Andra vågen ökar samvetsstressen

Etisk stress, moralisk stress, samvetsstress. Olika ord för den känsla som uppstår när man inte har möjlighet göra det som egentligen känns mest moraliskt rätt och riktigt.

Det kan drabba sjuksköterskan som i våras tvingades låta anhöriga att ta avsked av sina älskade via telefon och nu mår dåligt av oro för att samma situation ska uppstå igen. 

Socialsekreteraren som fått direktiv att inte ha fysiska möten med brukarna, men oroar sig för en familj som mår dåligt och som hen inte kan följa upp på ett bra sätt eftersom de inte kan ses. 

Rektorn som vill skydda oroliga anställda från att smittas, samtidigt som arga föräldrar ringer och klagar över att deras barn inte får komma till skolan med rinnig näsa. 

– Moralisk stress är en naturlig reaktion och behöver inte vara negativ, säger Martina Gustavsson, sjuksköterska och doktorand vid Karolinska institutet, som forskar om moralisk stress.

Vila, återhämtning och reflektion är viktigt för att förhindra att den moraliska stressen inte blir skadlig. För chefer är det här centralt att jobba med om man vill ha kvar sin personal.

– Vi tror att det finns en risk att personer lämnar sina yrken om de utsätts för moralisk stress utan att den hanteras, säger Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet, som också forskar om den typ av stress som gör att ens moraliska kompass utmanas. 

Pandemin är en tydlig riskfaktor, konstaterar han.

– Jag tror att riskerna för negativa konsekvenser ökar om personalen inte har någon buffert. Vi är på väg in i ett sådant läge nu – det har gått så pass lång tid med förhöjd arbetsbelastning att det finns en oro över möjligheterna till en meningsfull återhämtning för personalen, säger Filip Arnberg.

Hur vet arbetsgivaren om någon är drabbad?
– Håll utkik efter förändringar i medarbetarnas mående och beteende, säger Martina Gustavsson. 

Symptom kan vara att man blir cynisk eller avtrubbad. Det kan bli svårt att känna empati för andras svåra situationer. En del kan tvärtom bli mer känslosamma. Man kanske klandrar sig själv och tvivlar på sin egen förmåga. Stressen kan påverka förmågan att hantera svåra situationer och att ta beslut.

Forskarna pekar på vikten av att prata om de här frågorna. Att skapa ett arbetsplatsklimat där det är okej att diskutera svåra situationer man som medarbetare har ställts inför.

– Om arbetsgivaren ser att det är ganska hög sannolikhet för att organisationen ska hamna i situationer som kan orsaka moralisk stress, då behöver man förbereda personalen, säger Filip Arnberg. 

Ett råd till chefer är att se till att det finns utrymme för samtal om moralisk stress, så att personalen har möjlighet att komma till rätta med de tankar och känslor den skapar. Det behöver inte vara så svårt som det låter.

– Många upplever att ”åh nej, inte ännu ett perspektiv att ta hänsyn till”. Men jag tror inte att man måste avsätta mer tid; mycket är vunnet på att bara identifiera den här dimensionen. Vi har i forskningen sett exempel på läkare som känt sig bättre bara av att förstå varför de reagerat som de gjort i ett stressat läge, säger Filip Arnberg.

Medarbetarna behöver känna att de lämnar jobbet på jobbet och kan gå hem och ägna sig åt aktiv återhämtning, påpekar Martina Gustavsson. Som chef är det bra att påminna sina medarbetare – och sig själv – om vikten av vila. 

Under arbetstid är det bra att försöka skapa en stark teamkänsla i arbetsgruppen och se till att mikropauser och gemensamma fikaraster verkligen blir av. För bra kollegor skyddar mot negativa effekter av den moraliska stressen, visar forskningen. 

– Att bara få prata med dem som upplever lite samma sak verkar vara ovärderligt. Ett samtal med en kollega på kvällen kan betyda mycket. De informella samtalen med någon som faktiskt förstår vad man talar om är viktiga, säger Martina Gustavsson.