Botkyrka språktestar ny personal

Enigheten är stor. Statliga utredningar, arbetsmarknadens parter och myndigheter har alla framhållit vikten av att anställda inom vård och omsorg har goda kunskaper i svenska.

Ändå återkommer rapporter om att anställda inte behärskar svenska tillräckligt bra. I fjol slog exempelvis utredningen om stärkt kompetens inom vård och omsorg fast att den vanligaste kompetensbristen bland undersköterskor i kommunal verksamhet handlade just om den språkliga förmågan.

I Botkyrka tog vård- och omsorgsnämnden nyligen beslutet att från den 1 juli införa ett språktest för nyanställning i äldreomsorgen, LSS-verksamheten och förskolan.

– Jag har fått väldigt många vittnesmål från anhöriga, medborgare med olika omsorgsinsatser och personer som jobbar inom omsorgen om att språket är ett problem, säger Tuva Lund (S), ordförande i nämnden.

– Jag insåg att vi behövde göra något radikalt. Det handlar om att äldre ska få en trygg och bra omsorg, och att vi allmänt ska öka kvaliteten.

Språkkunskaper är även viktiga ur arbetsmiljösynpunkt, framhåller hon.

– Vissa känner att de får ta ett större ansvar om de har kollegor som känner sig obekväma med att skriva.

Kunskaper i andra språk än svenska är en tillgång i Botkyrka, som har en stor andel invånare som är utrikes födda. Men svenskan är ändå central, inte minst eftersom kraven på skriftlig dokumentation inom exempelvis äldreomsorgen har ökat på senare år.

Tuva Lund anser att tiden är mogen för ett språktest, och är självkritisk till hur kommunen agerat tidigare.

– Man har inte lagt tillräckligt stort fokus på språket vid rekrytering. Jag tror ofta att man underskattar omsorgsyrket och inte ger det den komplexitet som det har.

När det gäller förskolan framhåller hon att behovet av språkutveckling är särskilt stort i stadsdelarna Fittja, Alby och Hallunda.

– De barn som har störst behov av språkutveckling ska också ha personal som har bäst förmåga att ge dem det. Så är det inte i dag.

”Arbetsprov” är termen som Botkyrka använder för det test som ska göras vid anställning i omsorg och förskola. Det innehåller både en språkdel och en kunskapsdel.

Kommunen erbjuder också språkutbildning för fast anställda inom omsorg och förskola. Enhetscheferna kartlägger behoven, och de som anses behöva vidareutbildning får göra ett test för att se vilken nivå de ligger på. Utbildningen sker på arbetstid under 40 veckor. Nyligen fick 30 deltagare sina diplom.

Selda Elcim, ordförande för Kommunal i Botkyrka/Salem, välkomnar satsningen.

­– Vi ser positivt på upplägget. Speciellt är det jättebra med utbildningsinsatserna. Vi ser det också utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Kommunikationen mellan medarbetarna är viktig. Det är problematiskt när det blir fel på grund av språkbrister. Det blir frustrerande och skapar en oro.

– Men vi är lite kluvna till språktest vid anställning. Om det finns en brist vid testet så tycker vi att arbetsgivaren ska utbilda och inte sålla bort, säger hon.

Även oppositionsrådet Stina Lundgren (M) är positiv till språktestet. Hon tycker dock att det borde ha införts långt tidigare.

– Vi är glada att man gör det här nu. Det kommer att kosta pengar för kommunen. Om man gjort det från början kunde man ha använt dem till andra insatser, säger hon.

Hur många kommuner som använder sig av språktest vid anställning är inte kartlagt. Vad som menas med begreppet är också något flytande. En vanlig anställningsintervju, där det ställs en lång rad frågor, kan av vissa arbetsgivare ses som ett test.

Kommunal driver hårt att alla som jobbar inom äldreomsorgen ska kunna läsa, skriva och ta instruktioner på svenska. I höstas kom fackförbundet med en rapport om språkproblemen inom äldreomsorgen. Den är skriven av utredaren Mari Huupponen, som är positiv till Botkyrkas nya linje.

– Kommunal tycker att det är helt okej att språktesta vid rekrytering. En arbetsintervju är också ett slags språktest. Kanske kan man säga att det här är ett lite mer transparent sätt, säger hon.

Samtidigt anser hon att språktester inte skulle behövas om arbetsgivarna i stället helt gick in för att anställa personer med yrkesutbildning och utbildningarna höll en enhetlig standard.

– Tyvärr brister alltför många vård- och omsorgsutbildningar i kvalitet. Det ideala vore att den som genomgått en yrkesutbildning därmed skulle ha tillräckliga kunskaper i svenska.

I rapporten redovisas en enkät som Kommunal ställt till 3 500 skyddsombud inom kommunal vård och omsorg. Svarsfrekvensen var bara drygt 20 procent, men rapportförfattaren pekar på att det är en homogen grupp som fått enkäten och att de som inte svarat inte skiljer sig från dem som gjort det.

I enkäten svarar endast 14 procent ja på frågan om arbetsgivaren vid rekryteringen säkerställer att den sökande har tillräckliga språkkunskaper.

Sex procent anger att arbetsgivaren ofta anställer ordinarie personal utan tillräckliga språkkunskaper, 53 procent att det händer ibland.

Sverigedemokraterna är det parti som mest ihärdigt argumenterat för språktest för anställning inom äldreomsorgen. Partiet har motionerat om saken i ett stort antal kommuner – dock med mycket begränsad framgång.

– Vi måste kunna prata om språkproblemen i äldreomsorgen. Att vara lösningsorienterad i den här frågan är livsviktigt för äldreomsorgens framtid. Då kan vi inte bara lämna det här och säga att det är en SD-fråga. Vi vill höja kompetensen och äldreomsorgens status. Det är jätteviktigt för dem som har språkbrister att få stöd, och alla behövs ju i äldreomsorgen. Det är en otrolig brist på arbetskraft, säger Kommunals utredare Mari Huupponen.