De kan bli Årets samhällsbyggare

Tre kandidater tävlar om titeln Årets samhällsbyggare 2018 när Dagens Samhälle för fjärde gången delar ut priset.

Kandidaterna har valts ut bland ett tjugotal nominerade projekt, kommuner, företag och organisationer som har förnyat verksamheter inom skola, vård eller omsorg. Vinnaren koras på Stora Samhällsgalan på Cirkus i Stockholm den 16 maj. 

Här är de tre nominerade till priset Årets samhällsbyggare 2018:

Fakta
Nominerad: Växtrum i Lerum

Outnyttjade gräsmattor förvandlas till inspirerande trädgårdar. Med invånarnas hjälp och ekonomiskt stöd från lokala företag förverkligar Lerum sin vision att år 2025 vara Sveriges ledande miljökommun.

Lerumsbor gör oaser av outnyttjade platser

Engagerade Lerumsbor och kända trädgårdsprofiler har de senaste tre åren skapat sex nya trädgårdar utmed en promenadslinga längs Säveån. ”Växtrum i Lerum” har blivit utflyktsmål och ger inspiration åt odlingsintresserade.

Varje år kan personer som bor eller verkar i Lerum anmäla sitt intresse för att vara med och skapa Växtrums nya gröna platser.

– Vi vågade chansa på en organisation som bygger på ideellt arbete och att invånare är delaktiga, säger kommunens projektledare Mattias Christenson.

Han har en bakgrund i reklambranschen och ska skapa engagemang kring Lerums vision att år 2025 vara Sveriges ledande miljökommun. När han klurade på hur det skulle gå till fick han idén att låta invånare förvandla outnyttjade platser till oaser.

– I Lerum bor många i villasamhällen och har en liten täppa eller en trädgård. Så det finns ett stort intresse för odling, säger han.

För att locka invånarna att satsa tid och kraft på projektet har de fått samarbeta med kändisar i trädgårdsvärlden, som designat platserna. Bland andra journalisten Gunnel Carlson, känd från SVT:s program ”Gröna rum”, och trädgårdsmästaren Gerben Tjeerdsma, som arbetat på Botaniska trädgården i Göteborg.

– De är idoler för många trädgårdsintresserade, säger Mattias Christenson.

Sedan förra året samordnas projektet av trädgårdsmästaren Karin Hvit, som under sommarsäsongen också guidar besökare på alla Växtrumsplatser. En promenad längs den knappt fyra kilometer långa slingan tar då omkring två timmar.

– Fler och fler kommer resande för att uppleva platserna, säger Mattias Christenson.

Kommunens parkenhet sköter platserna, men eftersom en visningsträdgård behöver mer omvårdnad än vanliga parker så startades förra året ”Växtrums vänner”, en ideell trädgårdstrupp som ser till att platserna är i fint skick.

Växtrum arrangerar dessutom gratis föreläsningar och aktiviteter kring miljö och hållbarhet samt skapar samarbeten med föreningar och företag. Pedagoger i förskolor och skolor får möjlighet att ha lektioner i utemiljö.

Projektet är nu inne på sitt fjärde år och i år kommer det bland annat att skapas en ”hemlig” trädgård.

 

Fakta
Nominerad: Maker Tour – programmering i skolan

Elever och lärare på skolor i utanförskapsområden lär sig programmering av pedagoger från Tekniska museet. Det ska väcka nyfikenhet på naturvetenskap och teknik och sporra elever att gå tekniska utbildningar.

Digital kompetens bussas till skolor i utsatta områden

I en chockrosa skåpbil reser museipedagoger från Tekniska museet till skolor i utanförskapsområden. Maker Tour erbjuder gratis utbildning i programmering åt lärare och elever på mellanstadiet.

Skåpbilen kommer lastad med aktiviteter kopplade till ellära, enkel programmering och problemlösning. Eleverna uppmuntras att testa och tro på sig själva. Syftet är att väcka nyfikenhet på naturvetenskap och teknik så att eleverna så småningom kanske väljer tekniska utbildningar och yrken.

Runt 5 400 elever i Stockholms län kommer att få ta del av Maker Tour, som pågår i tre år. Skolorna får ett tre veckor långt utbildningspaket med lärarfortbildning och workshops i skolan och på museet. Eleverna kan också gå gratis kurser i programmering på loven.

– När eleverna kommer till Tekniska museet och får experimentera undrar de ofta om det verkligen är ett museum, säger Maria Olsson, projektledare för Maker Tour.

