Dyr äldreomsorg ger inte nöjdare brukare

Billig eller dyr äldreomsorg? Spelar ingen roll. De äldre ger inte högre betyg till äldreomsorgen i kommuner som satsar mycket pengar än i kommuner som driver verksamheten billigt. 

Somliga kommuner lägger 30–40 procent mer pengar på sin äldreomsorg än vad man kan förvänta sig utifrån befolkningens sammansättning (se tabell nedan). Hos andra ligger kostnaden långt lägre än den förväntade, 20 procent under i extremfallen.

Men. Kvaliteten tycks inte påverkas av penninginsatsen. 

Diagrammen visar de 20 kommuner som driver äldreomsorgen dyrast respektive billigast i landet. Där syns också andelen mycket nöjda eller ganska nöjda brukare – det enskilt tyngsta kvalitetsmåttet i äldreomsorgen. Och någon skillnad mellan de kommuner som lägger mest pengar och de som lägger minst syns inte.

Greger Bengtsson

– Precis så är det. När vi har studerat kostnader och olika mått på kvalitet har vi inte kunnat hitta några tydliga samband, säger Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen Vård och omsorg hos SKL.

Nöjdheten hos brukarna är generellt hög 87 procent av de svarande i Socialstyrelsens brukarenkät uppger sig minst ganska nöjda. Betygen varierar en hel del. Men de svagare betygen hittas lika gärna i dyrt driven äldreomsorg som i billig.

– Även när man tittat direkt på ersättningsbeloppen i LOV i hemtjänsten och jämfört med brukarnöjdhet blir resultatet detsamma. Inga direkta samband, säger Greger Bengtsson.

Det hörs ofta i debatten att de stora skillnaderna i penninginsats visar på en enorm effektiviseringspotential i kommunerna. Greger Bengtsson tycker att det är att gå för långt.

– Vad som är tydligt är att det finns stora skillnader, och att ju bättre vi blir på att mäta desto mer ser vi dem. Det skapar möjligheter att lära av de framgångsrika, att sprida kunskap. Men det är en illusion att tro att det ska kunna bli likadant överallt, säger han.

En kommun som använt just de här nyckeltalen och gjort det självkritiskt är Luleå. Verksamheten tillhör landets dyrare, man ligger 19 procent över utjämningssystemets referenskostnad. Trots det är de gamla inte nöjda, betygen ligger klart under rikssnittet.

– Vi har sett en tydlig koppling mellan enhetschefernas arbetssituation och ekonomi och kvalitet. Det finns ett samband mellan enhetschefer med många anställda under sig, hög sjukfrånvaro och höga kostnader, säger Lena Kruse, verksamhetschef på Vård och omsorg i Luleå.

Strävan är nu att få ner antalet anställda per chef och skapa arbetssätt där behoven hos den enskilde får styra tidsåtgången mer flexibelt.

– Det är klart att brukarna inte är nöjda om de känner att personalen inte har tid, säger hon.

Lomma ligger i andra änden av kostnadsskalan. Verksamheten är jämförelsevis billig per invånare. Men betygen från brukarna är svaga. 

Socialnämndens ordförande Sofia Forsgren-Böhmer (M) gör kopplingar till att man gjort flera upphandlingar av utförare senaste åren. Den rena kvalitetsupphandling man gjorde för några år sedan blev inte bra, förklarar hon.

– Det var svårt att mäta att vi fick vad vi betalade för. Varken vi eller entreprenören var nöjda, säger hon.

Nu har Lomma gjort en prisupphandling, definierat vilken kvalitet man vill ha och låtit anbudsgivarna tävla om pris. Men än så länge verkar inte de äldre mer nöjda.

– Det som är slående är att vi velat ha bättre kvalitet, det är därför vi gjort upphandlingar och konkurrensutsatt den kommunala verksamheten. Vi vill ha kvalitet och vi vill betala vad det kostar. Vi har inte sökt låga kostnader, säger Sofia Forsgren-Böhmer.

– Men vi har inte fått resultat, kvaliteten har inte varit jättebra oavsett huvudmannaskap.

Hon ger en annan förklaring till de låga kostnaderna än att det skulle vara kommunens krav: gott förebyggande arbete som resulterar i färre brukare. Kommunen erbjuder till exempel avlösning för anhöriga som tar hand om sina nära och kära i hemmet – utan särskild biståndsbedömning.

– Vi är väldigt stolta över verksamheten och vi kan se en tydlig trend sedan flera år att antalet personer som behöver nyttja äldreomsorgen minskar, säger Sofia Forsgren-Böhmer.

Betyg: Andel som helhet nöjda brukare i särskilt boende och hemtjänst, sammanslagna till ett genomsnitt, procent  Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2016, Öppna jämförelser.
Kostnadsnivå: Nettokostnadsavvikelsen. Det vill säga skillnad i procent mellan kommunens faktiska kostnad för äldreomsorgen och vad äldreomsorgen borde kosta utifrån kommunens förutsättningar, den så kallade referenskostnaden i utjämningssystemet. Källa: Kolada. 
Fotnot: Riksgenomsnittet i brukarundersökningen är 87 % nöjda äldre.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.