Nyhet
Religion
21 december 2018 kl 11:00

Ärkebiskopen kritiserar skolan

Intervju Skolan ger en fördomsfull bild av tro. Det säger ärkebiskop Antje Jackelén, som vill ge unga chansen att prata om livets mening för att minska den psykiska ohälsan.

I juletid går svenskarna mer i kyrkan. Ärkebiskop Antje Jackelén tror inte att det bara handlar om tradition, utan också om en längtan efter andlighet. 

– Min erfarenhet är att vi som folk tror att vi är så himla sekulariserade, men vi är egentligen mindre sekulariserade än vi tror. Man får en hint om detta när man ställer frågorna ”tror du på Gud?” och ”ber du?”.  Då är det fler människor som svarar att de ber än som säger ”jag tror på Gud”. Ibland är det en tro som bara inte hittar språket.

Dagens Samhälle möter henne på Ärkebiskopsgården i Uppsala, som är hennes hem men också innehåller representationsvåningar. Gården har varit hennes bas sedan hon tillträdde som ärkebiskop för fyra år sedan. Under dessa år har hon inte bara ägnat sig åt Svenska kyrkans inre liv. Hon har också deltagit i samhällsdebatten i frågor som klimatet, flyktingar och kristna friskolor.

– Vi vill bidra i samhällsdebatten på olika arenor med den kunskap, de perspektiv och de frågor som just vi kan komma med. Kyrkan är en del av samhället, vi finns i världen och för världens skull. Kyrkan är ingen klubb för inbördes beundran, säger hon. 

Hon kommer till intervjun direkt från ett möte med kyrkoledare från Tanzania som är på besök i Sverige. Det internationella samarbetet är viktigt för Antje Jackelén, och hon lyfter fram betydelsen av att förstå att vi lever i ett globalt samhälle. Till exempel när hon knyter ihop klimatfrågan med flyktingfrågan.

– Långsiktigt vet vi att det inte är någon lösning att bara skärma av Europa. Vi måste tänka framåt eftersom prognoserna säger att om klimatförändringarna inte hejdas så kommer väldigt många människor behöva flytta på sig på grund av klimatförändringarna. Hur ska vi som en global gemenskap kunna ta hand om detta?

När Antje Jackelén förklarar varför hon valt att engagera sig i vissa frågor tar hon hela tiden spjärn mot Bibeln och den kristna tron.

– I grunden är det frågor av allmänmänsklig betydelse, som handlar om skapelsens väl. Därav kommer klimatfrågan ganska naturligt. Det hör till vår tro att se på världen, på skapelsen, på naturen som en gåva där vi människor har en roll att spela, en uppgift att vårda den.

Flera gånger under samtalet tar hon upp bibliska berättelser och relaterar dem till aktuella frågor där hon och Svenska kyrkan tagit ställning. Till exempel frågor om barns rättigheter.

– Det är en direkt följd av det som är vår teologi. Sedan kan man inte skriva i DN att ”eftersom Jesus välsignar barnen tycker vi att barns rättigheter är viktiga”, utan då blir det att man hänvisar till barnkonventionen, säger hon. 

Antje Jackelén har flera gånger varit tydlig med att barn har rätt till en tro och att detta är något som barnkonventionen slår fast. Hon är besviken på den svenska skolan som hon menar förmedlar en alltför negativ och fördomsfull bild av tro.

– Det är väldigt bra att undervisningen i religionskunskap är obligatorisk och ickekonfessionell. Men i praktiken är den inte alltid så neutral. Den kantrar över och gör nästan sekularismen till standardåskådning. Det framställs relativt ofta som att religion och tro är någonting som ”de andra" har. De som är annorlunda än vi, de som inte är lika moderna som vi, inte lika rationella som vi, inte lika vetenskapliga som vi. Inte lika svenska som vi, kanske.

Att många svenskar saknar ett språk för att prata om tro och existentiella frågor tycker hon är problematiskt. En mer positiv hållning till tro i skolan och mer samtal om andliga frågor skulle enligt henne kunna hjälpa många.

– Jag ser en koppling mellan detta och den alarmerande psykiska ohälsan bland unga. Vi vuxna har lurat dem på de redskap vi som människor behöver för att hantera de stora existentiella frågorna, motgångar, utmaningar och frågan om mening. Vi har lagt det på den enskilda unga människan att hitta på sin mening själv. Det blir ganska jobbigt.

När det gäller frågan om tro i skolan har Antje Jackelén också synts flitigt i debatten om konfessionella friskolor, där hon tagit dessa i försvar.

– Argumentet att de sorterar barn och skapar homogena miljöer är helt enkelt inte sant. De kristna friskolorna gör många gånger ett mycket bättre jobb när det gäller integration än vad andra friskolor och den kommunala skolan gör. Kristna skolor står internationellt och historiskt sett i en oerhört lång tradition där man förenar höga kunskapskrav med ganska robusta bildningsideal. De här skolorna har bidragit ofantligt mycket i många olika samhällen, säger hon. 

Finns det en risk att kyrkan blir för partipolitisk om ni tar ställning i många frågor som finns på den partipolitiska agendan?

– När jag talar som kyrkans företrädare tittar jag inte på partipolitiska program och säger ”det här vill jag stödja”. Utan jag tittar på sakfrågan. Och på hur den förhåller sig till kristen tro. Det vill säga till Bibeln, till den kristna läran, bekännelsen och det kristna livet, och så tar jag ställning utifrån det.

Finns det ämnen som du undviker, där du tycker att du och Svenska kyrkan inte ska vara med och delta i debatten?

