Demokrati

Annie Lööfs nej är inte hugget i sten

Ulf Kristersson gav upp sedan Liberalerna och Centern avvisat hans förslag om en liten moderatregering. Men varken Jan Björklunds eller Annie Lööfs nej var ett nej för evigt. De lämnade en glipa i dörren.

Brasklapparna från Centern och Liberalerna har kommit i skymundan efter alla presskonferenser och bråk. Ulf Kristersson får kritik för att ha gjort den interna förhandlingsprocessen offentlig, när han i fredags lade ut sitt ultimatum till Lööf och Björklund på Facebook. Redan under lördagen fick Kristersson svar på tal från båda. En regering med antingen bara Moderaterna eller tillsammans med Kristdemokraterna kunde han glömma. Varken L eller C skulle släppa fram en sådan regering. Den skulle bli svag och svajig och, inte minst, i händerna på Sverigedemokraterna.

Men Jan Björklund lade också till att om han i ett senare skede än en gång skulle behöva ta ställning till ett liknande förslag vore det dags att kalla in partirådet, Liberalernas näst högsta beslutande organ. Partirådet skulle då få avgöra om L ska ge grönt ljus till en regering som behöver luta sig mot SD. Jan Björklund har ju lovat sina barn att aldrig medverka till att Sverigedemokraterna får makt och inflytande. Ett partiråd skulle kunna lösgöra Björklund från det heliga löftet till barnen, och han skulle fortfarande kunna se dem i ögonen. Om barnen och väljarna anklagar honom för svek kan han peka på partirådet, som fattat beslutet medan han själv tvådde sina händer.

Och Annie Lööf, som gjort det till en hörnsten i sitt politiska profilbygge att ta avstånd från Sverigedemokraterna, sa visserligen nej i lördags till Kristerssons regeringsförslag. Men det var ett nej nu, vilket antyder att det inte är hugget i sten. Jag säger inte att det blir så, för det står skrivet i stjärnorna vad vi får för regering, men om Stefan Löfven misslyckas i sitt sonderande kan Ulf Kristersson få en ny chans av talmannen och komma igen med sitt tidigare förslag. Att sonderingsperson Kristersson 2.0 ska lyckas förutsätter att Annie Lööfs nej har blivit ett ja, eller åtminstone ett ”okej då”, och att Liberalernas partiråd har gett klartecken.

Stefan Löfven, den nya sonderingspersonen, försäkrar att Socialdemokraterna har blivit  ödmjuka i takt med att partiet krympt till dagens lite drygt 28 procent. Och att alla som samarbetar med honom ska känna sig som vinnare. Han sa också att han har sitt parti med sig på den attityden. Biter det på Stefan Löfvens förstahandsval på andra sidan blockgränsen? Inte som det verkar. Jan Björklund och Annie Lööf upprepar att de vill ha blocköverskridande lösningar men att Alliansen ska hålla ihop – inget plocka russinen ur kakan och roffa åt sig favoritpartierna för Stefan Löfven.

Nu vill både Björklund och Lööf fösa Moderaterna och Socialdemokraterna i famnen på varandra. Trots att varken Moderaterna eller Socialdemokraterna är intresserade. Även om ett sådant tvångsäktenskap bara omfattade Moderater och Socialdemokrater skulle det ändå hålla ihop Alliansen, enligt Annie Lööf.

Den nyligen avsatte Stefan Löfven verkade visserligen samlad efter att ha utsetts till sonderingsperson. Men som det ser ut är oddsen ganska dåliga för att han ska lyckas återinta Rosenbad med en ordinarie regering. För att visa sin angelägenhetsgrad sa han i oträngt mål att han kan tänka sig kompromisser om till exempel villkoren på arbetsmarknaden. Det lät som om den före detta Metallbasen var villig att luckra upp arbetsrätten. En till synes osannolik eftergift, men det ska nog ändå mer till för att Annie Lööf ska äta upp sin högra sko. Det var vad hon lovade för ett par år sedan att hon hellre skulle göra än att bli ett stödhjul till Socialdemokraterna.

Jonas Sjöstedt har hamnat i utanförskap. Ingen sträcker ut handen till honom. Ändå kräver han inflytande över budgeten om Löfven blir statsminister. Sjöstedt kan hota och höja rösten om han inte får som han vill, men vad har han att sätta emot? Annie Lööfs och Jan Björklunds alternativ beskrivs som pest och kolera. Fast Jonas Sjöstedt har egentligen inget val. Säger han nej till en socialdemokratisk regering riskerar han att ”högern” får makten. Den prioriteringen blir mycket svår att förklara för Vänsterpartiets väljare. 

Fakta
Fakta:

Kallt:

Stora partier. Kristdemokratiska CSU i Bayern, som är i union med Angela Merkels kristdemokrater, gjorde sitt sämsta val sedan 1950-talet. Socialdemokraterna (SPD) halverade sitt stöd till 9,7 procent.

Heta:

Vänskap. Stadsteatern i Stockholm sätter i vår upp Elena Ferrantes succéroman "Min fantastiska väninna", om de två väninnorna Lila och Elena och deras liv i Neapel.

Handelshögskolan. Professorn i företagsekonomi Mikael Holmqvist skräder inte orden i en bok om skolan. Forskarna är köpta av näringslivet och studenterna är medelmåttor utan kritiskt tänkande, hävdar han. Skolans rektor anser att författaren förvränger fakta.  

Nationalmuseum. Sällan har journalisterna varit så eniga i sina omdömen om en kulturinstitution. De är saligt förtjusta över det nyrenoverade museet.

Klimakteriet. SVT startar en serie om övergångsåldern. Ord och företeelser som svettningar, vallningar, ångest, depression och östrogen sköljer över tittarna.

Kvinnliga chefer. Enligt den årliga Albrightrapporten, som granskar börsbolagens jämställdhet, har antalet kvinnliga vd:ar i svenska börsbolag ökat rekordartat med 65 procent jämfört med i fjol.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.