Bryter mot lagen men ingen politiker har åtalats

Sedan 2010 har 131 kommuner kritiserats av JO – men än har ingen politiker åtalats

Kommunala nämnder som bryter mot lagen kan få kritik av Justitieombudsmannen, (JO). Hittills har det främst varit byggnadsnämnderna, socialnämnderna och överförmyndarnämnderna som råkat illa ut. Det visar en slagning i JO:s arkiv.

De senaste åtta åren har närmare hälften, 131 av Sveriges 290 kommuner, haft nämnder som kritiserats av JO. Stockholm har flest kritiserade nämnder, därefter kommer Göteborg och Sundsvall.

Enligt Charlotte Håkansson, som har hand om byggnadsärendena på JO, är en förklaring till att byggnadsnämnderna blivit så kritiserade att det passerar stora mängder ärenden på deras bord.

– Många kommuner klarar inte heller av att hålla de tidsgränser som finns, säger hon.

Enligt plan- och bygglagen har en nämnd 10 veckor på sig att fatta beslut om bygglov. När det, som på Gotland, i stället kunnat ta 30 veckor har JO slagit fast att handläggningen varit i strid med lagen. Att det varit hög arbetsbelastning godtas inte som ursäkt.

I JO:s arkiv har vi hittat 193 mål där kritik riktats mot sammanlagt 327 kommunala nämnder under tiden 2010 – 2017. Näst efter byggnadsnämnderna, som kritiserats 99 gånger, kommer socialnämnderna som tagit emot 81 beslut om kritik. I vissa fall är det tjänstemän som begått felen, trots att kritiken riktas mot politikerna i nämnden.

Ibland fattar politiker medvetet beslut som enligt experter är olagliga.

De senaste åren har det bland annat skett i Sollefteå och Hultsfred.

Det var kommunens krisledningsgrupp som i december 2016 hade fattat det drastiska beslutet att stänga igen kommunens flyktingmottagande.

– Vi stod inför den största befolkningsökningen i hela Sverige procentuellt sett. Personalen blev utbränd, en del kom inte upp ur sängen och vi tvingades välja mellan att följa arbetsmiljölagen eller socialtjänstlagen, säger Hultfreds kommunalråd Lars Rosander (C).

Politikerna i Hultfreds kommun höll till och med en presskonferens och berättade att de tänkte bryta mot socialtjänstlagen utan att det fick några omedelbara konsekvenser.

Trots att kommunpolitikerna fattade ett beslut som de visste stred mot socialtjänstlagen vill Lars Rosander inte kalla det för lagtrots.

– Nej. Det var inte trots så som jag lägger i det ordet. Vi hade ingen önskan att trotsa lagen, men vi såg ingen annan utväg. Det var en nödsituation.

Men tänk om andra kommuner också skulle göra så här?

– Det händer nog att andra kommuner bryter mot lagen på liknande sätt. Skillnaden var väl att vi höll en presskonferens och berättade att vi tänkte bryta mot lagen. Men din fråga, hur det skulle bli om andra gjorde likadant, den lämnar jag obesvarad, säger Lars Rosander.

Hultsfred hade sin flyktingmottagning stängd i över ett års tid. Först vid årsskiftet, när IVO hotat kommunen med 1 miljon kronor i vite, öppnades dörrarna för nyanlända igen.

– Det visade sig att de nyanlända klarat sig ändå. De som varit helt utan mat har fått matkassar. Det hade faktiskt känts värre om vi medverkat till att personalen på socialkontoret blivit utbränd och sjuk, säger Lars Rosander.

Enligt Olle Lundin, som är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är trilskande kommuner ett problem. Till skillnad från i våra grannländer är politiker i Sverige inte juridiskt ansvariga för sina beslut.

­– Vår lagstiftning är urvattnad, vi borde skärpa möjligheten att dela ut sanktioner för att få stopp på problemen, anser han.

När det handlar om myndighetsutövning, alltså när enskilda personer riskerar att drabbas av besluten, kan politiker fortfarande dömas för tjänstefel. Men det är ytterst sällan det händer.

Ibland hamnar politiker inför omöjliga situationer, pengarna räcker inte till för att infria det lagen kräver av dem. Men det hjälper inte, enligt Olle Lundin.

