Analys
13 december 2017 kl 13:12

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Aborträtten i Europa pressas från flera håll

Rätten till en laglig och säker abort hotas på flera håll i Europa – från frontalattacker i Öst- och Central­europa till krav på samvetsfrihet för vårdpersonal i Sverige.

Många tänker nog på kampen för fri abort som något för historieböckerna, ungefär som kampen för kvinnlig rösträtt. Men att en kvinna själv ska få bestämma om hon vill fullfölja en graviditet eller inte ifrågasätts allt oftare i Europa.

De flesta europeiska länder har i dag en aborträtt som liknar Sveriges, det vill säga fri abort fram till en viss graviditetsvecka. Malta är det enda landet där abort är totalförbjudet, och på Irland får en kvinna bara göra abort om hon annars riskerar att dö. Liknande, närmast totala abortförbud har under senare år föreslagits i Litauen, Slovakien, Ryssland, Spanien och Polen.

En färsk rapport från Europarådet slår fast att det på senare år dykt upp ”återkommande hot mot kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter” i Europa. Europarådet är en samarbetsorganisation för 47 länder som vill värna om grundläggande rättigheter. Till Europarådets egen domstol, Europadomstolen för mänskliga rättigheter, kan medborgarna vända sig om deras rättigheter kränkts av staten.

I Polen är abort bara tillåten om kvinnan annars riskerar livet, om graviditeten är en följd av en våldtäkt eller om fostret är allvarligt skadat. Den polska regeringen föreslog en ytterligare skärpning, men tvingades dra tillbaka förslaget efter att kvinnor i hela landet strejkat från jobbet och gått ut på gatorna, klädda i svart för att visa sin sorg. Den spanska regeringen försökte också införa abortförbud, men tvingades 2014 till reträtt efter massiva protester.

Totalförbuden har alltså stoppats av gatans parlament. Men förslagen visar på ”tillbakagångens omfattning och natur, vad gäller kvinnors rättigheter och jämställdhet i vissa delar av Europa”, skriver Europarådet.

Andra länder har i smyg börjat nagga aborträtten i kanten. Slovakien, Georgien, Ryssland, Armenien och Makedonien har infört obligatorisk väntetid före aborten (vilket krymper tiden för laglig abort) och/eller infört obligatorisk ”rådgivning”, där kvinnan får höra att abort är mord och tvingas titta på bilder på fostret. Också i Lettland, Litauen och Rumänien har liknande slags regler föreslagits.

Samvetsfrihet, alltså att vårdpersonal har rätt att vägra utföra aborter av religiösa skäl, kan användas för att inskränka aborträtten. I länder där många åberopar samvetsfrihet och staten inte samtidigt ålägger sjukhus att garantera ett minimum anställda som kan utföra aborter, är aborträtten i praktiken begränsad.

Italiens kvinnor må ha fri abort på papperet, men det är svårt att få en när ungefär 70 procent av landets läkare abortvägrar. Den polska författningsdomstolen skrotade nyligen en regel om att abortvägrande vårdinrättningar var skyldiga att hänvisa patienten till en annan klinik.

I Sverige finns inte samvetsfrihet, men frågan aktualiserades 2014 då barnmorskan Ellinor Grimmark nekades anställning för att hon vägrade utföra aborter, sätta in kopparspiraler och dela ut dagen efter-piller. Grimmark stämde arbetsgivaren, men förlorade i både tingsrätten och Arbetsdomstolen. I juni i år vände hon sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, tillsammans med barnmorskan Linda Steen som har en snarlik historia.

Om Grimmarks och Steens uppriktiga drivkraft är att få arbeta som barnmorskor i Sverige vet bara de själva. Men deras juridiska ombud Ruth Nordström, och den amerikanska, högerkristna organisationen Alliance for Defending Freedom, som finansierat deras kamp, har som mål att begränsa aborterna i Sverige. Det stod klart efter att Dagens Eko granskat rättsfallet i januari i år.

För dem har Europadomstolen hela tiden varit slutmålet, och det svenska rättsväsendet bara en transportsträcka. Om Europadomstolen dömer att den svenska staten kränkt barnmorskornas religionsfrihet blir domen ett tungt argument för dem som vill införa samvetsfrihet också i Sverige – och i hela Europa. En samvetsklausul skapar en liten spricka i den grundmurade rätten till fri abort, som sedan steg för steg kan vidgas.

Trender

UPPÅT

Soft Brexit. EU och Storbritannien kom överens om den första delen i Brexitförhandlingarna. Bland annat ska Storbritannien, om ingen annan överenskommelse nås, stanna kvar på EU:s inre marknad. Det mesta tyder nu på att slutförhandlingarna kommer att landa i en ”soft Brexit”.

EU-Japan. I skuggan av debatten om frihandels- och investeringsavtal som EU slutit med Kanada och förhandlat fram med USA, har ett frihandelsavtal med Japan klubbats. Det ekonomiska blocket EU-Japan utgör 30 procent av världens BNP, uppger EU-kommissionen.

Schulz gör en Macron. På det tyska socialdemokratiska partiets partikongress förespråkade partiledaren Martin Schulz ett Europas förenta stater till 2025.

NEDÅT

EU:s glyfosatkonflikt. Det bittra bråket mellan EU-länderna om huruvida glyfosat är farligt och bör förbjudas eller ej, är över för denna gång. Det blev förlängt tillstånd för ogräsmedlet med fem år, efter att Tyskland sällat sig till Sverige och de andra ja-sägarna. Den franska regeringen planerar nu ett nationellt förbud.

Johnny Hallyday. ”Frankrikes Elvis” har dött. Johnny Hallyday introducerade rock’n’rollen i det traditionellt USA-skeptiska landet. Mellan en halv och en miljon fransmän gick ut på Paris gator i samband med begravningsceremonin. Rekordet för störst uppsamling håller dock fortfarande Victor Hugo, vars begravning 1885 samlade två miljoner.

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.