Analys
Analys
26 februari 2020 kl 15:00

Är vi snålast i EU-klassen drabbas svenska företag

Dags för regeringen att tänka om i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget? Ett ensidigt fokus på att snåla och spara kan leda till att svenska satsningar – som forskning – bortprioriteras.

EU-ländernas presidenter och premiärministrar fick lämna Bryssel utan uträttat ärende. Det blev ingen överenskommelse om EU:s sjuårsbudget efter två dagars toppmöte. Inte ens i närheten. 

Som ett kaxigt gäng på väg till slagsmål kom Stefan Löfven och hans kollegor från Danmark, Österrike och Nederländerna. ”De sparsamma fyra” har under många månader snackat ihop sig om ett absolut krav: pressa ned EU:s totala utgifter och deras egna bidrag till budgeten.

Lika oförsonliga var det rivaliserande gänget ”Sammanhållningens vänner”: 17 EU-länder, framför allt det forna östblocket och Sydeuropa, som förespråkar generösa regionstöd (det som på EU-språk kallas för sammanhållningspolitik) och bondebidrag.

Sveriges regering vill att en mindre del av EU-pengarna ska gå till region- och jordbruksstöd och mer till forskning. Mindre till ”gamla” och mer till ”moderna” politikområden, som regeringen gillar att formulera det. 

Det är en förenklad uppdelning. Europas klimatomställning sker framför allt med pengar som ligger i ”gamla” budgetpotter för att exempelvis bygga tågräls med hjälp av regionstöd eller klimatanpassa jordbruket. Skulle det vara omodernt?

Men på toppmötet i förra veckan var det totalsumman som stod i centrum, inte så mycket prioriteringarna i budgeten. Ett av kompromissbuden som då förhandlades var att EU:s utgiftstak mellan 2021 och 2027 ska uppgå till 1,074 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI). Det blev blankt nej från både de sparsamma fyra, som tycker att 1,0 procent vore rimligt, och från sammanhållningsgänget, som vill ha 1,3 procent.

Att bråka om decimaler kan låta futtigt. Totalt utgör budgeten dock 1 000 miljarder euro för sju år, så decimalerna betyder miljarder euro hit eller dit. Pengar som EU-ländernas skattebetalare ska hosta upp.

I denna första rond kunde länderna kosta på sig att vara orubbliga. Men i ett senare skede – om inte nästa så åtminstone nästnästa extrainkallade EU-toppmöte – kommer de att behöva börja kompromissa.

Problemet för den svenska regeringen är att om man får igenom stora åtstramningar lär det inte i första hand bli i inom jordbruks- och regionstödet, som redan bantats rejält jämfört med den nuvarande sjuårsbudgeten.

I stället lär det bli just inom de ”moderna” politikområdena: forskningssamarbeten, digitalisering, särskilda klimatsatsningar. Det är nämligen enklare för 27 länder att enas om att kapa här, eftersom dessa pengar inte har någon på förhand bestämd destination. Inget land kommer att försvara dem med näbbar och klor eller hota med veto.

Ta EU-budgetens forskningspott som exempel. Universitet och forskargrupper söker pengar direkt från EU-kommissionen. Ingen vet på förhand exakt hur mycket varje land får. Jordbruks- och regionstödet, däremot, pytsas ut som klumpsummor till EU-länderna. Under budgetförhandlingarna går det att räkna ut hur mycket varje land förlorar för varje minskad euro i EU:s regionstöd.

Det är troligt att det blir just ”de sparsamma fyra” som kan håva in mest pengar ur EU:s forskningspott, eftersom de länderna har spjutspetsforskning. Och särskilt så efter brexit; Storbritannien var tidigare det EU-land som fick den överlägset största delen av forskningskakan.

De rikaste EU-länderna har flest företag i teknisk framkant, som förmodligen kommer att tjäna mest på EU:s tänkta klimat- och digitaliseringssatsningar. Det är också de mest utvecklade ekonomierna som tjänar mest på EU:s gemensamma marknad.

Detta illustrerar problemet med EU:s budgetförhandlingar: allt förhandlingsfokus läggs på det som har en prislapp och därmed på ett väldigt snävt definierat nationellt intresse. Inget fokus ligger på det europeiska strategiska intresset.

Inför den första budgetronden hade svenska regeringen stöd av samtliga riksdagspartier för sin linje att vara ”snålast i klassen”, med finansminister Magdalena Anderssons egna ord. Inför nästa rond i Bryssel bör riksdagen också diskutera avvägningar. Vill man till exempel skära i EU-budgeten om det som ryker är de program som svenska företag och universitet tjänar mest på?

Fakta
Trender

Uppåt-pilar

AI 

EU-kommissionen lade i förra veckan fram sin digitala strategi för hur Europa ska bli världsledande inom artificiell intelligens samtidigt som medborgares rättigheter ska respekteras.

Dödshjälp i Portugal

Det första steget mot avkriminalisering av dödshjälp och läkarassisterat självmord för terminalt sjuka har tagits i Portugal, efter en omröstning i parlamentet i förra veckan. Samma lagförslag var uppe två år tidigare, men avslogs då. 

Högerextremt våld i Tyskland

Terrordådet i tyska Hanau i förra veckan, då flera tyskar med utländsk bakgrund sköts ihjäl, var det tredje högerextrema dådet med dödlig utgång på ett halvår.

Nedåt-pilar

Arbetskraftsinvandring till Storbritannien

Personer med låg utbildning eller låg lön, egenföretagare och de som inte pratar engelska kommer inte att få flytta till Storbritannien för att jobba i framtiden. Det föreslår den brittiska regeringen i ett nytt poängbaserat migrationssystem. Svenskar och andra EU-medborgare kommer inte att vara undantagna reglerna.

Skatteparadis

I förra veckan uppdaterade EU:s finansministrar unionens svarta lista över skatteparadis. Brittiska Caymanöarna lades till svarta listan, bara ett par veckor efter brexit, liksom Palau, Panama och Seychellerna.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 26 februari 2020 kl 15:00