Analys
Analys
22 april 2020 kl 09:25

Coronastrategin är inget skäl att sluta ha åsikter

När folket sluter upp bakom coronastrategin slutar partierna fungera normalt. Att diskutera värderingar har blivit tabu, trots att det är politikens kärnverksamhet.

Mätning efter mätning har visat på högt opinionsstöd för Stefan Löfven och därmed indirekt för Folkhälsomyndighetens strategi som regeringen utan förbehåll ställer sig bakom.  

Men det gäller inte bara allmänheten. Från höger till vänster har partierna stått enade bakom regeringen och Anders Tegnell.  

Det finns viss oenighet i forskarsamhället kring delar av strategin – främst synen på om symptomfria individer sprider smitta och hur man i så fall ska hantera det.

Men trots att corona är det enda vi pratar om har oppositionen nöjt sig med kommentarer på marginalen. Ulf Kristersson (M) ville till exempel ha mer testning, tidigare. Men när ”Aktuellt” samlade fem partiledare i studion förra veckan påminde sändningen om det samtal om demokrati som ersatte slutdebatten inför EMU-omröstningen 2003. Anna Lindh hade blivit mördad och politikerna lade all sin oenighet åt sidan.

Sådana ögonblick skänker tröst och trygghet till tittarna. Under coronakrisen är beteendet ändå konstigt.

Poängen är inte att Folkhälsomyndigheten skulle kunna ha fel. Utan att partierna tycker att det är tabu att dra in värderingar i diskussionen. Även om det i slutänden visar sig att dödstalen blir ungefär desamma oavsett vilken strategi ett land tillämpar kvarstår frågan om när dessa dödsfall ska tillåtas inträffa. Vilka ska få drabbas? Och hur ska man värdera dödsfall som är coronarelaterade utan att bero på covid-19? Alltså indirekta effekter på liv och folkhälsa. Allt detta är värderingsfrågor. 

Nästan all politik tar någonstans stöd i vetenskap. När Anders Borg designade Alliansens ekonomiska politik i mitten av 00-talet hänvisade han till forskning varenda dag. Inte tyckte Socialdemokraterna att jobbskatteavdragen blev vettigare för det. Annan ekonomisk forskning, skuren på en annan ledd, kunde nämligen visa något annat. Värderingar avgör valet av medel, och ingen kallar Jonas Sjöstedt eller Ebba Busch för ”hobbyekonomer” när de har synpunkter på Magdalena Anderssons val av ekonomisk strategi.

Många säger att man ska vänta med den politiska diskussionen tills vi vet hur det har gått. Men om man återvänder till exemplet med Anders Borg och jobbskatteavdragen tog debatten ingen som helst paus. Trots att det antagligen tar längre tid att se effekter av en ny ekonomisk-politisk doktrin än av en smittskyddsstrategi.

Dessutom brukar inte politisk debatt upphöra bara för att kunskapsläget är gott. Mycket forskning visar att sänkta eller slopade arbetsgivaravgifter inte avskaffar arbetslöshet utan bara omfördelar den. Ändå föreslås det gång på gång. Och varför då? Antingen för att politikerna struntar i kunskapsläget. Eller – troligare – för att de har en värdering om vilken grupp som rätteligen kan åsamkas ett något sämre läge för att en annan del av befolkningen ska få ett bättre läge. Inte helt olikt den värderingsdiskussion som politikerna skulle kunna föra just nu. 

Alla är överens om att något har gått snett med smittskyddet i äldrevården. Därför är det nu är fritt fram att diskutera exempelvis kommunernas resursfördelning och bemanningsprinciper. Det är alltid något – äntligen får vi höra värderingar uttryckas.

Men den lite mer brännande frågan att ställa är denna. Uppenbarligen är svensk äldrevård inte designad av smittskyddsläkare. Om Anders Tegnell och Johan Giesecke (eller deras kritiker) hade utformat äldrevården hade den sannolikt sett annorlunda ut. Då hade den konstruerats för att vara mer robust vid en pandemi. Skyddsutrustning och rutiner hade funnits, i bästa fall. Så vem bär ansvaret för missmatchen mellan den svenska äldrevårdens struktur och den coronastrategi som valdes? Vilka värderingar spelade in och vad tycker de politiska partierna?

Strategin har starkt stöd i befolkningen. Men det är en förklaring. Inte en acceptabel orsak för politiska partier att sluta prata.

Trender

UPP

Livsmedelsinspektörer

Viktiga frontsoldater i kriget mot coronan, när de inspekterar hur fysiskt avstånd respekteras på restauranger och caféer. Enbart i Stockholms stad genomförde de 210 inspektioner mellan den 7 och 19 april. Enligt sajten Framtid.se, som tipsar om framtidsyrken, har livsmedelsinspektörer en genomsnittlig bruttolön på 39 500 kronor i månaden.   

Alkoholförsäljning

Under mars ökade Systembolagets alkoholförsäljning med nästan 10 procent. När folk inte kan gå ut blir det mer vin, sprit och öl hemma. Ökningen är ändå beskedlig i jämförelse. I USA ökade alkoholförsäljningen i mars med 55 procent.

Avstånd

Medborgarna håller bättre avstånd till varandra i dag än för en månad sedan. 94 procent håller minst en meters avstånd till andra personer utomhus, enligt Novus. För en månad sedan gick var fjärde svensk närmre inpå sin nästa. Förbättrad försiktighet visar sig också i Kantar Sifo:s mätningar för MSB.

 

NER

Kollektivtrafik

Corona slår stenhårt mot regionernas ekonomi. En orsak är att färre åker kollektivt. I exempelvis Region Uppsala beräknas bortfallet av biljettintäkter bli 312 miljoner kronor under 2020. Det förklarar ungefär hälften av försämringen i budgetprognosen.

James Bond

Även Agent 007 har svårt med närkamper i dagsläget. Premiären för den 25:e Bondfilmen ”No time to die” som skulle ha skett nu i april har skjutits upp till november. Filmen är den femte och sista med Daniel Craig i huvudrollen.

Unga politiker

SCB:s senaste kartläggning av förtroendevalda visar en kraftig underrepresentation av unga i politiskt beslutsfattande. Gruppen 18–29 år utgör 19 procent av befolkningen men bemannar bara 7 procent av posterna i kommun- och regionfullmäktige. 

 

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 22 april 2020 kl 09:25
Uppdaterad: 22 april 2020 kl 09:41