Nyhet
Karriär
4 oktober 2019 kl 12:00

Dålig kunskap om rätten att slå larm

Nära varannan offentlig anställd i Västerbotten känner inte till vad meddelarfrihet är, visar en Ipsos-undersökning.

De större medierna i Västerbotten publicerade nyligen en lång rad artiklar och inslag under samlingsnamnet #Tystnaden. Tidningarna Västerbottens-Kuriren, Norran och Folkbladet samt SVT:s och Sveriges Radios lokala redaktioner ville belysa hur något av en tystnadskultur spritt sig bland offentligt anställda i länet.

Till grund för publiceringarna låg en undersökning som 303 offentliganställda svarat på, genomförd av opinionsinstitutet Ipsos.

Enkäten visade att 48 procent av de tillfrågade inte känner till den grundlagsskyddade meddelarfriheten, som ger offentligt anställda rätt att lämna uppgifter till media.

Tre av tio svarade att de inte skulle våga vända sig till media med kritik om det skulle råda allvarliga missförhållanden på deras arbetsplats.

En av tio svarade att de från sin arbetsgivare fått rekommendationen att inte prata med media, och lika stor andel angav att de inte vågar svara om de får en fråga om sitt arbete från en journalist. 29 procent uppgav att en chef eller informatör någon gång sagt att de ska hänvisa vidare om en journalist ringer.

Undersökningen har lett till debatt i Västerbotten och en hel del självrannsakan från de offentliga arbetsgivarna.

Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå och även ordförande för Kommundirektörsföreningen i Sverige, ser allvarligt på undersökningens resultat. Inte minst när det gäller den dåliga kännedomen om meddelarfriheten.

– I grunden är den här undersökningen fantastiskt bra. Den hjälper oss att få upp ögonen och prata om något som är grundläggande för att vi ska ha ett samhälle som är gott att leva i, säger hon. 

– Det här ger oss som arbetsgivare anledning att återigen lyfta de här frågorna och vässa våra introduktioner för nyanställda och utbildningarna för våra ledare.

Endast 68 av kommunens 8 000 anställda deltog i undersökningen, men Kristina Sundin Jonsson tar ändå de frågor den väcker på stort allvar.

– Det räcker att det finns ett exempel där detta inte fungerat bra för att vi ska titta på om vi kan jobba annorlunda eller bättre, säger hon.

I informationen till alla nyanställda Skellefteå kommun ingår ett avsnitt om meddelarfrihet. Samma sak gäller för nya chefer.

– Vi kommer nu att stärka detta med olika typer av interaktiva utbildningar, säger Kristina Sundin Jonsson.

Hon anser att kommunen välkomnar journalistisk granskning och har ett öppet klimat. Men framhåller samtidigt att de individer som journalister möter reagerar olika. Och att det inte bara handlar om hur man ser på traditionella medier.

– Frågan är mer komplex i dag. Jag träffade en av våra handläggare som de senaste veckorna har varit mycket aktiv i media i en ganska infekterad fråga. Hon sa att hon inte hade några problem med att möta journalisterna, men att hon inte var beredd på drevet i sociala medier efter artiklarna.

Kommunstyrelsen i Skellefteå beslutade nyligen att på försök införa en visselblåsarfunktion. Tanken är att misstänkta oegentligheter ska kunna anmälas via en extern digital tjänst. Beslutet är inte kopplat till den aktuella granskningen i medierna utan har varit på gång ett tag.

I bland annat Göteborg har en visselblåsarfunktion funnits i flera år. Invändningar som brukar komma mot metoden är att meddelarfriheten i offentlig sektor borde vara tillräcklig för att missförhållanden ska komma fram. Och att det inte går att garantera anonymitet för uppgiftslämnaren, exempelvis om det som kommer fram leder till ett åtal.

– Meddelarfriheten räcker egentligen. Men jag skulle nog säga att det här är en symbolfråga, en markering för att ytterligare stärka förtroendet för det offentliga, säger Kristina Sundin Jonsson.

Enligt undersökningen har alltså tre av tio uppmanats att hänvisa vidare om en journalist ringer. Medierna i Västerbotten har också rapporterat om att Region Västerbottens mediepolicy kan uppfattas som att endast specialister eller ”ytterst ansvariga” ska uttala sig i vissa frågor.

Peter Olofsson (S), regionråd Västerbotten, välkomnar mediernas granskning men anser att det har getts en missvisande bild av att regionen generellt uppmanar anställda att inte uttala sig för medier.

– Det är inte sant, säger han.

Enligt Peter Olofsson kommer missuppfattningen om att endast ”ansvariga” ska uttala sig från ett exempel som gäller sjukvården och handlar om personalärenden. Han framhåller att dokumentet om mediekontakter inleds med information om meddelarfriheten.

Håkan Nilsson, ordförande för Kommunal i Västerbotten, anser dock att mediernas undersökning bekräftar vad hans medlemmar framfört i flera år.

– De berättar att det antyds att de ska tänka på vad de säger. Det här måste man ta tag i från arbetsgivarhåll. Det är ett växande demokratiproblem.

När journalister ringer honom för att få hjälp med att nå medlemmar så har han svårt att hitta någon som ställer upp. Även om det gäller något okontroversiellt.

Håkan Nilsson anser att mycket handlar om hur nya medarbetare och chefer introduceras, inte minst när det gäller meddelarfriheten. Hans råd är tydligt:

– Utbilda, utbilda, utbilda!

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 4 oktober 2019 kl 12:00
Uppdaterad: 4 oktober 2019 kl 15:26

Skribent