Inspirationen till att på detta sätt vässa elevers och lärares digitala kompetens kommer från den så kallade makerkulturen. Den handlar om att genom praktiskt hantverk lära sig hur saker fungerar. Traditionellt trä- och metallhantverk kombineras då ofta med elektronik och robotik.

För att eleverna ska fortsätta att öva på programmering avslutas utbildningen med en tävling. Museet förser skolorna med tävlingsmaterial, till exempel en robot, ett kretskort eller en byggsats, och eleverna löser en utmaning med hjälp av digitala verktyg.

– Rikstens skola i Botkyrka vann den första tävlingen och i maj delar vi ut det andra priset, berättar Maria Olsson.

Lärare som deltagit i utbildningen bjuds in till en grupp på Facebook där de kan dela med sig av erfarenheter och idéer.

– Vi vill bidra till ett kollegialt lärande, säger Maria Olsson.

Maker Tour får ekonomiskt stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projektet startade hösten 2017 och alla utbildningstillfällen det närmaste året är fullbokade.

I en annan rosa skåpbil reser pedagoger från Tekniska museet runt i landet med ett tält som kan sättas upp på skolgårdar, torg och i köpcentrum. Där kan barn och unga på ett lekfullt sätt bekanta sig med enkel programmering och problemlösning. Den turnén finansieras av industriföretaget Sandvik.

 

Fakta
Nominerad: Skara Energi och Vallebygdens Energi

Fastighetsägare på landsbygden kan frivilligt och till fast pris ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet, vilket är bra för miljön. Inga tunga ideella insatser krävs.

Innovativ metod ger fler kommunalt avlopp

Hur kan fastigheter på landet anslutas till kommunalt vatten och avlopp utan tvång och utan att det krävs stora insatser av ideellt arbetande entusiaster? Skara Energi och Vallebygdens Energi har funnit en lösning.

Fastighetsägare vars avlopp underkänns har oftast bara två val: åtgärda på egen hand eller gå med i, kanske rentav själv bilda, en VA-förening och via den ansluta sin fastighet till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Det kan vara svårt och kostnaden kan bli en kalldusch.

En VA-förening kräver dessutom att personer i området är villiga att ta ansvar för såväl styrelsearbete som utbyggnad, drift och underhåll av VA-nätet under hela dess livslängd.

Fastighetsägare kan också tvångsanslutas till ett kommunalt VA-nät om kommunen gör området där de bor till ett verksamhetsområde och drar in vatten och avlopp i alla fastigheter. Då har ägarna inget annat val än att betala.

I Skara erbjuder nu det kommunala bolaget Skara Energi AB och den ekonomiska föreningen Vallebygdens Energi en annan lösning. Fastighetsägare i områden på landsbygden kan välja att till en fast kostnad ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet.

– Vi erbjuder en bekymmerslös lösning som är helt frivillig, säger Magnus Jacobsson, vd för Skara Energi.

Skara Energi och Vallebygdens Energi tar för evig tid ansvar för drift och underhåll av nätet, fram till respektive tomtgräns. De kommer också att sköta beredskap, kundtjänst, mätning och fakturering.

Och när de ändå gräver passar de dessutom på att lägga ned fiber.

– Vi skapar bättre förutsättningar för att människor ska kunna leva på landsbygden, säger Magnus Jacobsson.

Kostnaden för varje fastighetsägare blir ungefär densamma som med andra lösningar. De som ansluter sig från början erbjuds ett fast pris, vilket har varit avgörande för att skapa intresse för modellen.

Ett område i Skara är nu anslutet och nätet har tagits i drift. Enligt Skara Energi och Vallebygdens Energi är kunderna nöjda, och många fastighetsägare i andra områden har visat intresse. En stor del av landsbygden i Skara bedöms nu anslutas till det kommunala avloppsnätet, vilket kommer att ha positiv effekt på miljön.

Fakta
Juryn 2018
  • Olov Carlsson: Chefredaktör och vd, Dagens Samhälle – juryns ordförande 
  • Åsa Romson: Forskare och expert på IVL Svenska miljöinstitutet, tidigare vice statsminister och språkrör (MP) 
  • Håkan Sörman: Tidigare vd, Sveriges Kommuner och Landsting, ordförande för Karolinska universitetssjukhuset
  • Veronica Magnusson: Ordförande Vision
  • Roland Åkesson: Ks-ordförande och kommunpolitikens mesta valvinnare (C) i Mönsterås under 30 år

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.