Nyhet
Agenda 2030
24 september 2020 kl 07:05

De är närmast målen i Agenda 2030 – hela listan

Kungsbacka, Kalmar och Höganäs har kommit längst i arbetet med Agenda 2030, visar DS analys. Samtidigt säger sig Höganäs kso Peter Schölander (M) vara skeptisk mot kommunala miljöplaner: ”Vi måste se alltihopa som ett kretslopp för att lösa problemen.”

– Vi växer med drygt tusen invånare om året och det är viktigt att göra det på ett hållbart sätt, säger Lisa Andersson (M), kommunstyrelsens ordförande i Kungsbacka, där man arbetat länge med frågorna.

Kommunens tidigare miljöbokslut blev 2019 till en hållbarhetsredovisning som görs tillsammans med årsredovisningen, vilket har ökat fokus på målen inom Agenda 2030.

– När begreppet hållbarhet vidgades på alla parametrar så blev det också tydligt kopplat till fullmäktiges mål. Det var inte längre i enskilda stuprör, fortsätter Lisa Andersson.

Kungsbacka toppar DS rankning och presterar överlag väl i sammanställningen. Bäst resultat uppnår kommunen i kategorierna inkluderande samhällen, klimat och miljö samt hållbara samhällen. Bland annat tack vare få invånare i ekonomiskt utsatta hushåll, få anmälda våldsbrott och låg trångboddhet.

Lisa Andersson nämner några av satsningarna i kommunen.

– Inom lokalvården har vi jobbat med upphandlingsprocessen så att vi nu nästan bara använder miljövänliga produkter. Vi arbetar gemensamt med bland andra Region Halland för att förbättra ungdomars psykiska hälsa och vårt bostadsbolag Eksta är ledande på solceller och miljövänlig energi.

Det är andra gången som Dagens Samhälle gör en totalrankning över kommunernas framgångar inom Agenda 2030.

Under paraplyet Agenda 2030 ryms en rad områden. De brukar sammanfattas i de tre bitarna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Framsteg krävs inom alla tre för att målen ska uppnås, och inget mål kan nås på bekostnad av ett annat.

Men allt kan inte en kommun påverka. Vissa har ett bättre utgångsläge än andra på grund av faktorer bortom den enskilda kommunens kontroll, medger Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs, utan omsvep.

– Man får konstatera att vi är en extremt välmående kommun och det gör saker lättare. Att vi har bra förutsättningar måste jag som politiker erkänna.

Och med goda förutsättningar kommer också ett större ansvar för frågorna, menar Peter Schölander, som säger att diskussionen förändrades när de sociala aspekterna togs med i beslutsfattandet.

– Tidigare pratade vi bara miljö. Och vi ställde miljö mot ekonomi. När vi tar in de sociala aspekterna och fokuserar på den totala hållbarheten så försvinner lite av den motsatsen. Det blir inte längre svart eller vitt utan du får en gråskala att arbeta inom. Då blir det plötsligt spännande att göra prioriteringar.

Starkast står Höganäs i kategorierna god samhällsutveckling samt hälsa och välbefinnande. Kommunens skolelever presterar väl, långtidsarbetslösheten är låg och medellivslängden är bland de högsta i landet.

– Det kan vara svårt att få folk att förstå att allt hänger ihop. Miljö är inte bara koldioxid. Pratar vi bara koldioxid kan vi gräva av vägarna in till kommunen och lägga ned Höganäs AB, som är ett av världens främsta företag men som också gör stora utsläpp. Fast är det bättre med utsläpp i Mumbai än i Höganäs? Så kan vi inte tänka, säger Peter Schölander.

– Jag kan bli frustrerad av att miljörörelsen i dag bara tänker på miljö. Vi måste se alltihopa som ett kretslopp för att lösa problemen. Därför ställer jag mig skeptisk mot kommunala miljöplaner – vad betyder min miljöplan för världen i stort?

Agenda 2030 har präglat flera satsningar i Höganäs. Det handlar bland annat om bostadsbyggande genom Höganäshem, laddstolpar till elbilar och en hundraprocentig bredbandsutbyggnad. Peter Schölander betonar också samarbetet med metallpulvertillverkaren Höganäs AB.

