Akut platsbrist för flyktingar

Platserna till flyktingarna kommer inte att räcka till, visar Dagens Samhälles kartläggning. Från kommunerna anges framför allt bostadsbrist – men också negativa opinioner.

Nästa år beräknas 45 000 nyanlända med uppehållstillstånd behöva en kommunplats, enligt Migrationsverkets prognoser. De flesta kommer att hitta bostad på egen hand, men fler än 10 000 behöver en anvisad plats med en lägenhet som en kommun ordnar.

Intensiva förhandlingar pågår just nu över hela landet mellan länsstyrelserna och kommunerna för att få fram fler anvisningsbara platser.

Målet är att det nästa år ska finnas överenskommelser om 10 400 sådana platser. Det innebär nästan en fördubbling jämfört med läget i dag. Men troligen kommer den siffran att behöva skrivas upp ytterligare.

Något facit för jakten på platser finns ännu inte. Ett antal kommuner är försiktigt positiva om att kunna utöka mottagandet. Men från flera av länsstyrelsernas integrationssamordnare är beskedet tydligt redan nu: Det kommer inte att gå.

– Vi når upp till målet 2013 tidigast 2015, säger Björn Wendin på länsstyrelsen i Örebro län.

– Här är situationen helt omöjlig, säger Torsten Fors på länsstyrelsen i Norrbotten.

I Södermanland har ingen kommun ännu gått med på att öka antalet anvisningsbara platser.

– Det betyder att vi totalt misslyckats med vår uppgift att fördubbla antalet platser till nästa år. Och året därpå ska det väl fördubblas igen, säger Lucie Riad på länsstyrelsen.

De allra flesta kommunerna har tillsvidareavtal med länsstyrelsen om flyktingmottagandet. Därför finns ingen riktig deadline. Men Dagens Samhälles rundringning visar att bara fem kommuner hittills har gett klart besked om att de ökar antalet anvisningsbara platser nästa år: Piteå, Sundsvall, Härjedalen, Västervik och Östersund.

Ett starkt tryck sätts nu på kommunerna. På många håll deltar landshövdingarna aktivt för att påverka de ledande kommunpolitikerna.

Från några länsstyrelser uttrycks ändå optimism, till exempel i Jämtland, Västerbotten och Jönköpings län. Flera har också förhoppningar om att det kan lossna när det blir klart med statliga ersättningar i början av nästa år.

Av de 45 000 människor som nästa år väntas få uppehållstillstånd är bedömningen att tre av fyra troligen ordnar en bostad på egen hand, ofta genom att flytta in hos anhöriga, vänner och bekanta.

Det innebär att många svenska kommuner kommer att öka sitt flyktingmottagande oberoende av vilka avtal de skriver med staten.

Att så många bosätter sig på egen hand förstärker den struktur som redan finns. De kommuner som redan tagit emot många flyktingar och invandrare får ta emot ännu fler. Södertälje är ett av de tydligaste exemplen.

Därför är de anvisningsbara platserna så viktiga. Ska en förändring av fördelningen ske måste vissa kommuner som hittills tagit emot väldigt få nu kliva fram och teckna överenskommelser med staten (länsstyrelsen).

Flera integrationssamordnare Dagens Samhälle talat med vittnar också om en spänning mellan kommunerna i respektive län. I flera län har de som tagit emot många invandrare och flyktingar redan sagt ifrån. De är inte beredda att öka på siffrorna i överenskommelsen med länsstyrelsen.

Sörmland, Värmland, Skåne och Stockholm är exempel på län med stora skillnader.

– Det blir orimligt att kräva av dem som redan har många som kommer att de dessutom ska ordna anvisningsbara platser, säger Lucie Riad på länsstyrelsen i Södermanland, där kommuner som Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Vingåker tar ett stort ansvar.

Katja Berglund på länsstyrelsen i Värmland är också tydlig:

– Vi kommer inte att få fram tillräckligt med platser. Det finns ett stort missnöje bland de kommuner som tagit emot många nyanlända, de kan inte öka. Det gäller Filipstad, Hagfors, Grums, Säffle och Storfors.