– Lagstiftningen tillåter inte politiker att säga att vi har sådana problem så att vi måste bryta mot lagen. Det kanske inte alltid är riktigt schysst mot politikerna, men så är det.

I Hultsfred blev politikerna polisanmälda. Men trots att det snart gått ett år har ingen från polisen hört av sig till Lars Rosander.

– Nej jag vet ingenting om det. Vi fattade det här beslutet i samförstånd och om lagstiftarna menar att det är tjänstefel, ja då får vi ta det, säger han.

Först lades ärendet lades ner. Sen begärde någon överprövning, och då fick åklagaren Åsa Adolfson hand om fallet.

– Det finns fortfarande förhör kvar att göra, så tidigaste i april kan jag ge besked om eventuellt åtal, säger hon.

Professor Olle Lundin vill inte säga att politikerna i Hultsfred bör dömas för tjänstefel, men han tycker det är rimligt att skuldfrågan utreds. ­

– Åklagarna är ofta ovilliga att ta i de här frågorna. Det är inte den här typen av brottslingar de är vana vid, säger han.

Även i Sollefteå har politikerna helt öppet fattat beslut som enligt Olle Lundin bryter mot kommunallagen. Dels när kommunfullfullmäktige beslöt att ”inte acceptera en utarmning av sjukvården i Ådalen". Dels när kommunen finansierade kampen för Sollefteå BB med affischer och knappar för sammanlagt omkring 85 000 kronor.

– Om dessa beslut överprövats skulle de upphävts av förvaltningsrätten. För så här får en kommun inte göra. Det står uttryckligen i kommunallagen att uppgifter som ankommer på annan, i det här fallet ett landsting, det får kommunen inte lägga sig i, säger Olle Lundin.

Men Sollefteås kommunstyrelseordföranden Åsa Sjödén (S) ångrar ingenting.

­ –Vi skulle utan tvekan fatta samma beslut igen, och jag är säker på att alla partier skulle ställa upp på det eftersom sjukhuset är så oerhört viktigt, säger hon.

Att det skulle innebära ett lagbrott att lägga 85 000 kronor på kampanjmaterial för att stödja en demokratisk viljeyttring tycker Åsa Åberg är på gränsen till löjeväckande.

– Olle Lundin tolkar lagen toksnävt. Det som han anser är olagligt det pysslar vi med varje dag. Jag har köpt in trafikmätningar och vi försöker få trafikverket att ploga bättre. Vi träffar affärskedjor och försöker få hit dem. Hälsa Olle Lundin att han är välkommen hit och hälsa på.

– Om de anser att det är löjeväckande tycker jag de ska gå till regeringen och säga att de vill ha en ändring av kommunallagen. Tydligen har kommunen ingen kompetens alls på det här området, säger professor Olle Lundin.

Men Helena Linde, som är SKL:s förbundsjurist, håller inte med om att trilskande kommuner är ett problem. Hon tycker att frågan om trots är svår.

– Ordet trots bygger på att det finns ett uppsåt att strunta i lagarna och i kommunerna är det sällan så. Tvärtom har man ofta ett behjärtansvärt ändamål för ögonen, säger hon.

Eftersom kommunalt lagtrots sällan polisanmäls går det inte att veta hur ofta politiker går sina egna vägar. Men en undersökning som Statskontoret gjorde för fem år sedan visar att just domstolstrots inte är så vanligt.

Totalt tittade Statskontoret på 6 400 mål som prövats av förvaltningsrätten mellan åren 2006 och 2011. Av alla dessa mål upphävde domstolarna 320 beslut som redan hade hunnit bli verkställda. Och 44 av dem rättades inte av kommunen, en del av dem med giltiga skäl.

– Av detta drar jag slutsatsen att domstolstrots är en mycket ovanlig företeelse, säger Helena Linde.

Möjligheten att döma politiker för tjänstefel, då det inte handlar om myndighetsutövning, togs bort i Sverige 1975. Då ansåg lagstiftarna att det räckte med att det egna partiet eller väljarna kunde ställa politikerna till svars på valdagen.

Men i Finland och Danmark gjordes, enligt Olle Lundin, inte samma förändringar. Där kan politikerna fortfarande dömas för tjänstefel.

– I Finland och Danmark måste politikerna i mycket större utsträckning här ta ansvar för sina beslut, och där existerar inga trotsiga kommuner, säger Olle Lundin.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.