Nyhet
Karriär
22 januari 2020 kl 11:00

Bättre villkor ska locka männen till omsorgen

Villkoren i äldreomsorgen måste lyftas så att männen äntligen söker sig dit. Och anställda bör kunna svenska, anser Göran Johnsson, ny nationell samordnare inom äldreomsorgen.

Tidigare Metallbasen Göran Johnsson, 74 år, ska undersöka hur staten kan hjälpa kommunerna att höja kvaliteten på den kommunalt finansierade vården och omsorgen för äldre. Huvudfrågan är hur den växande äldreomsorgen ska kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens.

Redan har Göran Johnsson och hans kansli hunnit träffa Kommunal. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Socialstyrelsen och utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen står härnäst på tur. Under våren bjuds kommunerna in regionvis för att ge sina bilder av läget.

Du kommer från industrin och har varit med i Socialdemokraternas verkställande utskott. Varför tror du att fått det här regeringsuppdraget, som ju ingår i januariavtalet?
– Att jag passerade det nålsögat visar väl att jag inte är helt omöjlig för den borgerliga kanten. Jag har lång erfarenhet av arbetslivet och kan ge andra perspektiv än vårdens. Jag har och har haft andra uppdrag åt regeringen.

SKR talar om att antalet anställda i välfärden behöver öka med 200 000 personer fram till 2026. Kan det gå?
– Då behövs männen inom vården. Målet bör vara hälften män och hälften kvinnor precis som i industrin. Men för att nå dit måste arbetsvillkoren och organisationen bli mycket bättre. Äldreomsorgen måste till exempel sluta med delade turer, krångliga rutiner och börja ge de anställda större ansvar och frihet.

Menar du att äldreomsorgen måste förbättras för att locka männen, medan den dugt åt kvinnorna?
– Nej. Men av tradition har män haft en bättre arbetsmarknad och fler arbetsgivare att välja på. Äldreomsorgen måste kunna attrahera både män och kvinnor, unga och äldre arbetstagare.

Äldreomsorgen har i årtionden efterlyst männen. 92 procent av undersköterskorna och skötarna i kommunal vård och omsorg är kvinnor. Tänker du dig någon jättestor investering i löner och arbetsvillkor?
– Frågan är snarare om vi har råd att låta bli att lyfta äldreomsorgen om människor ska vilja jobba där. Invånarna har betalat skatt under hela sina liv för att få en bra äldreomsorg och välfärd. Det måste finnas ett golv, en lägsta nivå, för kvaliteten på äldreomsorgen.

Finns inte det i dag?
– Det verkar inte riktigt så. På 1990-talet hade ett vårdbiträde eller en undersköterska hand om i genomsnitt fyra brukare om dagen, i dag hela tolv. Tiden finns knappast att sitta ned och prata med den äldre.

– Jag måste få återkomma till frågan om golvet längre fram, vi ska lyssna på beskrivningarna av problemen och även få fram goda exempel som kan spridas.

Även om du bara är i början av uppdraget har du stött på att vissa anställda i äldreomsorgen inte kan tillräckligt bra svenska.
– Ja, dessvärre. Fungerar inte kommunikationen mellan brukarna och personalen tar kvaliteten stryk. Inom industrin skulle man aldrig acceptera att arbetstagare inte förstår instruktioner och kan kommunicera. Men när det gäller människor går det tydligen. För vårdens anställda är det tungt när de ska göra sina egna jobb och samtidigt utbilda andra.

Så om hemsjukvården står inför valet mellan att skicka en vikarie med bristande språkkunskaper eller att låta en sjuk äldre klara sig utan hjälp med kvällsrutinerna ...?
– Det allra sämsta är förstås att lämna brukaren utan tillsyn. Men det är inte acceptabelt att den som kommer hem för att sköta om en brukare inte förstår vad hon eller han säger. Arbetsgivarna måste ha en framförhållning och se till att nyanställda lär sig språket, säger Göran Johnsson. 

Enligt Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef på Kommunal, är det mycket positivt att insatser görs för att få fler män till äldreomsorgen.

– Detta både för jämställdheten och för att det är och kommer att bli sådan brist på arbetskraft, säger hon.

Lisa Bondesson tycker inte att målet med hälften män och hälften kvinnor låter som en utopi. Snarare som en vision att sträva mot, men det handlar också om på vilken sikt målet ska förverkligas.

Men då krävs det väldigt stora förändringar när det gäller arbetsmiljön, arbetsvillkor och löner, anser hon. Första steget måste vara att göra insatser så att de kvinnor som redan finns i äldreomsorgen stannar kvar.

Vivianne Sprengel

 

Fakta
Äldresamordnaren
  • Samordnaren ska bland annat stimulera förändringsarbete för en attraktivare arbetsmiljö, stärka ledarskapet och föreslå välfärdstekniska lösningar som kan avlasta personalen. Uppdraget ska vara avslutat i juni 2021.
  • I fjol var 170 000 vårdbiträden och undersköterskor anställda i kommunerna. 35 000 hade privata arbetsgivare.

Källa: Socialministerns pressmeddelande, SCB

Fakta
Göran Johnsson

Född: 1945 Jämshög i Blekinge län.
Bor: Stockholm och Blekinge.
Bakgrund i urval: Verkstadsarbetare vid Volvo i Olofström. Ordförande i Metallindustriarbetarförbundet 1993–2005 (Stefan Löfvens företrädare). Ordförande i SVT:s styrelse 2011–2014. Hedersdoktor vid Blekinge tekniska högskola. Processledare i pensionsgruppens projekt om ett längre arbetsliv, tillsammans med Göran Hägglund (KD). Uppdrag om kortare betaltider inom näringslivet åt näringsminister Mikael Damberg.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 22 januari 2020 kl 11:00
Uppdaterad: 31 januari 2020 kl 13:51