Analys
Brexit
14 februari 2020 kl 11:00

Brexit öppnar för kvart i tre-ragg i parlamentet

EU-parlamentet surrar just nu av rykten om värvningar, köpslående och kvart i tre-ragg. I och med brexit öppnas möjligheten för olika rockader mellan partigrupperna. Högergruppen EPP förstärker sin dominans men är internt splittrad om vad man ska göra med partigruppens svarta får, ungerska Fidesz.

Brexit är nu ett faktum. Effekterna i Storbritannien må ännu vara osynliga – landet följer EU:s regler året ut, under övergångsperioden – men i EU:s institutioner inträffade en mindre jordbävning när alla britter hux flux försvann.

Häromveckan packade de 73 brittiska EU-parlamentarikerna sina väskor och lämnade kontoren. Vissa i triumf och glatt viftande med Union Jack; andra med tunga steg efter tårfyllda farväl till kollegorna.

De flesta av de 73 tomma stolarna hålls i reserv tills nästa gång ett land går med i EU och skickar EU-parlamentariker till Bryssel. Men 27 av de brittiska mandaten har fördelats mellan befintliga EU-länder. Ett av ”brexitmandaten” gick till Sverige, närmare bestämt till Miljöpartiets Jakop Dalunde.

Partigruppernas nya storlek efter brexit slås fast den 15 februari och kan inte ändras förrän vid nästa genomgång, efter halva mandatperioden. Där emellan kan visserligen ledamöter hoppa av sina partigrupper och gå till andra, men det registreras inte officiellt.

Storleken på partigruppen styr hur mycket talartid, pengar och toppjobb den tilldelas. Därför öppnar brexit ett fönster för värvningar mellan grupperna.

Eftersom de brittiska ledamöterna inte var jämt fördelade i EU-parlamentets partigrupper ruckas nu den ideologiska balansen i parlamentet. Några partigrupper vinner, andra förlorar.

Den grupp som påverkats mest av brexit är nationalistiska ECR, där Sverigedemokraterna är medlem. Partigruppen grundades av brittiska Tories som lämnade den breda högergruppen EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, i protest mot gruppens EU-vänliga linje. Efter EU-parlamentsvalet i fjol decimerades Tories i EU-parlamentet och nu är de alltså helt borta.

ECR efter brexit domineras nu fullständigt av det polska regeringspartiet PiS, vars ledamöter utgör över en tredjedel. Den förändringen är dåliga nyheter för Sverigedemokraterna. SD:s hållning i de frågor som beslutas i EU styrs nämligen i mångt och mycket av partiets EU-kritik. I detta stod man närmare Tories än PiS.

Den största brexitvinnaren är högergruppen EPP. Eftersom Tories redan hade lämnat gruppen förlorar man inga platser nu, till skillnad från alla andra stora partigrupper. Gapet mellan EPP och den näst största gruppen, Socialdemokraterna, växer alltså rejält, vilket är goda nyheter för Moderaterna och Kristdemokraterna.

Men också EPP kan förlora en eller annan ledamot i och med EU-parlamentets omfördelning. Det spekuleras om ifall några polska ledamöter tar chansen att gå över till liberalerna, i protest mot att det ungerska regeringspartiet Fidesz ännu inte slängts ut ur EPP.

Högergruppen EPP kan sägas stå på tre ben: konservatism, liberalism och en kontinental mittenpolitisk kristdemokrati à la tyska CDU. EPP har länge kunnat härbärgera de olika strömningarna. Men harmonin utmanas av Ungerns högerpopulistiska premiärminister Viktor Orbàn och hans Fidesz, som har monterat ned demokratiska institutioner i Ungern och ifrågasätter diton i EU.

EPP:s splittring märktes inte minst när EU-parlamentet nyligen i en resolution kritiserade hur regeringarna i Ungern och Polen attackerar rättsstaten, politiserar domstolsväsendet, angriper fria medier och stryper rättigheter för homosexuella.

En majoritet inom EPP (bland annat svenskarna) ställde sig bakom resolutionen, vilket också EU-parlamentariker från mitten och vänsterblocket gjorde. Men EPP-ledamöterna från Ungern, Frankrike, Italien och Spanien röstade emot och sällade sig därmed till partigrupperna längre ut på högerflanken.

Bland de liberalt sinnade EPP-ledamöterna tror vissa – men kanske är det bara en from förhoppning – att gruppens nya, större storlek efter brexit kommer att göra EPP mindre beroende av Fidesz mandat.

Trender

UPPÅT

EU-utvidgning

I höstas stoppade Frankrike ett EU-beslut om att börja förhandla med Nordmakedonien och Albanien om EU-medlemskap. Beslutet verkar kunna fattas senare i vår, efter att EU-kommissionen lagt fram nya regler för medlemskapsförhandlingarna. Bland annat ska EU-regeringarna får mer makt över processen. 

Sinn Féin

”En revolution i valurnorna”, konstaterade Mary Lou McDonald, Sinn Féins ordförande, sedan helgens val gett partiet knappt 25 procent av rösterna. Sinn Féins ”raison d’être” är att hela den irländska ön, inklusive Nordirland, ska vara självständig från Storbritannien.

Finsk pappaledighet

Finland kvoterar sin föräldraförsäkring. Reformen ger finska föräldrar totalt 14 månaders betald ledighet. Varje förälder får 164 dagar, varav 69 får överlåtas dem emellan.

NEDÅT

EU-frågor på remiss

Svenska regeringar rådfrågar sällan organisationer, företag eller myndigheter medan ett EU-förslag förhandlas i Bryssel. I bara en tredjedel av fallen sker något slags samråd, visar en granskning av över 2 000 EU-förslag, gjord av statsvetaren Maria Strömvik.

Donald Sondland

Jobbet som USA:s EU-ambassadör är ledigt. Donald Sondland, hotellmagnaten som donerade miljoner till Donald Trumps presidentvalskampanj och utsågs till EU-ambassadör, har fått sparken. Detta sedan Sondland vittnat i riksrättsåtalet mot Trump om att presidenten villkorat militärt bistånd till Ukraina för att få personliga politiska vinster.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 14 februari 2020 kl 11:00