Även inom Stockholms län finns en kraftig snedfördelning i flyktingmottagandet. Den förstärks av lagen om eget boende (ebo). Södertälje, som redan har länets i särklass största mottagande, drar till sig ännu fler.

Det är oerhört bekymmersamt och vi jobbar nu stenhårt med en omfördelning, säger Christian Foster, enhetschef på länsstyrelsen.

Vilka som kommer att ta emot fler är ännu oklart. De anvisningsbara kommunplatserna ska öka från 290 för närvarande till 500 nästa år för att lätta på ebo-trycket. I praktiken har bara ett 70-tal av platserna använts, just på grund av den stora ebo-inflyttningen.

– Men målet kommer knappast att nås, enligt Christian Foster. Hårda förhandlingar pågår och kommunerna är bekymrade.  De har också opinionen att ta hänsyn till, risken är att grupper ställs mot varandra, säger Christian Foster.

Bristen på bostäder är den klart främsta anledningen till att kommuner säger nej till att öka sitt mottagande.

I exempelvis Norrbotten är läget på bostadsmarknaden helt hopplöst. Därför finns det inga möjligheter att nå målet på drygt 600 kommunplatser i länet, enligt integrationshandläggaren Torsten Fors.

– Vi kan inte bosätta folk i tält! De ska ju känna sig välkomna och inte som något som katten har släpat in.

Han talar om ett moment 22. Migrationsverket har 3 000 platser för asylboende i Norrbotten och ”ockuperar” en stor del av det bostadsbestånd som skulle behövas för de kommunplatser som samma verk så intensivt efterlyser.

Samma dilemma finns i flera län. Migrationsverket å sin sida pekar på att staten tar kommunernas ansvar genom att allt fler nyanlända som fått uppehållstillstånd blir kvar i verkets asylboenden i brist på kommunplatser.

Det gör att nyanlända successivt hamnar i enklare tillfälliga boenden, bland annat på campingplatser.

I Norrbotten, med flera större asylboenden, har också en rad främlingsfientliga inlägg förekommit i olika medier, konstaterar Torsten Fors. Många unga som sitter fast hemma hos föräldrarna undrar varför flyktingar ska gå före i bostadskön. Spänningar uppstår.

– Men vi behöver inflyttning till Norrbotten. Vi har inte råd att vara intoleranta!

Också från Skåne och Örebro län pekas på en oro bland politikerna för opinionen. I flera Skånekommuner råder ”ett kärvt politiskt klimat” i flyktingfrågor, konstaterar Åsa Stenbäck Holmér på länsstyrelsen. Burlöv har sagt upp sitt avtal.

På många håll skapar också en vikande arbetsmarknad med rader av varsel oro, till exempel i Västra Götaland och Blekinge.

– Det måste man ta hänsyn till, säger Gun Rosvall på länsstyrelsen i Västra Götaland. Många kommuner är oroliga för jobben. De vill kunna erbjuda jobb för de nyanlända så fort som möjligt för att de ska kunna etablera sig.

Länsstyrelsernas samordnare Lars Göran Brandt, till vardags i Västerbotten, är trots allt optimist. Förhandlingarna fortsätter, läget är inte helt låst.

– Jag har inte kastat yxan i sjön. Jag tror att vi kommer att få se en ökning av antalet kommunplatser. Frågan är om den blir tillräckligt stor.

Mitt i allt tal om siffror vill han påminna om de mänskliga aspekterna.

– De här människorna finns och kommer att finnas här i landet, det är viktigt att komma ihåg. Vad vi diskuterar är var de ska bo och om de ska få en bra eller en dålig start. Får de en dålig start binder alla ris åt egen rygg. Det känns som att man lätt glömmer bort detta och tror att om man säger nej så försvinner de här människorna upp i luften.

Reporter: Johan Delby jd@dagenssamhalle.se
Reporter: Magnus Wrede mw@dagenssamhalle.se

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 45/2012.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.