De kan bli Årets Samhällsentreprenör

Tre kandidater är med i slutstriden om titeln Årets Samhällsentreprenör. Priset delas ut av Dagens Samhälle 28 maj.

På Stora Samhällsgalan, som arrangeras av Dagens Samhälle den 28 maj, uppmärksammas en rad av de initiativ som bidrar till samhällsutveckling och förnyar välfärden. 

Fyra priser delas ut:
• Årets Samhällsbyggare
• Årets Välfärdsförnyare
• Årets Samhällsentreprenör
• Årets Super­kommuner

Den här veckan presenterar vi de kandidater som juryn har att ta ställning till i kategorin Årets Samhällsentreprenör.

En samhällsentreprenör jobbar utifrån en idé som innebär lösningen, eller en del av lösningen, på ett samhällsproblem.

I juryn sitter Irene Svenonius, tidigare stadsdirektör i Stockholm; Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland; Catharina Elmsäter-Svärd, fd infrastrukturminister (M); Stig Henriksson, riksdagsledamot (V)  och tidigare kso i Fagersta, samt Mats Edman, chefredaktör DS. Läs mer om dem här. 

Maria Borelius och Kerstin Thulin, två av tre grundare av Stiftelsen Ester. Foto: André de Loisted

Okonventionell väg till eget företagande

Nominerad: Stiftelsen Ester

Med mikrolån och sparande stöttar Stiftelsen Ester utrikes födda kvinnor att ta sig ur utanförskap.

Nästan hälften av Skånes utrikes födda kvinnor saknar förankring på arbetsmarknaden. Det är utgångpunkten för Stiftelsen Ester som etablerat en verksamhet i Helsingborg för att stötta dessa kvinnor, inte bara till jobb utan till entreprenörskap och egenförsörjning.

Under ett år utbildas kvinnorna i personligt ledarskap och entreprenörskap. De utarbetar affärsplaner, introduceras dessutom för mikrofinans och jobbar aktivt med att bygga marknadsrelationer och att sälja sina produkter och tjänster. 

Målet är att de ska stå på egna ben när tolv månader har gått.

– Det tar tid att bygga upp människor som länge varit i utanförskap, säger Kerstin Thulin, som grundat Stiftelsen Ester tillsammans med Maria Borelius och Sofia Altafi. 

Ett nytt moment för Sverige är att deltagarna sparar små summor på banken. Tack vare Helsingborgs stads okonventionella tolkning av socialtjänstlagen är det möjligt, trots att kvinnorna har försörjningsstöd. 

Genom ett avtal med en bank och garantier utställda av Johanniterhjälpen kan deltagarna dessutom låna pengar när de startar sina företag.

I pilotfasen, som finansieras av Region Skåne och Tillväxtverket, har sexton kvinnor gått Esters program. Hittills har sex företag startats, sju kvinnor är i arbete eller praktik, en studerar och återstående kvinnor genomgår fortfarande träning. 

En vunnen upphandling innebär att verksamheten nu permanentas i Helsingborg.

Om två–tre år räknar grundarna med att Stiftelsen Esters metod har spridits till mellan fyra och sex skånska kommuner.

– Vårt mål är att hjälpa så många kvinnor som möjligt till eget liv och egen lön, att bygga företag och bryta utanförskap, säger Kerstin Thulin.

”Det viktigaste är att komma i gång i tänket och lära sig vad en algoritm är och hur man pratar med en dator, bryta ner tröskeln och komma i gång.” Det säger Johan Wendt, initiativtagare till Kodcentrum. Foto: Anna Rut Fridholm

Unga ska knacka framtidens kod

Nominerad: Kodcentrum

Programmerare är på väg att bli ett europeiskt brist­yrke. Visionen bakom Kodcentrum är att bristen på kompetens ska fyllas av unga svenskar.

Om några år kommer Europa att sakna en miljon programmerare, enligt EU-kommissionens prognos. Samtidigt är arbetslösheten hög bland unga i Sverige och trenden ser inte ut att brytas.

