Perspektiv
30 januari 2015 kl 11:30

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Ekologisk odling ohållbart när befolkningen växer

Ekologisk odling kräver mycket mer mark än konventionell odling, som använder mineralgödsel. Men ekojordbruket är beroende av halm och stallgödsel från det konventionella jordbruket. Ekvationen går därför inte ihop om vi ska satsa mer på ekologisk odling i sin nuvarande form, konstaterar växtfysiologen Lisa Beste.

I slutet av 1950-talet fanns tre miljarder människor på jorden. Nu är vi runt sju. Om jordbruket ska kunna räknas som uthålligt behöver det bli både tillräckligt miljövänligt och tillräckligt produktivt. Demografernas sannolikhetsberäkningar visar att det kommer finnas mellan 9,6 och 12,3 miljarder människor i början av nästa sekel innan befolkningsökningen planar ut.

Enligt Hans Rosling, professor i internationell hälsa, kan vi landa på det lägre antalet om den extrema fattigdomen i Afrika försvinner och om Afrikas kvinnor får tillgång till preventivmedel. Vare sig vi blir 9,6 eller 12,3 miljarder eller något däremellan så är frågan hur framtidens jordbruk ska kunna producera mat till alla utan att förgifta miljön och utarma jordarna, och utan att vi ska behöva ge avkall på välfärd och civilisation. Vi har alltså anledning att oroa oss för brist på livsmedel i framtiden.

I boken Den ekologiska drömmen (Fri Tanke förlag) förklarar fyra forskare (Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, Lars Bergström och Rune Andersson) innebörden av ekologisk och konventionell odling utifrån egna och andras vetenskapligt framtagna fakta. Boken beskriver skillnaden mellan odlad mark och naturmark (som mestadels innebär granskog i Sverige). All typ av odling, ekologisk som konventionell, innebär ingrepp i naturen och för med sig att det naturliga ekosystemet övergår i ett av människan skapat system. All odling är alltså ”onaturlig”. 

Författarna förklarar hur växtnäringsämnen cirkulerar i ekologiska och konventionella jordbruk. Samma naturlag gäller för olika odlingsmetoder: bortförsel av näring i form av vegetabiliska och animaliska livsmedelsprodukter måste man kompensera med tillförsel av näring. Ekologisk odling ger lägre skörd per odlad areal än vanlig odling med mineralgödsel (med undantag för vissa grödor på vissa typer av jordar). 

Ekologisk odling gör att vi behöver använda mer mark för odling, och det finns inte hur mycket odlingsmark som helst, det är en begränsad resurs. I konventionell odling använder jordbrukaren mineralgödsel. I ekologisk odling tillför jordbrukare näring till åkern i form av stallgödsel och då behöver det finnas husdjur (om vi inte kan använda vår egen avföring på åkrarna). I ekologiska jordbruk används ofta stallgödsel från djur som ätit konventionellt odlat foder. Ekvationen går inte ihop om vi ska utöka den ekologiska odlingen i sin nuvarande form alltmer.

I samband med att boken kom ut skrev författarna en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken Ekologisk odling – vägen till svält. Därefter följde mer eller mindre förvirrade diskussioner i medierna om ekomatens vara eller icke vara. Man pratade om 100 procent ekologisk odling kontra 100 procent konventionell. En talade om odlingsmetodernas miljöpåverkan per hektar odlad mark, någon annan om miljöpåverkan per producerad mängd mat. Någon utgick ifrån att vi ska förändra våra matvanor, en annan ifrån att vi ska fortsätta med den diet vi har nu.

Författarna till Den ekologiska drömmen är inte ensamma om eller först med att poängtera att ekologisk odling generellt sett ger lägre skördar och att det ekologiska odlingssy­stemet i sin nuvarande form inte är ett hållbart sätt att producera mat för en växande befolkning. 

