Nyhet
Ekonomi
24 september 2020 kl 13:00

Chefer i äldreomsorg har lägst lön

Kommunala enhetschefer har lägst betalt om de arbetar i äldreomsorgen. Medellönen för förskolechefer och rektorer ligger betydligt högre, visar en ny rapport från Akademikerförbundet SSR. 

Enhetschefer inom äldreomsorgen tjänar i genomsnitt 41 600 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyråns uppgifter för 2019. En förskolechef har i snitt 4 000 kronor mer i månadslön och en rektor tjänar 9 000 kronor mer.

Allra mest tjänar ekonomichefer, personalchefer och it-chefer, som har mellan 52 000 och 55 000 kronor i månaden.

– Äldreomsorgen och socialtjänsten är sektorer som sällan syns i skyltfönstret, men chefsuppdragen där är svåra och förutsätter att man har utbildning och kunskap, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Under våren har dock coronapandemin inneburit att äldreomsorgen hamnat i strålkastarljuset. Politiska löften om satsningar har utfärdats.

– Alla har nu förstått att det är nödvändigt att investera i de samhällsfunktioner som måste fungera när det bränner till, säger Markus Furuberg. 

Vad kan det betyda för chefernas löner?
– Ska kommunerna kunna locka till sig och behålla akademiskt utbildade personer måste möjligheterna att göra lönekarriär ses över. Annars kommer personalomsättningen att vara fortsatt hög och då blir det svårt att utveckla verksamheten.

Eftersom 60 procent av cheferna inom äldreomsorgen har en längre högskoleutbildning drar Akademikerförbundet SSR slutsatsen att utbildning inte alltid lönar sig. 

Att ha många underställda medarbetare är inte heller någon garanti för högre lön. Snarare tvärtom. Chefer inom vård och omsorg har ofta stora personalgrupper. Det visar bland annat en jämförelse som Arbetsmiljöverket tidigare gjort mellan hemtjänst och teknisk förvaltning i 59 kommuner.

Enhetschefer inom socialtjänsten har lite bättre betalt än chefer i äldreomsorgen. De tjänar lika mycket som förskolechefer, i snitt 45 800 kronor. Men det är ändå en av de lägre chefslönerna i kommunal verksamhet. Akademikerförbundet SSR pekar i sin rapport på att det får konsekvenser även för den underställda personalen, till exempel socialsekreterare, som får svårt att göra lönekarriär.

Personalomsättningen är hög bland kommunala chefer. Enligt SCB:s statistik slutade uppemot 30 procent av de akademiskt utbildade enhetscheferna under året mellan november 2018 och november 2019. 

Allra störst var dock omsättningen på personalchefer, informationschefer och chefer inom hälsa och sjukvård. Nästan var tredje valde under året att lämna sin tjänst. 

Bland de akademiskt utbildade cheferna var omsättningen lägst bland rektorer och enhetschefer i äldreomsorgen. Var sjätte rektor och knappt var femte äldreomsorgschef slutade.

Är cheferna inom äldreomsorgen för lojala för att kunna förhandla upp sin lön?
– Ja, de kan nog uppfattas som mer nöjda än de faktiskt är. Och de är lojala med brukarna. Men hur länge håller den solidariteten? Den negativa spiralen i personalomsättningen kan tillta. Så om kommunerna vill ha en stabil personalsituation behöver de satsa, särskilt på de erfarna cheferna, säger Markus Furuberg. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 24 september 2020 kl 13:00