Nyhet
12 juni 2019 kl 20:00

Bara Sverige svenska skolavslutningar har

Skolan ska vara icke-religiös. Men skolavslutningen kan äga rum i kyrkan. Det är väl bara i ett sekulärt land som Sverige som inte ens kyrkan ses som en religiös boning.

Lika säkert som ”Den blomstertid nu kommer” infinner sig debatten om skolavslutningen.

Skolans ledare får själva avgöra om vårterminens final ska äga rum i kyrkan eller i andra lokaler. Skolverket betonar att beslutet måste fattas under ansvar, eftersom Sverige har religionsfrihet och skolan ska vara icke-konfessionell. Föräldrar ska inte behöva oroa sig för att skolan utsätter deras barn för påverkan i en eller annan riktning. Det gäller förstås både mammor och pappor med en annan religion och de som valt att lämna kyrkan. Mot den bakgrunden får en kyrkoavslutning inte ske med en inramning av böner, psalmer, välsignelser eller trosbekännelser. Skala av det religiösa och kyrkan är okej.

Men själva kyrkorummet är väl Guds hus? Hur kan man reducera kyrkan till en lokal vilken som helst? Jag är själv inte kristen så jag går inte i kyrkan, som det heter, men de gånger jag besöker en kyrka känner jag stor respekt för att kyrkorummet är något viktigt och stort för många människor, som går dit av religiösa skäl. Och det är ju så självklart att när man kommer in i en kyrka omges man av religiösa symboler och Jesus i olika skepnader.

I år har något hänt. Det finns präster som har fått nog, de vill varken låta sig reduceras eller dirigeras av landets skolor i sitt yrkesutövande. De vill predika Guds ord. I Sävare utanför Lidköping har kyrkoherde Judith Fagrell helt enkelt satt stopp för skolor som vill hålla skolavslutning i hennes församling. Porten är stängd. Hon påpekar det uppenbara att kyrkan är ett heligt rum, ett Guds hus. Kyrkan är ingen gymnastiksal eller fritidsgård som råkar vara lämplig att samlas i för att välkomna sommarlovet. I kyrkan predikas det, välsignas och avges trosbekännelser. Och ingen ska komma till prästen och tala om vad hen får göra under gudstjänsten. Fagrell håller inte till godo med att det går för sig att sjunga ”Den blomstertid nu kommer”. Det är visserligen en psalm där Gud omnämns. Men Skolverket gör ett undantag. ”Den blomstertid nu kommer” anses så traditionstyngd att den är ett måste när sommarlovet ska intas.

Att genom någon sorts trollslag försöka skala bort religionen från kyrkan har nog att göra med att Sverige är ett så icke-religiöst land att religion inte tas riktigt på allvar. Det mesta beskrivs som tradition i stället – från påskritualer till julevangeliet. När det gäller just skolavslutning i kyrkan sägs ofta att företeelsen är tradition, inte religion. Tradition och religion smälter ofta samman. En del firar till exempel jul av religiösa skäl, andra av tradition. Men oavsett är julen en högtid till minne av Jesu födelse. Och Jesus är väl religion? Adventsljusen tänds i många skolor i väntan på Jesu födelsedag. För en muslim eller en jude är nog både adventsljusen och skolavslutningar i kyrkan förknippade med kristendomen. Även om avslutningen i kyrkan ska vara frivillig att gå till kan det kännas som en press – få barn vill avvika på det sättet, de vill vara som de andra.

Hela debatten om kyrkan och sista dagen före sommarlovet föder och göder myter och påhitt om vad som är tillåtet att göra i Sverige i de här sammanhangen. Man har kunnat läsa på Twitter, signerat en sverigedemokrat, att Sverige är ett ryggradslöst land. Böneutrop är tillåtet, men inte att sjunga nationalsången eller att ha skolavslutning i kyrkan. ”Den blomstertid nu kommer” anses för religiös och ramadan lanseras som svensk tradition, påstås det.

Men vad gäller nationalsången är det inte bara tillåtet att stämma in i den. Det ingår i Skolverkets kursplan att lära sig ”Du gamla du fria”.

Drar man ut resonemanget till sin spets, om att det är naturligt att ha skolavslutning i kyrkan bara man inte behöver lyssna på en präst som gör sitt vanliga jobb i predikstolen, öppnar sig flera alternativ. Ser man kyrkan som en neutral, utbytbar samlingsplats utan laddning – ja då kunde väl moskén eller synagogan få samma status och fungera som avstamp för sommarlovet?

Jag vet att jag nu har svurit i kyrkan.

Fakta

Heta:

Björn Eriksson. Riksidrottsförbundets ordförande blir föremål för en oberoende utredning. Den ska ta reda på om det innebär jäv att Eriksson har varit lobbyist för vaktbolagsbranschen och samtidigt ordförande för Riksidrottsförbundet. 

Snällhet. Erik Ullenhag, som kandiderar till att bli Liberalernas näste partiledare, vill göra Sverige snällare. Inför valet 2002 var det andra tongångar. Då skulle Lars Leijonborg göra upp med den så kallade snällismen.

Flip flop. Nyamko Sabuni, den andra heta kandidaten till partiledarposten i Liberalerna, har halkat hit och dit i migrationsfrågor. Först ville hon ha strängare regler, några dagar senare talade hon för permanenta uppehållstillstånd.

Public service. Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion ska få nya riktlinjer nästa år. Enligt propositionen ska privata aktörer kunna anmäla nya tjänster till förhandsprövning, något som kritiseras av de tre bolagen. De oroas över att självständigheten ska begränsas.

Kallt:

Mejlläsning. Pensionsmyndigheten får kritik av JO för att ha missat att läsa tusen mejl under en nioårsperiod. Dagens Nyheter har tidigare avslöjat att även JO fått tusentals mail under några år utan att ha läst dem.

Radiotjänst. Dagarna för Radiotjänst i Kiruna är räknade efter att riksdagen beslutat att ersätta radio- och tv-avgiften med en skatt. Ett par hundra tjänster ska bort när Radiotjänst avvecklas.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.