Analys
Sverigedemokraterna
5 februari 2020 kl 12:54

Åkesson bör ta avstånd från nazismen i partiets förflutna

Det går bra nu för Jimmie Åkesson. Men när partiets gamla nazistkopplingar kommer på tal undrar man hur konservativ han är, egentligen.

I samband med 75-årsminnet av befrielsen av Auschwitz beskrev Förintelseöverlevaren Hédi Fried sverigedemokrater som ”avlade av samma ideologier” som de personer som genomförde morden på sex miljoner judar under Andra Världskriget.

– Hédi Fried gör en felaktig politisk analys. Hon har fel helt enkelt. Det finns ingen koppling mellan oss och Förintelsen, sa en irriterad Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju fem dagar senare.

Journalisten hade fler frågor och exempel. Till slut frågade hon: ”Tycker du inte att det är lite besvärande som historia betraktat?” Varvid en uppenbart irriterad Jimmie Åkesson sa: ”Jag tycker att det är ganska ointressant faktiskt i det här läget.” Nästan exakt samma fråga ställdes i en liknande intervju i TV4 (30/1).

Här måste man bli lite noggrann. Går SD:s egen ideologiska ekvation ihop?

SD kallar sig sedan 2011 för ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, de har nu också startat en konservativ tankesmedja. Vad är då konservatism? Ja, ibland handlar det om att samhällsförändringar måste gå långsamt för att människor ska kunna ställa om mentalt. Ibland handlar det om att det finns företeelser och institutioner i ett samhälle som är så betydelsefulla att man måste slå vakt om dem, om inte annat för de känslor de väcker. Ofta menas något slags kombination.

SD brukar betona Sveriges historia. Jämlikhetens folkhem, till exempel. Troligen är det en av nycklarna till partiets framgång. Människor bär på egna eller kollektiva minnen av en kultur, miljöer och sammanhang som det gör ont att förlora. Som man inte vill få bortviftade som ”nostalgi” och ”bakåtsträvande”.

Här kommer testet för Jimmie Åkesson. För på ett liknande sätt, men med omvända förtecken, är Förintelsen även i Sverige ett starkt och tydligt kollektivt minne av ofattbar ondska. För judar i Sverige är det också personligt. Hur pass mycket respekt man visar för minnet av Förintelsen och de bestående känslor som den skapade blir därmed ett lackmustest även för konservatism.

”Det blir snudd på löjligt när man lyfter fram den här personen”, säger SD-ledaren om en av nazifigurerna som nämns i TV4-intervjun. ”Det intressanta är, drygt 30 år senare, vad är vi för parti i dag?” fortsätter Jimmie Åkesson och låter som vilken 1950-talspamp som helst som jämnade gamla stadskärnor med marken eftersom ”det intressanta är vad vi är i dag!”.

Om SD-ledaren vill vara konservativ har han fått fel rollhäfte. Det enda rätta för Jimmie Åkesson är att ödmjukt visa sorg och avståndstagande inför de nazistiska beståndsdelarna av partiets förflutna. Under resten av sitt liv, faktiskt.

I länder där folkmord och rasåtskillnad praktiserats har sanningskommissioner haft en stor läkande betydelse, till exempel i Sydafrika och Rwanda. När Sverige år 2010 erkände det armeniska folkmordet som skett 95 år tidigare satt hundratals ättlingar till offren djupt rörda på riksdagens läktare – och då hade Sverige inte ens varit inblandat, bara avstått från den officiella markeringen.

I flera år har SD sagt sig vilja göra en vitbok om partiets förflutna. Kruxet är att de inte lyckats hitta någon som vill göra den. Om detta kan man säga två saker.

För det första måste en utredning av det här slaget vara oberoende. Om SD ställer all sin egen dokumentation och sina egna berättelser till den oberoende forskningens förfogande så kan de värderas och fogas till de kunskaper som redan finns.

För det andra kommer ingen utredning i världen, än mindre en internt finansierad vitbok, göra någon skillnad om partiet inte accepterar sitt eget förflutna och visar genuin respekt för de häftiga känslor det väcker. Oavsett om det är femhundra, femtio eller bara fem nazister som figurerat i bakgrunden.

Annars blir man nämligen tveksam till om SD verkligen är just konservativa. Eller om det faktiskt är Hédi Fried som har rätt i sin politiska analys.

Trender

UPP

 Almedalskonkurrenter.

 Den berömda politikerveckan i Visby krympte i fjol. En förklaring är nya ”mini-Almedalen” med olika teman, till exempel Järvaveckan om integration. Just nu pågår konventet Folk&Kultur i Eskilstuna för tredje året.

 UPP

Skogslobbyism

 Näringsminister Ibrahim Baylan vill jobba hårt för EU:s handelsavtal med Storbritannien efter Brexit. Specifikt skogen lyfts fram. Storbritannien är en av Sveriges viktigaste marknader för export av skogsprodukter och trä.

UPP

Silverrävar

 I USA väljer Demokraterna de närmaste månaderna mellan Bernie Sanders, 78, Joe Biden, 77, Mike Bloomberg, 77, och Elisabeth Warren, 70. Sverige har tillfälligt höjt medelåldern bland partiledarna då Annie Lööfs vikarie Anders W. Jonsson är 22 år äldre än hon (men ändå bara 58 år).

 NED

 Bostadsbyggandet

 2019 byggdes 9 procent färre bostäder än 2018 enligt Boverket. För 2020 är prognosen att 50 000 nya bostäder byggs. Mycket färre än de 64 000 som skulle behövas årligen.

 NED

Bensinbilar

Andelen nyregistrerade bensinbilar har minskat med 4,5 procent på ett år samtidigt som både antalet och andelen laddbara bilar har stigit enligt Bil Sweden.  

NED 

Kinas rykte

 Landets anseende är försvagat av regimens löpande kritik av utländska medier. Misstankar om att Kina har mörkat antalet smittade och döda av coronavirus har inte gjort saken bättre.                 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 5 februari 2020 kl 12:54