Nyhet
Karriär
4 juni 2020 kl 12:00

Bättre rehab krävs vid psykisk ohälsa

Rehabkoordinatorernas roll måste bli tydligare för att hjälpa dem som är sjukskrivna för psykisk ohälsa tillbaka till arbete. Det konstateras i en ny studie.

Hur fungerar samarbetet mellan arbetsgivare, arbetstagare och sjukvård vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa? Det har forskaren Elisabeth Björk Brämberg vid Karolinska institutet försökt svara på i en studie finansierad av Afa Försäkring. Främst har hon fokuserat på rehabkoordinatorernas roll.

– Vi ville följa upp hur koordineringen fungerar och vilka hinder som finns för att få den att fungera, säger Elisabeth Björk Brämberg.

Försäkringskassans statistik för 2017–2018 visar att knappt 40 procent av alla sjukskrivningar som pågick i mer än 90 dagar berodde på psykisk ohälsa. Andelen var högst i Dalarna (drygt 42 procent) och lägst i Norrbotten (drygt 32 procent). Mest drabbade är kvinnor och personer i åldern 30–39 år. 

– En teori är att många bildar familj i den här åldern och att det då blir en dubbelbelastning i form av både arbetsliv och familjeliv, säger Elisabeth Björk Brämberg.

I april släppte Afa Försäkring en rapport som visar att kvinnor som jobbar i kommun- och regionsektorn är den grupp där arbetssjukdomar med psykiska diagnoser har ökat mest. Den klart vanligaste psykiska diagnosen var enligt Afas rapport utmattningssyndrom. 

Enligt Elisabeth Björk Brämberg kan de högre sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa bland kvinnor dels bero på att de tar större ansvar för hemmet, dels på att de ofta arbetar i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg. 

– Det är yrken som vi vet är mer utsatta, med hög arbetsbelastning och lite tid för återhämtning. När män och kvinnor utsätts för samma belastning blir också män och kvinnor sjukskrivna i samma utsträckning, säger hon. 

I studien har arbetsgivare, sjukskrivna, rehabkoordinatorer, läkare, företrädare för företagshälsovården och handläggare på Försäkringskassan intervjuats. Även om många av dem tycker att samarbetet fungerar bra framkommer det också problem. Ett av de tydligaste är vad som ingår i rehabkoordinatorernas roll.

 – När det gäller vilka arbetsmetoder rehabkoordinatorerna använder ser det olika ut. Mitt intryck är att man har ett ganska brett formulerat uppdrag. Problemet är att när det blir stora skillnader i arbetsmetoder och vad uppdraget innehåller blir det omöjligt att utvärdera resultatet, säger Elisabeth Björk Brämberg.

Hennes studie visar också att långt ifrån alla de som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa erbjuds koordinerande insatser, exempelvis trepartssamtal där arbetsgivaren, arbetstagaren och sjukvården möts.

– Ofta är det otydligt hur selekteringen av vilka som ska erbjudas de här insatserna ser ut. De som står längst ifrån arbetsmarknaden tenderar att i mindre utsträckning erbjudas insatserna. Risken finns att det är de mest resursstarka som får ta del av detta, säger Elisabeth Björk Brämberg.

En av dem som deltagit i studien är rehabkoordinatorn Sofia Berto på Huddinge vårdcentral. Hon håller med om Elisabeth Björk Brämbergs analys.

– Det har varit ett problem att uppdraget är väldigt brett och att det har blivit otydligt vad som ingår. Det behöver bli tydligare vilken målgrupp rehabkoordinatorerna ska arbeta med. Verksamhetscheferna behöver också få utbildning kring vad rehabkoordinatorernas uppdrag innebär, säger Sofia Berto.

Hon är fysioterapeut i botten och berättar att de som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa ofta även har fysiska symptom, till exempel smärta.

– För de här patienterna är det extra viktigt med ett helhetsperspektiv. Min roll som rehabkoordinator är att hjälpa patienterna att förstå vad som är sjukvårdens roll, vad som är arbetsgivarens ansvar och vad de kan göra själva.

Sofia Berto betonar arbetsgivarens ansvar och tror att många sjukskrivningar skulle gå att undvika.

– Arbetsgivarna behöver jobba mer förebyggande för att undvika sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. När det ändå inte går så är det viktigt med tidiga insatser där man från dag ett är tydlig med målet och hur man ska nå dit.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 4 juni 2020 kl 12:00