Bara tre landsting klarar vinstmålen

Trots goda tider har 17 av 20 landsting misslyckats med att prestera en sund ekonomi sedan 2000. Räknat mot en långsiktigt hållbar nivå har landstingen dränerats på 49 miljarder på 15 år. Nu kommer de tunga år man borde samlat kraft inför.

God ekonomisk hushållning är nödvändigt och fastslaget i kommunallagen. Landstingen håller med: ”En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och ge invånarna en god hälso- och sjukvård”, skriver Region Skåne och i princip alla slår fast precis detsamma i riktlinjerna. 

Men lever landstingen upp till det i verkligheten? Svaret är nej. Långt därifrån. 

Dagens Samhälle har studerat de ekonomiska resultaten i landstingen från 2000 till 2014. En tumregel finns för kommun- och landstingssektorn som säger att överskott, eller vinst, motsvarande 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag krävs för god ekonomisk hushållning. 

Det är också det helt dominerande resultatmål landstingen själva anger.

Men 17 av 20 landsting missar det målet. De flesta gör det grovt. Bristen för landstingen tillsammans summeras till väldiga 49 miljarder. Och ribban är inte högt satt.

– Tanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation ska bära sina kostnader, och 2-procentsmålet är då snarare för lågt för sektorn som helhet. Vissa landsting kan behöva upp till 5 procents överskott, säger Annika Wallenskog, SKL:s biträdande chefekonom och analyschef.

De tre undantagen är Ös­tergötland, Jönköpings län och Uppsala län. Östergötland och Jönköpings län skiljer sig från alla andra med stabila resultat, överskott 13 av 15 år. Uppsala län räddas över ribban av en reavinst på 1,6 miljarder vid försäljningen av sjukhusområdet Ulleråker. Förutan den har även Uppsalas ekonomi varit svag. 

För de andra är mönstret likartat. Enskilda år nås godtagbara resultat. Men för sällan. Över de 15 åren är rena förluster betydligt vanligare förekommande än hållbara överskott. 

I rena pengar hittas största bristen i Stockholms län: knappa 16 miljarder. Det mesta härrör sig från stora förluster i början av 2000-talet. De senaste fem åren har Stockholmslandstinget ryckt upp ekonomin markant och i snitt klarat 2-procentigt överskott.

Sämsta resultaten finns i Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Här är avståndet till god ekonomisk hushållning mycket stort. Bristen upp till vettig ekonomi i dessa mindre landsting ligger på 1,2 till 2,9 miljarder. Annorlunda uttryckt: man har tappat motsvarande 20 års normala överskott. Och man har halkat efter under en period där man egentligen borde haft fint glid.

– De här åren har skatteunderlagen utvecklats bra och vi har haft en gynnsam demografi. Man borde kunnat stärka ekonomin och hämta kraft inför tyngre år. Men det har väldigt få gjort, konstaterar Annika Wallenskog.

Den enkla förklaringen bakom är att kostnaderna stigit kraftigare än skatteintäkterna. Trots att det inte varit motiverat av demografin, och trots att skatteuttaget höjts. Samtliga landsting utom ett har höjt skatten senaste fyra åren.

– Man kan undra om landstingens uppdrag i stort sett är omöjligt? säger Annika Wallenskog.

Landstingen kämpar ihållande med att förbättra ekonomin, men få lyckas. Landstingsekonomin är omvittnat svårare att planera än kommunernas. Kommunerna har också lättare att dra åt svångremmen när det pekar fel. 

Hos landstingen finns ett mycket stort utvecklingstryck såväl inifrån hos professionen som utifrån hos invånarna: alla är överens om behov av mer och bättre vård. Det driver ökad produktivitet, det driver hälsa, längre och bättre livstid. Men det driver också kostnader för landstingen. 

Nu måste förändring till, menar Annika Wallenskog.

– Landstingen får kraftigt ökade kostnader kommande år, med högt demografiskt tryck, ökade pensionskostnader och stora investeringar. Samtidigt som utgångsläget är sämre än det var 2000 inför år med gynnsam demografi. 

– Det vi vet är att vi inte kan gå på i samma hjulspår och öka kostnaderna och höja skatten, det är inte hållbart.

90-talskrisen kan sägas ha tvingat fram kraftiga effektiviseringar av sjukvården. Kanske kan nuläget pusha fram något liknande, funderar Annika Wallenskog.

– En tuff situation kan driva fram mer av digitala lösningar och telemedicin till exempel.

Fakta
Grafik över landstingens ekonomi

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.