Analys
Coronaviruset
18 mars 2020 kl 14:59

Coronakrisen ett kritiskt test och 80-plussarna mätpunkten

Det är inte bara politiken som sätts på prov. Världens största naturliga experiment på folkkynnen har just börjat.

När finanskrisen bröt ut 2008 reste den amerikanske ekonomi-journalisten Michael Lewis runt i krisländerna med en tillspetsad teori. Nämligen att folksjälen i ett land avslöjar sig när om man lämnar befolkningen ensam med en hög pengar och släcker ljuset – som det var under boomen före kraschen, bildligt talat.

På Island, befolkat av machomän, ansågs investment banking vara en enkel sak jämfört med djuphavsfiske. I Grekland blev munkarna i landets allra heligaste kloster börshajar. Det gick inte så bra sedan.

Men man kan vända på det. Vad händer med ett land som utan föregående varning kastas rakt in i en kris?

Plötsligt sätts alla på prov. Mycket snabbt under coronakrisen kom de första larmen om svenskarnas mörkare sidor. Vi är ”fredsskadade” och har skrotat fältsjukhusen. Vi är en teknokrati där politikerna helst överlämnar jobbiga beslut till experter. Vi ogillar toppstyrning, ”samordnar” till förbannelse och ägnar oss åt flernivåstyre vilket gör hela vår förvaltningsmodell olämplig för katastrofhantering. Vi skriver krisplaner som ingen läser, som sätts i pärmar i hemliga skåp som ingen hittar när det väl gäller. Inte övar vi heller.

Så har det sagts. Om politiken och de offentliga aktörerna.

Det är för tidigt för säga om alla insatser som regeringen, myndigheterna och Riksbanken fattat beslut om de senaste dagarna har varit rätt. Vi är mitt i skeendet och ingen vet. Men för en gångs skull är det inte bara makthavarna som ramlat rakt in i ett naturligt experiment, utan en hel befolkning. Det är medborgarnas handtvättande, självdisciplin, solidaritet och omdöme som nu sätts på prov. Både statsepidemiologen och statsministern har tydligt pekat ut oss som krisbekämpningens viktigaste spelare.

Med Michael Lewis fråga: Hur brukade då den svenska befolkningen bete sig i goda tider?

Det finns flera bilder av det. En handlar om medborgaren som kund. Den kan yttra sig som höga krav på det offentliga och långtgående curling av de egna ungarna. I den bilden är medborgaren väl medveten om sina rättigheter, ofta arg och ibland kränkt. Hon stjäl visserligen aldrig barnens klasskassa men duckar för ideellt ansvar, bryr sig mest om sig och sitt. Detta ”sitt” är dessutom mer avgränsat än förr. Med historikerna Lars Trägårdhs och Henrik Berggrens ord gjorde vi oss genom välfärdsstaten till ”statsindividualister”. Befriade – av staten – från ansvar för våra gamla föräldrar och kraftigt subventionerade i vårt föräldraskap lever vi främst för vårt eget självförverkligande. 

En motbild brukar hållas upp. Till exempel när Pisa-raset i skolan kommer på tal. Motbilden visar att svenskar, eller åtminstone svenska elever, är självständiga, frimodiga och kritiskt tänkande. Kopplingen görs sällan, men den självägande svenska bonden från äldre folklivsbeskrivningar är inte långt borta.

En dunkel fråga i båda bilderna är vilken roll kollektivet spelar. Inte så stor, om man är statsindividualist. Kraftiga fall i partimedlemskap och facklig anslutningsgrad pekar på långvarig försvagning av den sorts kollektiva gemenskaper som var starka förr. För arbetarrörelsen är det särskilt plågsamt att så många medlemmar har gått till SD. Om det kan man säga att även de små lokala gemenskaperna, ofta idylliserade av konservativa politiker, kommer att sättas på prov under coronakrisen. 

Särskilt intressant är att de äldre står i centrum. Statistiken från Sydeuropa visar tydligt att det är de riktigt gamla, 80-plussarna, som blir sjuka och dör av covid-19. Styrsignalen från statsepidemiologen Anders Tegnell på måndagen var att de gamla ska stanna i skydd i sina hem och gärna få hjälp med till exempel handling av anhöriga.

Om det nu finns anhöriga som bryr sig i ett land där många gamla är väldigt ensamma.

Coronakrisen blir ett kritiskt test och 80-plussarna mätpunkten.

Nu kan teorin om statsindividualismen prövas i ett naturligt experiment. Precis som de motsatta idéerna om verkligheten. Att familjen, släkten, byn, huset, eller kvarteret faktiskt fungerar som skyddsnät.

Äntligen finns det en chans att mäta om något av det finns på riktigt.

Man får vara glad åt det lilla.

Fakta
Trender

UPP

Snus

Kraftiga försäljningsökningar har skett i både Sverige och Norge den senaste tiden. Jämte toalettpapper, pasta och ris är snus föremål för hamstring.

 UPP

 Arbetslöshet

377 000 personer var arbetslösa i februari, vilket var 28 000 fler än samma månad i fjol. Arbetslösheten har stigit åtta månader i rad och ligger nu på 7,4 procent. Strax under hälften hade varit arbetslösa i mer än ett år. Utrikes födda kvinnor är en växande grupp bland de arbetslösa.

 UPP

Vindkraft

Produktionen av vindkraft ökar kraftigt i Sverige. Jämfört med 2018 kommer ökningen att vara 100 procent 2022, det vill säga en fördubbling på bara fyra år. Det meddelar Energimyndigheten i en ny prognos.

NER

Bussträngsel

I Stockholm har SL noterat en nedgång i passagerarantalet med 20 procent sedan coronakrisen inleddes. Passagerare uppmanas att stiga på vid den bakre ingången och sprida sig maximalt i bussen. Vita band skärmar av längst fram så att busschauffören inte utsätts för smitta.

NER

Antibiotika

Oron för antibiotikaresistens är stor i världen, och i Sverige går försäljningen nedåt. Mest minskar utskrivningen av antibiotika till barn. Skillnaderna i landet är samtidigt stora. Västerbotten ligger lägst och Skåne högst. Störst är minskningen på Gotland och i Stockholm.

NER

Kränkthetsanmälningar

Allt färre tycker att de har kränkts i skolan. Barn- och elevombudet (som sitter hos Skolinspektionen) noterar en kraftig sänkning av antalet anmälningar från 2018 och 2019. Det är framför allt lärare och rektorer som blir anmälda. Vid 933 anmälningstillfällen stödde Skolinspektionen beslutet, och vid 46 tillfällen krävde man också att eleven skulle få skadestånd. Även det är en nedgång.  

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 18 mars 2020 kl 14:59