Analys

Enligt Björn Söder är jag inte svensk

Varför? Varför denna återkommande debatt om svenskhet? Som svensk tycker jag inte om diskussionen om vem som är svensk.

Sverigedemokraten Björn Söder ställer sig än en gång på den offentliga scenen och resonerar om vem som kan etikettera sig som svensk. Det liknar en fixering. Tjatig och tröttsam. Han kan förstås tycka och tänka som han vill och jag skriver inte, som det möjligen kan verka, i egen sak. Min intuitiva bevekelsegrund är att Söders funderingar kan vara farliga för samhället, för Sverige alltså. Björn Söder är inte vem som helst, inte ens som vilken riksdagsledamot som helst, han för ut budskapet om svenskhetens begränsningar från en upphöjd position. Han företräder inte enbart Sverigedemokraterna, han är även riksdagens vice talman, tjusigare finns inte om man inte är kung. I rang är det finare att vara talman än att vara statsminister och styra landet. 

Enligt Sverigedemokraternas egen beskrivning är tillståndet i landet mörkt så det kunde finnas angelägnare frågor att föra upp på agendan än om judar och samer är svenskar. Judarna och samerna tillhör de fem minoriteter i Sverige som enligt lag har rätt att behålla och utveckla sin kultur. Vad gör de paragraferna med mig som judinna? Enligt Björn Söder är jag i lagens namn inte svensk. Vad var jag då före 2010 innan den lagstiftningen kom till? Var jag svensk? Låt mig vara!

Björn Söder säger till Annie Lööf att hon ska skämmas för sin rasistiska hållning att judar och samer är svenskar. Annie Lööf är alltså rasist när hon framhärdar i att svenska medborgare är en del av nationen Sverige. Somliga säger: Jag är stolt över att vara svensk. Jag känner inte stolthet över att jag råkar ha sett dagens ljus här. Men jag är glad och faktiskt också tacksam över att leva i ett demokratiskt och ganska så fantastiskt välfärdsland som Sverige. Sedan är det en annan sak att jag förmodligen inte hade fötts här om mina föräldrar hade sluppit komma till Sverige som flyktingar från andra världskriget efter att Hitler delat in mänskligheten i grupper där judarna skulle förintas. Jag är inte stolt över att vara jude heller. Det är något som finns i mig och det judiska har tillfört mycket i mitt liv. Men stolt? Jag bara är. 

Tack och lov är människan en komplicerad varelse med många skikt och identiteter. Som Gudrun Schyman formulerar det i sin självbiografi. Jag är människa, kvinna, mamma, älskarinna, partiledare. Mina föräldrar var rumäner, judar och så småningom svenska medborgare. Omgivningen stämplade dem ofta som utlänningar, som det hette på den tiden. Då är det inte alltid så lätt att känna sig som svensk.

Själv går jag i synagogan vid stora högtider som Jom Kippur, när man ber för dem som inte finns längre, det är också sista chansen på det judiska året att försonas med både Gud och medmänniskor. Då känner jag mig lite mer judisk än annars. Snart är det midsommar och då, när glasen immar och solen i bästa fall skiner, och naturen gör en lycklig och vemodig och allt på en gång, då är det härligt att vara svensk. Inte så dumt att omfatta båda världarna. Det finns människor som bejakar det judiska i sig. Men det finns också de som inte vill kännas vid sina judiska rötter. Vad är de? Är de ingenting, enligt Söders identitetspolitik? 

Jag vill ogärna gå i försvarsposition för min svenskhet, det är på något sätt förnedrande, något som de flesta inte behöver göra. Men Björn Söders återkommande resonemang oroar mig för att hans sätt att tänka breddar en redan upptrampad stig där mänskligheten delas in i kategorier. Eftersom svenskhet är normen och det man förväntas anpassa sig till ses det som det rätta. Det som är bättre än det andra. Vart leder det? På Hitlers tid ledde det raka vägen in i gaskammaren. Med det menar jag förstås inte att Björn Söder är som Hitler. Men även om hans sätt att resonera är logiskt utifrån hans eget perspektivet borde han tänka efter vart det leder. 

Det handlar om vilket land vi vill leva i. Ett land som inkluderar? Eller ett land upptaget av vem som är vem, vilka som är helylle, äkta vara med svensk kvalitet? Och vilka som ses som halvmesyrer i den svenska nationen. Som Sverigevän vet jag vad jag föredrar. 

TRENDER

HETA

Järvaveckan. Almedalens folkliga variant i Spånga utanför Stockholm har vuxit sedan starten 2016. Årets vecka avslutades med tal av Stefan Löfven. Dessförinnan hade samtliga partiledare deltagit i veckan, som drogs i gång av Ahmed Abdirahman från Tensta.

Pensionärer. Partierna slåss om deras gunst inför valet i september. Både Moderaterna och Socialdemokraterna lovar sänkta skatter. Socialdemokraterna utlovar även höjda pensioner.

Kunskap. Skolverket vill ändra i kursplanerna och tillmäta kunskap större vikt än i dag. Bättre balans mellan fakta och förmågor ska skapas, är förhoppningen. 

KALLA

Vinväskor. Stockholms tingsrätt sätter stopp för vinförpackningar, som ser ut som en stuga med vita knutar eller liknar en lyxig handväska. Enligt domstolen är det inte förenligt med lagens krav att marknadsföring av alkohol ska vara måttfull. 

Nyproduktion. Försäljningen av nyproducerade lägenheter minskar kraftigt. Enligt statistik som SVT har tagit del av såldes under årets första tre månader 1 137 bostadsrätter av de tio börsnoterade bygg-bolagen i Sverige. Under samma period förra året såldes 2 739 lägenheter. Minskningen motsvarar 58 procent. 

Bankkontor. Antalet kontor fortsätter att minska. Perioden mellan 2016 och 2017 stängde storbankerna 90 kontor. Enligt nationalekonomen Stefan Fölster kommer trenden att fortsätta, vilket drabbar äldre som inte får hjälp av anhöriga. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.