DS granskar: Här ökar de äldre mest

Särpräglade villakommuner nära storstäderna har lägst antal äldre och den billigaste äldreomsorgen. Men nu måste de expandera den snabbt. I Nykvarn ökar 80-plussarna med 60 procent närmaste fem åren. DS listar de 20 kommuner där äldre över 80 år ökar mest. 

I dag finns en halv miljon svenskar som är 80 år eller äldre. De fördelar sig inte alls jämnt över landet. I villadominerade förorter till storstäder regerar barnfamiljerna – aktiva och före detta – och äldre finns inte många.

Ingenstans är andelen äldre lägre än i Nykvarn: bara 2,7 procent av invånarna är över 80 år. Äldreomsorgen är landets billigaste, 5 600 kronor per invånare motsvarar inte mer än 10 procent av driftbudgeten.

Helt annat tryck i äldreomsorgen har Dorotea. Här går mer än 30 procent av budgeten till att vårda kommunens äldre, då var tionde invånare är över 80 år. Äldreomsorgen kostar närapå fem gånger så mycket som i Nykvarn, 25 600 kronor per invånare.

Men det kommer att jämna ut sig. En äldreboom väntar i hela landet när den halva miljonen 80-plussare fördubblas på 25 år. Den riktigt stora ökningen kommer om något år, men redan nu växer antalet äldre kraftigt. Och allra mest där de äldre hittills utgjort en jämförelsevis liten del av befolkningen.

Färsk statistik publicerad i ­databasen Kolada visar en prognos för hur antalet invånare 80 år eller äldre kommer att utvecklas i kommunerna de närmaste fem åren.

Listan över de 20 kommuner där 80-plussarna ökar mest domineras totalt av villapräglade kommuner på hyfsat smidigt avstånd från storstad. Här väntar kraftiga förändringar: 60 procent fler i Nykvarn, 44 procent fler i Trosa och Håbo. Till exempel.

Kommunerna där antalet äldre ökar resp minskar mest.

Även om 80-åringar i dag ofta inte behöver omsorg så måste en så kraftig ökning av antalet äldre självklart mötas med större omsorgsutbud.

– Det är en utmaning. Vi har inte haft tillräckligt att erbjuda de seniorer som inte längre orkar med en gräsmatta på 3 000 kvadratmeter och vill bo annorlunda, säger Bob Wållberg, (Nykvarnspartiet), kommunstyrelsens ordför­ande.

Kommunens enda egna äldreboende, Lugnet, är fullt. 52 platser. Ett större privatägt seniorboende med bostadsrätter planeras. Men kommunen behöver också bygga.

– Vi måste börja planera ytterligare ett Lugnet, så är det ju. Men trenden går också mot att människor vill få vård i hemmet och det krävs mycket insatser i hemtjänsten, säger Bob Wållberg.

– Att hitta rätt kompetenser och tillräckligt med personal är största utmaningen.

I Österåker väntas antalet över 80 år öka med 37 procent på fem år. Kommunens egna siffror visar hur antalet dubblas på tio år, 1 530 blir till 3 100. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M) är dock helt lugn.

– Det står så många privata på kö för att bygga nya boenden här! Två stycken kommer att öppna under året med 54 platser vardera.

– Det måste väl bero på att vi har en hög peng, funderar hon och lägger till att en konsultgenomlysning påpekar att äldreomsorgen jämförelsevis är för dyr.

85 procent av Österåkers särskilda boenden drivs i privat regi. Hemtjänsten är till bara 9 procent kommunal och då handlar det om skärgårdsdelar. Michaela Fletcher konstaterar att kommunens utmaning inte är att bygga boenden och skapa en stor omsorgsorganisation.

– Vår uppgift är helt annorlunda än en kommuns för tio år sedan. Vi ska ha en förvaltning som är på tårna, ställer de rätta kraven och följer upp dem. Ser till att vi får vad vi köpt, säger hon.

Trosa väntar mer än 40 procent fler 80-åringar på fem år och märker ett ökat antal äldre mest inom hemtjänsten.

Kommunstyrelsens ordförande Daniel Portnoff (M) ser hur den kommunala hemtjänsten behöver bli mer ­inriktad på vårdande delar. Utbildad personal borde inte sköta inköp, till exempel.

En alltmer digitalt bevand­rad äldregeneration kan – med rätt understöd – göra sina inköp själv, menar han. Med samarbeten och teknikutveckling kan privat marknad ta hand om matleveranser, tvättning, städning.

– Kommunen ska möta en ökad efterfrågan på kvalitativa vårdande insatser, och då blir en stor utmaning att avlasta den traditionella hemtjänsten, säger Daniel Portnoff.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beräknat att kommunerna behöver hitta 144 000 nya medarbetare till äldreomsorgen inom fem år. Alla är överens om att det blir en stor utmaning. Nya boenden som passar äldres önskemål är en annan: lägenheter med gemenskapsutrymmen, kanske tillgång till sjukvård, gemensamma aktiviteter, trygghetsfunktioner.

– Boendeformer som passar även när man blir riktigt gammal. Det byggs såna boenden i dag, men jag tror inte takten är tillräckligt hög, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Fakta
Morgondagens äldre kräver mer av kommunerna

När vi blir äldre blir vi kommunernas dyraste invånare. Omsorgen är väl förtjänad, men ändå: 90-åringar kostar per invånare tio gånger mer än 50-åringar. När antalet äldre dubbleras på 25 år får det ­konsekvenser. Kommunala kostnader som helhet ökar långsiktigt i takt med demografin, plus 1 procent. Den procenten är våra ökade krav – vi vill ha bättre service hela tiden och det kostar. Det blir ohållbart i framtiden.

Det skulle kräva orimliga skattehöjningar. 13 kronor till 2035, har SKL skissat. I äldreomsorgen har resurstillskottet senaste 40 åren ­varit lägre än ökningen av antalet äldre, äldreomsorgen har effektiviserats. Allt friskare äldre har inneburit att behovet av äldreomsorg per person stadigt har sjunkit. De som får insatser får mer och dyrare omsorg, men andelen brukare har minskat och kompenserat för det. Andra kommunala verksamheter har fått ett mycket större tillskott. Det här tricket behöver äldreomsorgen fortsätta att lyckas med. 

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.