Nyhet
Karriär
1 oktober 2020 kl 12:07

Dalarna utbildar i socialt nytänkande

Till vardags är han sjukhusfysiker på Falu lasarett. Men ett par kvällar i veckan lagar han cyklar på ideell basis, en verksamhet han funderar på att utöka. ”Jag vill lära mig mer om den här företagsformen”, säger Mats Stenström som nu går en kurs i socialt företagande – en del i Region Dalarnas satsning på socialt entreprenörskap.

Antalet sociala företag har ökat kraftigt under 2000-talet, men efterfrågan på dessa icke vinstdrivande företag fortsätter att växa. I Region Dalarna testar man en ny metod ihop med folkhögskolan: en kurs i socialt företagande. 19 elever påbörjade i augusti deltidsutbildningen på distans på Fornby folkhögskola. Rektorn Hjalle Östman tycker att det var självklart att hänga på när Region Dalarna hörde av sig:

– Fantastiskt att vi kan vara med och utbilda framtida sociala entreprenörer, säger han. 

Sociala företag skiljer sig på åtminstone två avgörande sätt från traditionella företag. Dels är syftet inte att tjäna pengar, utan att uppnå samhällsnyttiga mål. Dels ger ekonomiska överskott inte avkastning till ägarna, utan återinvesteras i verksamheten.

Regeringen har sedan 2018 en nationell strategi för socialt företagande, som bland annat inbegriper stöd till regionala projekt. I Region Dalarnas projekt går stödet bland annat till kursen på folkhögskolan eftersom regionen vill få fram fler sådana företag, berättar näringslivsutvecklaren Mikael Källman:

– I Dalarna har vi många arbetsintegrerande sociala företag, alltså företag som hjälper människor att komma in på arbetsmarknaden. Men vi skulle behöva fler sociala företag med andra samhällsnyttiga mål, som att hjälpa ungdomar med psykisk ohälsa, stötta äldre och minska vår klimatpåverkan.

Varför just sociala företag? Sådana mål kan väl också uppnås av offentlig sektor och det privata näringslivet?
– Absolut, alla måste jobba tillsammans. Men vi har sett att sociala företag har fört in ett nytänkande i den offentliga sektorn. Och visst har många traditionella företag ett hållbarhetstänk, men deras huvudsakliga mål är ändå att gå med vinst.

Under coronan har Mikael Källman påmints om ytterligare en fördel med sociala företag:

– De är kvickfotade. Vissa började snabbt leverera matlådor till äldre.

En av eleverna på den nystartade kursen i Falun är Mats Stenström, sjukhusfysiker på lasarettet men också cykelentusiast. Sedan 2017 driver han och en kompis den ideella föreningen Cykelköket som några dagar i veckan håller öppet för allmänheten.

– Vi lagar inte mat ihop, vi lagar cyklar tillsammans. Ofta med begagnade delar.

Nu funderar han på att utveckla verksamheten, kanske ha en anställd. Och han vill gärna fördjupa samarbetet med brittiska Bamboo Bicycle Club som satsar på cykelramar i bambu.

– Jag har en idé att börja sälja bambuplantor som doppresent med budskapet att bambun, när barnet väl når cykelåldern, skulle kunna omvandlas till en cykelram, berättar Mats Stenström.

Vilken hjälp kan du få av kursen i socialt företagande?
– Jag vill lära mig mer om den här företagsformen, i synnerhet hur man ska få extern finansiering.

Just finansieringen är en av de stora utmaningarna för de sociala företagen, menar Mikael Källman på regionen. 

– Det är svårt att få banklån när man inte har vinst som primärt mål. Därför utvecklas nu andra finansiella lösningar över hela landet, säger han.

Den kanske viktigaste är Mikrofonden, knuten till Finansinspektionen, som har flera regionala fonder. Fonderna erbjuder egna mikrolån, men de hjälper också till att hitta externt kapital och kan gå i borgen för lån. 

Ytterligare ett hinder för utvecklingen är den ålderdomliga bilden av sociala företag, säger Mikael Källman:

– Att det skulle vara verksamheter som lever på bidrag, att det inte är riktiga företag som verkar på en marknad.

SKR vill bidra till en fördjupad bild av dessa företag genom att inom kort ge ut handboken ”Ny väg till innovativa välfärdslösningar”, skriven av Anders Bro, utvecklingsledare i Region Örebro.

– Det finns en stor osäkerhet kring vad sociala företag är och vad de kan bidra med, säger han. Att ordna en kurs om detta inom folkhögskolan är en lysande idé.

Sammantaget görs alldeles för få satsningar på kompetensutveckling, menar Anders Bro.

– Vi behöver få in socialt företagande på universitetsutbildningar också.

Även den offentliga sektorn behöver öka sina kunskaper, inte minst på upphandlingssidan: 

– Om man vill uppnå en viss samhällsnytta så måste detta också preciseras ordentligt i förfrågningsunderlagen. Där finns en utvecklingspotential.

Han framhåller att Coompanion – ett fristående rådgivningsorgan som delvis finansieras av offentliga medel – ger värdefullt stöd. Bland annat arrangerar man den årliga sociala företagsdagen som äger rum i Göteborg i nästa vecka.

– Men de ekonomiska förutsättningarna måste förbättras. Mikrofonderna är i dag för små och de finns ännu inte i hela landet.

Påhl Ruin
 

 

Fakta
Allt fler sociala företag startas
  • Ingen vet med säkerhet hur många sociala företag det finns, eftersom tydliga definitioner av företagsformen saknas. Tillväxtverket kommer snart med en kartläggning där man listar cirka 2 000 sociala företag, ”en kraftig ökning sedan 00-talet”, uppger verket.
  • Vad gäller arbetsintegrerande sociala företag har Tillväxtverket bättre koll på omfattningen: från 174 stycken 2009 till cirka 350 idag.
  • Sverige släpar efter inom EU, i andra länder finns redan lagstiftning som reglerar de sociala företagen.

Skribent

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 1 oktober 2020 kl 12:07