I juni lämnade Statskontoret sin slutrapport om Agenda 2030. De pekar också på att kommunernas förutsättningar att arbeta med frågorna varierar kraftigt. Enligt rapporten är det främst resursstarka kommuner som har genomfört de mest ambitiösa förändringarna.

Likafullt spelar kommuner och regioner en nyckelroll för att förverkliga målsättningarna. Även regeringen har pekat ut det kommunala och regionala arbete som viktigt.

Näringslivet och ideella organisationer har också viktiga roller att spela för att uppnå målen, exempelvis genom att minska utsläpp och stötta svaga grupper i samhället. Därför krävs samverkan mellan många olika aktörer.

Även Johan Persson, kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande i Kalmar, anser att nyckeln är ett långsiktigt arbete som går igenom organisationen.

– Det får inte bli tomtebloss som får brinna ett tag utan det måste vara ett långsiktigt nötande med frågorna, säger han.

Kommunen har satt upp en rad ambitiösa mål, exempelvis inom barnfattigdom och bostadsproduktion. Skolan och äldreomsorgen ska vara topp 30 i landet.

Kalmar placerar sig särskilt högt i kategorierna jämställdhet och hållbar konsumtion. En högre andel än genomsnittet arbetar heltid inom kommunen, och ungefär en tredjedel av kommunens inköpta livsmedel är ekologiska.

Agenda 2030 har satt fokus på frågorna på ett annat sätt än tidigare, menar Johan Persson.

– Vi hade ett systematiskt arbete i hela organisationen tidigare i allt från barnfattigdom till miljöfrågorna och landsbygdsfrågor. Det har nu bakats ihop i Agenda 2030 och blivit mätbart och strukturerat på ett annat sätt.

Satsningar saknas inte.

– Vi har sjunkande försörjningsstödskostnader och har haft det i tre år. Det har ju att göra med att vi arbetar väldigt mycket med vår arbetsmarknadsenhet och med vuxenutbildning. Så lyfter vi människor från försörjningsstöd till studier eller arbete, säger Johan Persson.

Covid-19-pandemin har inte satt stopp för arbetet inom Agenda 2030, framhåller de kommunalråd som Dagens Samhälle varit i kontakt med.

– Det har tagit tid och kraft och personal har fått prioritera arbetet med pandemin men mycket av arbetet löper på ändå. Möjligen hade vi kunnat ta det till nästa steg utan pandemin, säger Lisa Andersson i Kungsbacka.

– Under våren fick vi ställa om och nu kan vi konstatera att vi har ett annat normalläge. Då får man hantera det. Kanske kan det också bli en del i hållbarhetsutvecklingen. Behöver man resa till alla möten?

Fakta
Så gjorde vi

Dagens Samhälle har i Agenda 2030-rankningen använt sig av de nyckeltal som Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) tagit fram.

  • Nyckeltalen är indelade efter de 17 globala mål som fastslogs av FN:s medlemsländer 2015.
  • Ett av de globala målen (mål 17, globalt partnerskap) har inte tilldelats något mått av RKA och ingår därför inte i analysen. Inte heller mål 14, hav och marina resurser, då det endast berör Sveriges regioner.
  • DS har endast inkluderat mått på kommunnivå. Måtten har räknats om för att bli mer jämförbara och grupperats i sju kategorier.
  • I stället för senaste årsvärde har flerårsgenomsnitt använts samt utveckling, för att premiera kommuner som förbättrat sig. Totalt har 57 olika mått använts.
  • 11 av måtten i RKA:s sammanställning har tagits bort på grund av stort bortfall eller att senaste mätvärde är mer än tre år gammalt.
  • De mått som kommunen har svårt att styra över har viktats lägre i sammanställningen.
  • Totalpoängen för en kommun grundas på dess samlade ranking i mätningens sju kategorier.
  • DS har jämfört kommunerna enligt SKR:s kommungruppsindelning.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 24 september 2020 kl 07:05
Uppdaterad: 24 september 2020 kl 14:05