Vetenskapsmannen Norman Borlaug skulle ha fyllt 100 år i fjol. Han fick Nobels fredspris 1970 för att ha forskat fram nya förbättrade sorter av grödor. Det var starten på ”den gröna revolutionen”. Högavkastande utsäde i kombination med konstgödsel och bekämpningsmedel mot insekter, svampangrepp och ogräs beräknas ha räddat en miljard människor från att svälta ihjäl i samband med befolkningsboomen efter andra världskriget. 

Jordbruket utvecklades till det vi i dag kal­lar konventionellt. Norman Borlaug menade att det är viktigare att få fram tillräckligt med mat för att undvika svält i världen än att ta fram ekologiska produkter till västvärldens rika konsumenter. Han hävdade att om miljöaktivisterna fått uppleva verklig hunger skulle de också kräva en fortsatt användning av mineralgödsel.

En ny grön revolution med utveckling av ännu bättre sorter av grödor och helt nya grödor domesticerade från vilda växter skulle kunna bidra till att skapa nya system som gör odlingen mer produktiv och mindre miljöbelastande. Det handlar om sorter av grödor som i sig själva är motståndskraftiga mot växtsjukdomar och skadegörande insekter och därmed kräver mindre mängd bekämpningsmedel. 

Det handlar också om sorter som har ett effektivare sätt att utnyttja näring, som kan konkurrera bättre mot ogräs, nya fleråriga fånggrödor som hindrar urlakning av näring. Forskning för framtida sorter av grödor pågår både på företag och på institut och universitet med hjälp av skattemedel. Sverige är en liten marknad. Få växtförädlingsföretag tycker att det är intressant att bedriva förädling av sorter som ska passa vårt klimat. Därför är statlig finansiering av växtförädling ett viktigt komplement.

Vad vet allmänheten i Sverige om odling? Stadsbon har sett Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. I Katthult gick hönsen fritt på gården och Anton Svensson tillämpade troligen växelbruk med vall. Det moderna, högavkastande mineralgödselbruket ser knappast ut som i Astrid Lindgrens barnböcker och har gjort att många människor i dag kan ägna sig åt annat än jordbruk. 

Högre priser och statliga subventioner (500 miljoner kronor per år i Sverige) håller liv i det ekologiska jordbruket. ”Tack vare statligt stöd har ekologisk produktion blivit en omfattande verksamhetsgren i samhället där alla led – jordbrukaren, certifieringsföretag (Krav), förädlingsindustri och matvaruhandeln – har ett intresse i denna produktionsgren”, konstateras det i boken Den ekologiska drömmen. Såväl marknadsföringen som efterfrågan på ekologiska produkter ökar.

Attityden till både ekologiskt och närodlat är positiv och ännu fler skulle handla ekovaror om priserna var lägre. Enligt en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet upplevde en konsumentpanel att tomater var godare om de var märkta som ekologiska och svenska. Tomater märkta med annat ursprung fick sämre betyg. Detta trots att tomaterna i testet egentligen hade samma ursprung.

Självklart finns det aktörer med egenintressen på både den ekologiska och den konventionella planhalvan. Receptet för morgondagens middag innehåller många ingredienser: 

• Bekämpa fattigdomen, och befolkningsökningen kommer att avta snabbare. 

• Låt växtförädlare bidra med nya sorter av grödor och domesticering av nya växter i en ny grön revolution. 

• Utveckla och kombinera olika odlingsformer på ett flexibelt sätt, för olika grödor på olika platser. 

• Minska matsvinnet och utveckla ett växtnäringskretslopp mellan stad och land, det vill säga återför näringen i mat- och toalettavfall till åkermarken. 

Slutligen, stöd och subventioner som involverar skattepengar behöver gå till rätt saker. De olika beslut som industri, handel och politiker fattar bör därför vila på vetenskaplig grund, inte på pseudovetenskap, okunnigt tyckande och egenintressen.

Lisa Beste Doktor i växtfysiologi och hortonom och frilansar som vetenskapsjournalist

Skribent

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Publicerad: 30 januari 2015 kl 11:30
Uppdaterad: 16 juli 2019 kl 21:17