Anmälningar av hatbrott ökar

Tre män har gripits i Arboga misstänkta för attacken mot Migrationsverkets anläggning. Händelsen är ett exempel på den vanligaste formen av hatbrott i Sverige. DS har siffror över hur det ser i landets samtliga kommuner.

I fjol anmäldes 5 493 hatbrott i Sverige. Det är en ökning med 350 brott jämfört med året innan.

Hatbrott handlar om att någon angriper en person eller en grupp av männi­skor på grund av deras etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Det kan exempelvis handla om våldsbrott, ofredande, ärekränkning, skadegörelse, hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering. 

I förra veckan angreps Migrationsverkets anläggning i Arboga, rutor krossades och en man misshandlades. Tre män greps och har häktats.
– Vi betraktar det helt klart som ett hatbrott, säger Jan Sjöberg, utredare vid polisen i Västmanlands län.

Just brott med främlingsfientliga/rasistiska motiv är den vanligaste formen av anmälda hatbrott i Sverige, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. 3 936 av de totalt 5 493 brotten i fjol hade sådana motiv. 854 klassificeras som homo-, bi- eller heterofobiska och 651 som antireligiösa.

Nära en tredjedel av hatbrotten 2011 anmäldes i Stockholms län, men Brå framhåller samtidigt att hatbrott inte är ett storstadsfenomen. Ett skäl till de många anmälningarna i Stockholms län är att polisen i huvudstaden genomfört särskilda satsningar. Bland annat finns en permanent hatbrottsjour.

Malmö, där de under de två senaste åren anmälts över 500 hatbrott, har ofta uppmärksammats för den del av dem som har religiösa motiv. Inte minst har det handlat om hatbrott riktade mot judar. Brås rapport visar också att brott med vad som kallas antireligiösa motiv räknat per invånare är vanligare i Malmö än i Göteborg och Stockholm.

I Malmö bildades 2010 Dialogforum, på initiativ från kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S). Bland annat för att verka mot hatbrott. Medlemmarna i Dialogforum tillhör grupper som är utsatta för hatbrott: muslimer, judar, somalier och romer.

Även representanter för Polisen och Åklagarmyndigheten finns med.
– Vi fick uppdraget att se efter vad vi kan göra för att få i gång en dialog mellan olika grupper och få alla männi­skor i Malmö engagerade i de här frågorna, säger projektledaren Björn Lagerbäck, psykolog och tidigare ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund.

Dialogforum har också startat vad man kallar för en förmedlingstjänst för människor som blivit utsatta för hatbrott. Tanken är att Björn Lagerbäck ska hjälpa till att följa upp vad som händer med deras ärenden hos polis och åklagare.

– De som blivit utsatta säger ofta att de inte får tillräckligt stöd och att det inte händer något hos polis och åklagare, säger han.

Anser du att Malmö har ett bra arbete mot hatbrott?
– Hatbrott är ett historiskt fenomen, inte minst judehat och hat mot romer. Det är ju inte så att det räcker med ett Dialogforum för att få slut på det. 

Björn Lagerbäck anser att det naturligtvis är viktigt att exempelvis polis och åklagare blir mer uppmärksamma på hatbrott, men ytterst handlar bekämpningen av fenomenet hur enskilda personer agerar.

– Var och en har ett ansvar för att sluta att diskriminera. Gör upp med dina fördomar, sprid inte skit! Våga ställa dig upp och säga ifrån om du hör någon säga något dumt på bussen eller tåget.

Även Malmöpolisen kommer nu att inrätta en särskild hatbrottsjour.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 37, 2012.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.