Nyhet
Medier
26 september 2019 kl 19:00

DS fyller moppe och siktar framåt

Den föddes för tidigt. När föräldrarna bodde isär. Men i dag är Dagens Samhälle en kraftfull tonåring – som just fyllt moppe.

I sin krönika i det allra första numret av Dagens Samhälle, den 26 augusti 2004. resonerade chefredaktör Lena Hörngren över hur man kan betrakta tidningar som ”vänner”. Morgontidningen är den goda grannen, kvällstidningarna är kul men inte helt pålitliga kompisar och familjetidningarna de präktiga kusinerna.

”I denna vänkrets vill Dagens Samhälle vara arbetskamraten – eller för våra politikerläsare nämndkollegan. Den kloke och erfarne, som vet vad som är på gång och som delar med sig av sina kunskaper. Som är generös med beröm, men inte drar sig för att säga till om något gått snett.”

Jag bollar liknelsen till nuvarande chefredaktör Olov Carlsson, som kom till tidningen för knappt tre år sedan. Håller den fortfarande?

– Absolut, vi ska publicera relevant material, berättat på ett sätt så att våra läsare känner igen sig. Vi står på deras sida, inte på medborgarnas.

En journalistik som går på tvärs mot medborgarnas perspektiv? Ge exempel på hur den kan se ut?

– Lokaltidningen fokuserar på medborgarnas ilska att byskolan måste läggas ned, vi fokuserar på beslutsfattarnas bevekelsegrunder. Självfallet refererar vi argumenten mot en nedläggning, men vi vill förstå orsakerna bakom beslutet.

– Eller ta frågan om BB-nedläggningar. Medborgarna rasar, men är det tryggt och säkert att föda barn på ett BB som har två förlossningar i veckan? Lokaltidningen fokuserar på mamman som tvingas föda i taxin på väg till BB, vi vill se frågan i ett större perspektiv.

Vad tycker läsarna om tidningen?

– Alla våra läsarundersökningar visar att de är väldigt nöjda. Jag har varit på många redaktioner, men ingen annanstans har så stor andel varit så positiva.

Men att så få hör av sig beror kanske på att tidningens journalistik väcker för lite känslor?

– Det är möjligt. Vi kan alltid vässa det vi gör. Jag tänker att det i första hand är våra externa krönikörer som ska sticka ut, vara kontroversiella och väcka reaktioner. När vi själva analyserar det kommunala skatteutjämningssystemet är det inte vår uppgift att framkalla starka känslor, vi ska redogöra för sakförhållandena.

Regeringens förslag att gynna glesbygdskommunerna i just utjämningssystemet har ju faktiskt väckt mycket starka känslor på senare tid. Här står era läsare på helt olika sidor, hur tacklar ni det?

– På redaktionell plats låter vi självfallet bägge sidor vädra sina bästa argument. Men på vår debattsajt på nätet är det fritt fram att diskutera hett och driva sin egen tes.

Dagens Samhälles webbplats fyller ju också moppe. Hur mår den tonåringen?

– Lever och frodas! En del läsare tror fortfarande att det bara finns debatt på webben, men där kan man som prenumerant ta del av allt som står i tidningen och mer därtill.

Berätta mer.

– I dag finns alla våra texter tillgängliga på sajten och via e-tidningen, förutom att du kan läsa oss i print varje vecka. Det är klart att vi som alla andra medieföretag ska finnas där våra läsare finns: i läsplattan, i laptopen eller förstås mobilen. Det är ju där allt fler har sin mediekonsumtion. Digitalt får du dessutom tillgång till så mycket mer, både fördjupning, sammanställningar och hela arkivet, och kan dela artiklar med kollegor och andra intresserade.

Din företrädare Mats Edman ville skapa en ”Dagens Industri för den offentliga sektorn” och ge mer utrymme åt de företag som gör affärer med det allmänna. Håller du fast vid den ambitionen?

– Mats gjorde en viktig och bestående insats när han förde in välfärdsföretagen i tidningen, de hade varit alldeles för osynliga dessförinnan. Den offentliga sektorn upphandlar ju för 1 000 miljarder varje år. Den marknaden behöver granskas mer. Vi ska försöka skriva mer om de företag som verkar inom vår sektor.

En central fråga inför tidningens tillblivelse var ju samverkan mellan kommuner och landsting, eller snarare brist på samverkan. Hur ser du på den frågan i dag?

– Samverkansfrågan finns ju där hela tiden, även om den blivit mindre central än under tidningens första år. Om samverkan förbättrats? Jag tillåter mig att tvivla, med åldrande föräldrar har jag sett hur stuprören finns kvar. Desto större skäl för oss att fortsätta skriva om det.

Vad och vilka ämnen kan läsarna vänta sig mer av när 15-åringen nu rör sig mot myndighetsåldern?

– Vi ska bli bättre på att röra oss runt om i Sverige, se hur läsarna försöker lösa sina problem, visa på goda initiativ och få idéer om nya saker att skriva om.

– Många frågor pockar på uppmärksamhet: välfärdens finansiering, integration, brottslighet, rekrytering, upprustning av allmännyttan, klimatet. Jag skulle gärna vilja att läsarna kom med fler tips till oss.

Hur är relationen till ägaren? I början skulle ”förbundens åsikter speglas på ledarplats”, men inte i dag?

– Nej, ägaren nöjer sig med att vi gör en bra produkt som bär sina egna kostnader. Vi drar oss inte för att kritisera SKL om det finns fog för det. Vi har till exempel frågat oss om det är värt medlemmarnas pengar att bygga ett nytt förbundshus i centrala Stockholm.

------------

Fotnot. Artikelförfattaren var anställd på tidningen vid dess födelse. I det allra första numret skrev han om samarbetssvårigheter mellan landsting och kommuner. De var som störst inom psykiatrin.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 26 september 2019 kl 19:00

Skribent