De som tjänar mest drar ifrån

Inkomstklyftorna fortsätter att öka till ny rekordnivå – visar ny inkomststatistik från Statistiska centralbyrån (SCB)

De politiska ambitionerna är tydliga, och det har de varit länge. ”Klassklyftorna måste minska” var till exempel statsminister Göran Persson bud inför valet 2006. Statsminister Stefan Löfven (S) har sagt det vid upprepade tillfällen: ”Vårt land ska sluta klyftorna.” Alliansens företrädare säger ungefär samma sak.

Men verkligheten är en annan. Svenskarna tjänar förvisso mer pengar, men det kommer inte alla till del. Inkomstklyftorna fortsätter att öka – 2016 till ny rekordnivå – visar ny inkomststatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

År 2005 låg den så kallade gini-koefficienten, som mäter skillnaderna, på 0,271. År 2010 hade den stigit till 0,297 och i fjol nådde den 0,320, den högsta noteringen sedan mätningarna startade.

Få kommuner är förskonade från växande inkomstgap bland invånarna. År 2016 minskade skillnaderna i bara 19 kommuner, i de flesta fall med någon ynka procent. I stället blir de rikare blir rikare och de fattiga fattigare i 271 kommuner.

– Inkomstojämlikheten har ökat mest i Sverige av alla länder i OECD de senaste decennierna, och trenden håller i sig, säger Anna Almqvist, LO-ekonom som länge har studerat orsakerna till de växande skillnaderna i inkomster mellan svenskar.

– Framför allt beror det växande gapet på att kapitalinkomsterna ökar i den absoluta inkomststoppen. De som tjänar mest drar ifrån. En annan grupp halkar alltmer efter på grund av att inkomstförsäkringssystemen inte har hängt med.

Andelen invånare med så kallad låg ekonomisk standard har vuxit länge, även om andelen sjönk något mellan 2015 och 2016, förklarar Anna Almqvist. 2016 handlade det om 14 procent av befolkningen, enligt SCB, att jämföra med 10 procent 2005.

– Trenden har hållit i sig sedan 1980-talet, då Sverige var världens mest jämlika land sett till inkomster. Det ser likadant ut i hela västvärlden, säger hon.

Värst är inkomstläget för utrikes födda. År 2016 hade de en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. År 2005 var motsvarande siffra 82 procent.

En kommun där utvecklingen är synlig är Gnosjö, där inkomstgapet växte mer än i någon annan kommun förra året.

– Vi har en lång tradition av familjeföretagande och tillverkningsindustri. Över hälften av våra invånare jobbar inom industrin, och de har haft sämre löneutvecklingen än till exempel högutbildade tjänstemän, säger Kristine Hästmark (M), kommunstyrelsens ordförande i Gnosjö.

– Vi är också en inpendlarkommun, med många högavlönade som bor utanför kommunen. Dessutom har vi en stor andel utrikesfödda genom både flyktingmottagande och egen bosättning.

I andra änden av inkomstskalan sker företagsförsäljningar, när Gnosjöfamiljer till exempel inte klarar att skifta ägargenerationer, och aktieutdelningar när bolagen går bra. Det genererar kapitalinkomster. Det räcker med några få företagsförsäljningar för att inkomstgapet ska öka.

– Ett litet antal extrema inkomster kan slå igenom väldigt mycket i statistiken på kommunnivå, förklarar Anna Almqvist.

Den halva av befolkningen med lägst inkomst hade 2016 cirka 29 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige. Det är en minskning jämfört med 2005 då andelen var 32 procent. Samtidigt ökade andelen för den tiondel av befolkningen med högst inkomst från 24 till 27 procent.

Det innebär att de 10 procent som har högst löner nästan har lika stor andel av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen med lägst inkomst.

Allra högst inkomster finns i kommuner i storstadsområden. I topp ligger Danderyd med en medianinkomst på 418 000 kronor. I 125 kommuner var som jämförelse medianbeloppet lägre än 300 000 kronor.

Den svenska medianinkomsten för åldersgruppen 20–64 år var 309 000 kronor 2016, visar SCB:s siffror. Det betyder att en genomsnittlig svensk tjänar runt 25 000 kronor i månaden.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.