– Ja, det finns frågor där det är väldigt tydligt att du kan vara en god kristen och tycka antingen si eller så. Där det finns goda skäl för båda delar.

Har du något exempel?

– Jag fick en gång utomlands frågan: ”Vad tycker Svenska kyrkan, ska Sverige gå med i Nato?” Då sa jag: ”Det är inte upp till mig att ha en uppfattning om det.” Däremot är ju allmänna spörsmål om frid och fred och konflikthantering teman som vi kan säga någonting om.

En fråga där Svenska kyrkan tydligt har tagit ställning är den om migration. Tillsammans med övriga kyrkor i Sveriges kristna råd har Antje Jackelén och Svenska kyrkan ställt sig bakom det så kallade Juluppropet, som kräver rätt till familjeåterförening för dem som beviljas asyl, permanenta uppehållstillstånd som norm och återinförande av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd.

– I Bibeln är det väldigt mycket tal om att skydda främlingen, att stå på de utsattas sida. Det är en stor del av det bibliska materialet och därmed av den kristna traditionen. Det finns litegrann i kyrkornas dna; Jesus säger att ”det som ni har gjort för en av mina minsta, det har ni gjort för mig”.

Hon oroas över att flyktingar som konverterat till kristendomen sedan avvisats till länder där de riskerar hot och våld på grund av sin nyfunna tro. Särskilt kritisk är hon till de kunskapstester som Migrationsverket ibland låtit konvertiterna genomföra. Sveriges kristna råd har inlett ett samarbete med Migrationsverket för att utbilda myndighetens personal i frågor om tro och religion.

– Det är oacceptabelt att det, som det har framkommit, har ställts frågor till människor som konverterat till kristendom som är av den typen att det nästan skulle vara svårt för mig som utbildad teolog att svara på dem, säger hon.

Migrationsfrågan är inte okomplicerad i Svenska kyrkan. Sverigedemokraterna driver en helt annan linje i kyrkopolitiken än den som ärkebiskopen och kyrkan fört fram. Men Antje Jackelén är övertygad om att hon har sina medlemmar och församlingar bakom sig.

– 80 procent av våra församlingar har engagerat sig i arbetet för asylsökande, och många frivilliga har kommit till i det skeendet. Så det finns en väldigt bred majoritet i Svenska kyrkan för detta.

Finns det några problem med Svenska kyrkans partipolitiska system?

– Om vi skulle organisera oss i kyrkan nu, från scratch, skulle vi ju aldrig ha partipolitiskt bundna nomineringsgrupper. Det är ett historiskt arv. Vi kanske går mot en tid då det blir mindre och mindre viktigt.

– Samtidigt ska man inte ha någon illusion om att om man inte har partipolitiska nomineringsgrupper så har man inga grupperingar. Grupperingar uppstår ändå. Det är demokratins sätt att fungera.

Vill du driva på för att avskaffa partipolitiska nomineringsgrupper?

– Jag tror att det är en naturlig process. Men för mig är det viktiga att vi har förtroendevalda med kompetens, med en uttalad vilja att arbeta för kyrkans bästa och förståelse för vad kyrkan är och står för.

Svenska kyrkan är Sveriges överlägset största organisation med sex miljoner medlemmar. En krympande organisation, dock. Men ärkebiskopen är inte alltför oroad över de minskande medlemstalen.

– Det är klart att det är bekymmersamt. Men det är ändå fantastiskt att vi har så många som vi har. Sedan kommer den demografiska utvecklingen göra att vi fortsätter att bli färre. Men det är också intressant att kurvan under flera år har stigit för människor som begärt inträde i Svenska kyrkan. Det är ungdomar och vuxna som blir medlemmar, antingen för första gången eller som återinträder.

Hur kan ni få färre att vilja lämna Svenska kyrkan?

– Det korta svaret är: genom att kyrkan ska vara just kyrka.

Vad innebär det?

– Att vara trofast i att ha ett gudstjänstliv som utstrålar glädje, en undervisning som är bra och vass, en diakoni som är stark och robust. Och att också vara väldigt duktiga på dialog.

Att få sex miljoner människor att känna samhörighet är en utmaning. Antje Jackelén tror att kampen mot konsumtionssamhällets mentalitet är en av nycklarna till att få kyrkans medlemmar engagerade.

– Vi ses alltmer som kunder, mer än som samhällsmedborgare. Jag såg en hemsida där kommunen skrev om sina "kunder” och jag tänkte att i förhållande till kommunen är man ju medborgare, inte kund.

– Den trenden finns också i kyrkan. Att man ibland kan få intryck av att kyrkan är anställda och förtroendevalda som är till för att ”göra kyrka” för medlemmar som ”konsumerar kyrka”. Men så är det ju inte, utan kyrkan är en rörelse som vi är tillsammans.

Fakta
Antje Jackelén

Ålder: 63 år

Bor: I ärkebiskopsgården i Uppsala

Familj: Man, utflyttade barn och barnbarn.

Bakgrund: Prästvigd 1980, teologie doktor vid Lunds universitet 1999, biskop i Lunds stift 2007-2014, ärkebiskop i Svenska kyrkan sedan 2014.

Gör på fritiden: Tycker om att läsa skönlitteratur och att vandra i strövområden utanför Uppsala.

Julotta eller midnattsmässa: Midnattsmässa

Får inte saknas på julbordet: Rödkålen

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 21 december 2018 kl 11:00
Uppdaterad: 21 december 2018 kl 13:53

Skribent