Ekonomin blir allt svagare

Kommunernas och landstingens soliditet försvagas alltmer, samtidigt som de långfristiga skulderna skjuter i höjden. Det visar en granskning av ekonomin som Dagens Samhälle gjort.

Soliditeten visar hur grundstark ekonomin är. Mer bestämt är den ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital, alltså utan att låna.

Regeringen påpekar varje år hur central soliditeten är i lagkravet om god ekonomisk hushållning: kommuner och landsting ska ha fastlagda mål för soliditeten, den ska minst bibehållas, är den för svag ska den stärkas.

Siffrorna visar verkligheten. Soliditeten faller i kommunerna och landstingen. Mest dramatiskt i landstingen, där decennier av alltför svaga resultat gröpt ur balansräkningarna. Skulderna var i början av 2000-talet bara några få miljarder och cirka en femtedel av egna kapitalet. Nu är de större än det egna kapitalet.

– Många landsting har negativ soliditet och resultaten har varit alldeles för svaga. Det är klart att det inte är tillfredsställande, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunerna gick in i 2000-talet med en samlad soliditet på 55 procent – exklusive pensionsskulden. I dag är den nere i 45 procent. Ekonomin är i grunden försvagad. Trots att kommunerna gjort de mest lysande resultaten någonsin de senaste tio åren, med överskott på 3 procent av skatter och statsbidrag i genomsnitt, och klart överträffat målet som sektorn satt upp om 2 procents överskott över tid.

– Det tyder ju på att 2-procentsmålet vi räknade fram inte är tillräckligt, konstaterar Annika Wallenskog. 

– Kommunerna investerar mycket nu och det är helt nödvändigt. Men överskotten har inte räckt för att finansiera dem och man har tvingats öka låneskulden, säger hon.

Totalsiffrorna för kommunerna visar att det egna kapitalet dubblats under 2000-talet medan låneskulden har vuxit sig mer än tre gånger så stor. Däremot har kommunerna på senare år amorterat 25 miljarder på pensionsskulden, vilket inte syns i räkenskaperna.

Annika Wallenskog anser att många kommuner har mer att fundera på vad gäller ekonomistyrning och mål kopplade till utvecklingen hos just dem.

– Ja, tyvärr. Vi hör alltför ofta att ”vi ligger på 2 procent, alltså klarar vi oss”. Eller att man sänker målen när man upptäcker att de blir svåra att infria, säger hon.

I praktiken borde kommunernas resultatmål variera kraftigare än de gör, eftersom behovet av investeringar och expansion är så olika.

– I vissa kommuner är 2 procent helt otillräckligt när utvecklingen driver på kraven på investeringar. Man kan behöva 5 procent eller mer. Medan andra kan klara sig på en halv procent, påpekar hon.

Hos kommunerna varierar soliditeten från 13 procent i Malå till 84 procent i Landskrona. Hur stabil ekonomin är spelar förstås roll för såväl behov av överskott som möjligheterna att låna pengar. Kommuninvest står för ganska precis hälften av den totala utlåningen om cirka 600 miljarder kronor till kommunsektorn.

Oscar Hjelte, kreditriskanalytiker på Kommuninvest, menar att det är svårt att säga vilken nivå soliditeten bör ligga på i en kommun.

– Det är vanskligt att värdera tillgångar i en kommun. Trenden är det viktigaste att titta på, man bör fundera över resultatmålen och titta på lång sikt, säger han.

Även om soliditeten har fallit totalt ser han en positiv trend hos dem som låg mest illa till för tio år sedan. Då fanns ett par kommuner med negativ soliditet, och så illa ser det inte längre ut hos någon.

– Tittar man några år bakåt hade vi ett antal kommuner med höga riskvärden och stora finansiella utmaningar. Där har vi sett en stadig förbättring, säger han.

Strängnäs tillhör dem som sticker ut med hög skuldsättning och mycket låg soliditet. Stora investeringar i värmeverk och VA-anläggningar är gjorda. Positivt. Men kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) konstaterar att resultaten inte svarat upp mot investeringsviljan.

– Jag menar att den fullständiga analysen av ekonomin och framtidsbehoven tidigare inte har gjorts. Och man såg inte värdet av överskottsmålen. Därför är vi där vi är.

Nu har M och S i gemensamt styre enats om striktare finansiella regler. Och börjat resan mot återhämtning.

– Det är slut med icke självfinansierade investeringar, säger Jacob Högfeldt.

Få engagerar sig politiskt av kärlek till resultat- och balansräkningar. Ekonomiska mål är inte högst på agendan. 

– Verkligen inte. Väldigt många gånger är det roligare att se annat. Men den tiden då politiker kunde ge invånare allt de önskar i form av skolor och anläggningar är förbi.

Fakta
Så skulle en högre ränta slå

Klarar kommunsektorn kostnadsökningen den dag räntorna stiger igen? Kommuninvests scenario visar att sektorn har andra bekymmer som är större.

I dag är kommunsektorns lån rekordhöga. Mer än 600 miljarder kronor sammantaget i kommunkoncerner och landsting. Men räntekostnaderna är inte större än cirka 9 miljarder på lånen. Sett till totala nettokostnader på 760 miljarder (2016) är räntor inte någon avgörande börda för dagen.

Men de kanske kan bli? Många har varnat för att kommuner och landsting kan få sota för de stora lån de tagit i lågräntetider. För en dag stiger räntorna igen. Förr eller senare kanske de rentav blir normala.

Kommuninvest har låtit räkna på sektorns framtida räntekostnader i två scenarier tre år framåt. Ett troligt, där man skissar att dagens 5-årsränta på knappa 0,7 procent blir 1,9 procent till början av 2022. Och ett scenario där räntan stiger häftigare, med ytterligare 1 procent. 

Räntesmällen blir då inte större än en ökad kostnad med 3 miljarder kronor i huvud-scenariot, eller dryga 6 miljarder om räntorna stiger snabbare än väntat. Det tar tid för högre räntenivåer att slå igenom beroende på ränte-bindning och säkringar.

Genomsnittsräntan är i dag cirka 1,5 procent. Även vid en hastigare räntestegring blir den inte mer än 2 procent till 2022, skissar Kommuninvest.

Dramatiken i den kostnads-ökningen är liten i jämförelse med de utmaningar som välfärden har i kärnverksamheterna. Även om Kommuninvest påpekar att det kan finnas enskilda kommuner eller landsting som belånat sig hårt och ökade räntekostnader kan betyda problem.

– Räntorna är en del, men det vi betonar i resonemangen inför lån till investeringar är den långsiktiga kalkylen av de totala kostnaderna för driften som en investering för med sig, säger Oscar Hjelte på Kommuninvest.

 

Fakta
Skulderna ökar – soliditeten faller

Detta är soliditet. Soliditetens procentmått är detsamma som andelen av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Ju högre tal desto starkare är ekonomin på längre sikt.

Fakta
Tio i topp

Kommunerna med starkast soliditet, i procent.

Fakta
Tio i botten

Kommunerna med svagast soliditet, i procent.

Källa: SCB/Bearbetning Dagens Samhälle

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.