Är Almedalen en cirkulär vecka?

Om hållbarhet var årets tema under Almedalsveckan så var cirkulär kanske årets ord. Cirkulär ekonomi och cirkulär upphandling var på mångas läppar och avhandlades på seminarium efter seminarium. Det handlade om allt ifrån kläder som bränns upp till hur kommunerna ska få tillräckligt med kunskap för att kunna upphandla hållbart. Hållbarhet och klimat dök ofta upp i samtalen även på programpunkter som handlade om annat. Greta-effekten under årets Almedalsvecka var tydlig.

Att hållbarhet och klimat tar över allt mer under den första juliveckan i Visby är nog inte bara lyckosamt för planetens överlevnad utan även för Almedalsveckans framtid. Annars hade den här tillställningen snart bara handlat om digitalisering. Visst är digitaliseringen central för många samhällssektorer. Men jag är nog inte ensam om att tycka att en del av dessa samtal har gått på repeat i några år nu. Stora omställningar av samhället tar tid och därför är det inte konstigt att digitaliseringsdiskussionen upplevs som trögrörlig.

Klimatomställningen är en ännu mer tidskrävande process än den digitala omställningen. Så risken finns att även samtalen om hållbarhet och klimat kommer att kännas som upprepningar om några år. Om cirkulär är ett positivt ord när det gäller ekonomi och upphandling så är ordets laddning inte densamma när det handlar om samtal och debatter. Har Almedalen blivit en cirkulär vecka? Där samma ämnen och diskussioner återupprepas år efter år. Till viss del är det nog så.

Själv har jag bevakat sjukvårdsfrågor i Almedalen under åtta år. Och även där finns det en viss cirkulär känsla. På ett seminarium om sjukvårdens förebyggande roll häromdagen kunde jag inte låta bli att fundera över hur mycket av det som sades som hade kunnat sägas för sju år sedan? Ganska mycket blev min slutsats. Därför var det befriande när Fysioterapeuternas ordförande Stefan Jutterdal efter en stund utbrast ”vi har en preventionskris, det räcker inte att tala om det, vi måste agera”.

Så är det med de flesta ämnen som avhandlas under Almedalsveckan. Det är viktigt med mötesplatser och demokratiska samtal. Men om dessa aldrig leder till verkstad kan olyckskorparna som kraxar om Almedalens nära förestående död få rätt. Det vore synd. För det finns få platser där det finns sådan potential att åstadkomma verklig förändring som under denna vecka. När politiska partier, myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer, föreningar, kyrkor och samfund med flera möts borde förutsättningarna finnas. Att låta de samtal som inleds i Visby få leda till beslut som får betydelse långt utanför Almedalsbubblan.

För oss som tycker att Almedalen fortfarande fyller en viktig funktion är det därför läge att göra en lista. En lista över alla de saker vi tar med oss från Visby som vi tänker jobba vidare med i höst. De kloka tankar och idéer som vi kan omsätta till praktik när vi tar oss ur hängmattorna framåt september. Jag har redan gjort min lista över idéer från årets Almedalsvecka som kan resultera i spännande läsning i Dagens Samhälle i höst. Har du skrivit din lista?