De privata gör nytt rekordår i välfärden

Trots vinstdebatten köper kommuner och landsting mer och mer välfärd från privata företag – och andelen privat vård, skola och omsorg växer. Det visar nya siffror från Sve­riges Kommuner och Landsting.

Samtidigt som regeringen utreder vinsttak för välfärdsbolag ökar kommuner och landsting köpen av kärnverksamhet från privata företag och idéburna utförare, förra året med 6 procent till 110 miljarder kronor. Av pengarna går drygt 95 miljarder till privata företag. Det visar Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rapport Köp av verksamhet 2015, som släpps nästa vecka.

Kommunernas och landstingens totala köp av verksamhet ligger på över 150 miljarder, men i de siffrorna ingår köpen från andra kommuner och landsting, kommunala eller landstingskommunala bolag samt enskilda. Dagens Samhälle har grans­kat de skattepengar som går till välfärdsföretag och idéburna aktörer.

Ökningen av köp från privata företag var större än kommunernas och landstingens kostnadsökningar, som i fjol landade på i snitt 4,6 procent. Det är lika med en växande andel privat välfärd. 

16 procent av de totala kostnaderna för vård, skola och omsorg på 693 miljarder gick till bolag och idéburna aktörer.

– Privat välfärd är politiskt omdebatterat. Men kommunerna är pragmatiska. För dem handlar det om att hantera problem i vardagen, och de privata bidrar till lösningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Annika Wallenskog, SKL.

Allra mest expanderade marknaden för omsorg. Här köpte kommunerna tjänster för nära 40 miljarder från privata företag förra året, en ökning med 6,2 procent jämfört med 2014. 

Bakom uppgången ligger bland annat det ökande mottagandet av flyktingar och ett växande behov av äldreomsorg. De stora omsorgsbolagens strategi att bygga nya äldreboenden och driva dem i egen regi passar kommunerna väl.

Enligt Boverket är numera vart fjärde nytt boende privatbyggt.

– I konkurrens med kommunala investeringsbehov i skolor och bostäder kan det passa bra att någon annan tar investeringarna i äldreboenden. Då slipper politikerna dessutom en investeringsdebatt, säger Annika Wallenskog.

Rasmus Nerman, vd på omsorgsjätten Humana, bekräftar den ökande efterfrågan på privat äldre- och individomsorg.

– Det beror på att vi är kostnadseffektiva, att behoven ökar och att vi kommer ut lika bra eller bättre i kvalitet. Men det beror också på ökande krav på specialisering, säger han.

– Många kommuner saknar resurser att bygga nya boenden och upprätthålla kompetens för att ta hand om svårare fall i individ- och äldreomsorgen.

Han berättar att mönstret är tydligt i alla de kommuner där Humana finns.

– De väljer oss aktivt. Vi skräddarsyr tjänster efter individens behov. Omsorgen färdas mot specialisering och individanpassning. I det perspektivet är debatten oförskämd mot kommunerna. Som om de medvetet köper dåliga, dyra tjänster.

Antalet barn som går i friskola fortsätter att öka. Kommunernas köp av privata skoltjänster ökade med 5,7 procent till drygt 40 miljarder 2015. Det gör skolan till den enskilt största välfärdsbranschen, om än på marginalen i hård konkurrens med kommunal vård och omsorg.

– Det handlar ofta om att företagen löser kommunernas problem. Behoven av nya skolor och skollokaler är enormt, säger Annika Wallenskog.

Till exempel planerar Malmö stad för 17 nya skolor fram till 2019. Skolbehoven i Stockholm exploderar, och Stockholms stad har pågående projekt för 11 000 nya elever. 

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, är inte överraskad över tillväxten.

– Det visar på ett avgrundsdjup mellan politisk debatt och människors uppfattning. Aldrig har så många elever gått i friskolor, och hundratusentals står i kö. Männi­skor vill välja, säger hon.

– Ett vinsttak skulle bli förödande. Sverige skulle bli unikt i världen med ett sy­stem där politiker bestämmer vinstnivåer. Och hur skulle kommunerna klara utbyggnaden av skola och omsorg om inte välfärdsbolag bidar med investeringar?

Ulla Hamilton, Friskolornas Riksförbund.

Landstingens och regionernas köp av privat hälso- och sjukvård ökade med drygt 6 procent 2015, till ett samlat värde på knappt 30 miljarder. Framför allt i primärvården är de privata inslagen stora, och bolagens expansion får följder på flera håll.

– Flera landsting och regioner lägger ner egna vårdcentraler. De har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Lena Svensson, projektledare för SKL:s rapport.

Läget bekräftas av Vård­företagarnas rapport Vårdval med förhinder; i tre av fyra landsting gick den landstingsdrivna primärvården med underskott 2015.

Politiker från alla läger propagerar för mer idéburen välfärd. Men retoriken hjälper inte. Köpen av ideell skola, hälso- och sjukvård och omsorg minskade med 400 miljoner till 14,5 miljarder mellan 2014 och 2015. 

– Siffrorna bekräftar det vi redan visste. Tillväxten är inte tillräcklig för att vi ska ta andelar, säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare på de idéburnas branschorganisation Famna.

– Nu behövs skarpa förslag på till exempel nya upphandlingsregler från politiskt håll. Det ligger på Ilmar Reepalus bord. Men om han bara räknar på vinsttak som riskerar vår sektors lönsamhet är det illa. Våra medlemmar är beroende av sina överskott.

Fakta
Köp av verksamhet

Kommunernas och landstingens samlade nettokostnad för välfärdens kärnverksamheter utbildning, kommunal vård/omsorg och hälso- och sjukvård låg 2015 på 693 miljarder kronor. Andelen köpt verksamhet från privata och ideella leverantörer var 16 procent.

Torsdagen den 3 november finns rapporten Köp av verksamhet 2015 tillgänglig på SKL:s webbplats. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.