– När jag dessutom fick höra att länder som Estland och Storbritannien infört kodning som obligatoriska skolämnen, medan vi i Sverige inte börjat peta i frågan, väcktes en tanke, säger Kodcentrums initiativtagare Johan Wendt.

Förra året drog han i gång verksamheten där 9–13-åringar efter skoltid får fri undervisning i programmering.

– Det viktigaste är att komma i gång i tänket och lära sig vad en algoritm är och hur man pratar med en dator, bryta ner tröskeln och komma i gång, säger Johan Wendt.

Målet är att fram till år 2020 har introducerat kodning för 100 000 tjejer och killar. Hittills har kodstugor etablerats i Göteborg, Linköping, Stockholm, Sundbyberg, Umeå och Uppsala. Till hösten räknar Johan Wendt med att det öppnas ytterligare fem. 

Kodcentrum är systerverksamhet till Mattecent­rum som Johan Wendt drog i gång 2008, och som i dag ger gratis läxhjälp i matematik till unga över hela landet. 

– I teorin kan vem som helst bli vad som helst i Sverige. Men i praktiken är det inte så, utan det är avgörande i vilket hem du är uppvuxen. Det är orättvist, säger Johan Wendt. 

– Jag vill att alla ska ha någon att vända sig till efter skoltid om de behöver hjälp med läxorna.

”Vi tittar på var arbetslösheten är hög, inkomsterna låga och korsar det med skolresultatet – då vet vi var vi behövs”, säger Dilsa Demirbag-Sten som leder verksamheten. Foto: Anna Rut Fridholm

Ger röst åt ungas ohörda berättelser

Nominerad: Berättarministeriet

Det skrivna ordet är en nyckel till en plats i samhället. Därför etablerar Berättarministeriet skrivarverkstäder för unga i utsatta områden.

Den amerikanske författaren Dave Eggers startade för drygt tio år sedan projektet 826 Valencia där barn och unga i en socioekonomiskt utsatt del av San Francisco uppmuntrades att skriva sina berättelser. Debattören och författaren Dilsa Demirbag-Sten och finansmännen Sven Hagströmer och Robert Weil från styrelsen för stiftelsen Culture Without Borders såg ett Youtube-klipp där Eggers berättade om verksamheten.

– Efteråt var det knäpptyst, sedan sa någon: ”Det där hämtar vi hit till Sverige nu”, berättar Dilsa Demirbag-Sten.

Den svenska tappningen av det framgångsrika och uppmärksammade amerikanska projektet döptes till Berättarministeriet. Den första skrivarstugan öppnade i Södertälje 2011 utifrån en vision om ett Sverige där barn och unga är trygga i det skrivna ordet och har förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.

Sedan dess har Berättarministeriet öppnat skrivarverkstad i Husby i västra Stockholm och för knappt en månad sedan i söderförorten Hagsätra. 

– Vi tittar på var arbetslösheten är hög, inkomsterna låga och korsar det med skolresultatet – då vet vi var vi behövs, säger Dilsa Demirbag-Sten som leder verksamheten.

Berättarministeriets idé bygger på ett nära samarbete med skolan. På förmiddagarna kommer klasser från årskurs 2–5 på besök och skriver en bok tillsammans på två timmar. På eftermiddagar, helger och lov är verksamheten öppen för 13–18-åringar.

– Vårt existensberättigande är att lärarna tycker att vi behövs, att vi stärker barnens förmågor så att deras studieresultat förbättras, säger Dilsa Demirbag-Sten. 

Lärare i Södertälje och i Järvaområdet, där Husby ligger, har i en enkätundersökning gett sin syn på Berättarministeriet. Samtliga svarade att de tyckte att verksamheten var ett stöd i undervisningen. Lika många uppgav att de kunde tänka sig att rekommendera verksamheten för sina kolleger. 

På sikt kommer Berättarministeriet att finnas utanför Stockholmsregionen – enligt Dilsa Demirbag-Sten signaleras det intresse från flera håll. 

– Men vi har inte antalet skrivarverkstäder som kvalitativt mål, utan det som räknas är vad lärarna säger.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.