva kröniketexten. Dagens Samhälle skulle då (rent hypotetiskt) kunna kräva betalt för att länken delas, argumenterar Redas allierade. Men det resonemanget är rent strunt, säger försvararna.

Det andra röda skynket för nätaktivister är artikel 13, som säger att internetplattformar som Youtube måste installera ett filter som hindrar användare från att ladda upp upphovsrättsskyddat material. Kritiker säger att det kan leda till att exempelvis internet-memer förbjuds.

I Sverige blommade debatten upp i våras efter att IT-journalisten Emanuel Karlsten skrivit flera krönikor där han argumenterade mot artikel 11 och 13. Andra medier hakade på och folk kontaktade sina EU-parlamentariker. Flera svenska EU-parlamentariker struntade i sina åtaganden under Almedalsveckan och reste i stället till Strasbourg där de, som sagt, röstade för att se över lagtexten igen.

Det är hoppingivande att EU-parlamentarikerna tydligt lystrar när folk uttrycker oro. Och det är skrämmande att den svenska regeringen vid detta laget redan har sagt sitt om lagen, utan att det föregicks av någon offentlig debatt. Ministerrådet (de 28 EU-ländernas regeringar) har alltså redan okejat artikel 11 och 13 i upphovsrättsreformen.

Den 12 september röstar EU-parlamentet om direktivet. Fram till och med den 5 september kan alla ledamöter föreslå ändringar. Därefter börjar förhandlingarna mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet, tills man når en kompromiss om lagtexten.

Är det artikel 11 som kan rädda de traditionella medierna? I så fall, hur stora inskränkningar i friheten på internet är vi beredda att acceptera för det ändamålet?

Parlamentet gav sig själv en andra chans att tänka igenom de omstridda artiklarna i upphovsrättsreformen. Det betyder också att medborgarna har fått en andra chans att fundera över dessa framtidsfrågor och säga sin mening till sina folkvalda.

TRENDER

HETA

Sommartiden engagerar. 4.6 miljoner svar – flest någonsin – kom in när EU-kommissionen bad om input om sommartiden. Kommissionen sonderar terrängen inför ett eventuellt lagförslag om att slopa dagens system som växlar mellan sommar- och vintertid.

Klimataktivism. EU-domstolen har beslutat att ta upp en gruppklagan mot EU för bristande klimatåtgärder. Klaganden från flera länder, däribland en samisk organisation, drar EU inför rätta för att blocket inte gör tillräckligt för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader.

Tysk vänsterrörelse. Sahra Wagenknecht, gruppledare för vänsterpartiet i det tyska underhuset, har lanserat vänsterrörelsen Aufstehen. Rörelsen har vunnit stöd från flera namnkunniga politiker men också fått kritik för att vara nationalistisk.

KALLA

Katolska kyrkan. Den katolska kyrkans grepp om Irland lossar allt mer. I ett tal inför påve Franciskus sa Irlands premiärminister Leo Varadkar att det är dags för en ny relation mellan kyrka och stat där religionen inte längre står i centrum. Och tidigare i våras folkomröstade irländarna för att öppna för legalisering av aborter.

Spermadonationer post-brexit. Under 2017 importerade brittiska infertilitetskliniker 3 000 doser från danska kommersiella spermabanker. Denna import behöver regleras i nya avtal mellan företagen och klinikerna för att inte störas, varnar en konsekvensanalys av en ”no deal-brexit”, som den brittiska regeringen nyligen publicerat.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.