21-årig ordförande sticker ut på gubbhyllan

Hon klubbar bland gubbar. Amanda Höjer (C) i Lekeberg sticker av totalt i skaran av landets fullmäktigeordförande. Posten är ett eldorado för pensionärer, medelåldern är 62 år. Och drygt sex av tio ordföranden är män.

Fullmäktige är kommunens högsta beslutande organ, rent formellt. De som svingar klubban är rutinerade rävar. Bara 5 av 290 ordförande är under 40 år, och 2 under 30 år, visar Dagens Samhälles undersökning.

Så det var en skräll när 21-åriga Amanda Höjer (C) i Lekeberg i våras fick ta över som ordförande i denna församling. Hon är med råge yngst i landet. 

Efter valet 2014 gick hon direkt från skolbänken in i kommunfullmäktiges presidium som vice ordförande. Det går helt på tvärs med hur den här typen av poster brukar tillsättas.

– Mina kompisar fattar ingenting. Dom har ingen aning om vad det här är för sorts uppdrag. I skolan får man ju inte lära sig något om det. Det är en stor brist.

Dagens Samhälles enkät visar en påtagligt sned åldersfördelning bland landets fullmäktigeordförande:

Medelåldern är 62 år. Endast 5 är under 40 år medan 74 har fyllt 70 år. 

Drygt sex av tio ordförande är män. Men bland de totalt 138 pensionärerna på posten är 70 procent män.

Jämfört med uppdraget som kommunstyrelsens ordförande är andelen kvinnor ungefär densamma, men andelen 65+ mycket, mycket större.

Det ser ut som ett tack för lång och trogen tjänst, ett hedersuppdrag efter många år och välförrättat värv i kommunpolitiken.

Kommunforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet håller delvis med. 

– Visst, det här är inget uppdrag för yngre politiker. Det är ofta det sista uppdrag man får, möjligen med undantag för revisorerna, och rätt sällan utan en lång politisk karriär bakom sig.

– Men det är fel att se det som ett lättviktigt uppdrag som mest har symbolisk betydelse. Det är en viktig post som inte ska underskattas.

David Karlsson pekar bland annat på det röriga parlamentariska läge som uppstod i väldigt många kommuner efter det senaste valet. Det blev rekordmånga minoritetsstyren – som ofta leder till livliga och ovissa fullmäktigesammanträden.

Dessutom var omsättningen bland ledamöterna mycket hög. Nästan hälften (47 procent) var nya efter valet. Då är viss rutin i presidiet en tillgång. Och det är trots allt fullmäktige, kommunens enda direkt folkvalda organ, som har det yttersta politiska ansvaret gentemot väljarna. 

Amanda Höjer i Lekeberg var inte avskräckt av sin, i det här sammanhanget, blygsamma ålder när hon tackade ja. Även om hon var nervös. 

– Jag upplever att jag har starkt förtroende från både majoriteten och oppositionen. 

Hennes drivkraft är stark, hon ”brinner för politik”. Och ser en karriär framför sig – tvärtemot merparten av kollegerna på ordförandeposten som har sina karriärer bakom sig.

– Att bli kommunalråd i framtiden är något jag verkligen önskar!

Hon har redan en plats i kommunstyrelsen som ersättare. Och hon tycker att hon fyller en viktig uppgift.

– Jag kan som ung kvinna på en ledande post vara en del av en viktig förändring. Politiken drivs ju i stor utsträckning av äldre män.

Den äldsta bland dessa äldre män heter Nils Johnson (M) i Huddinge. Han är 83 år och old boy bland fullmäktiges ordförande. Han kom in i fullmäktige 1976, året när Torbjörn Fälldin blev statsminister. 

– Många gamla, säger du? Ja, men det här är ett speciellt uppdrag. Har man varit med länge vet man hur det funkar. Och så är det ju en lämplig reträttplats att runda av med när man kommit upp i åren. 

Nils Johnson (M). Foto: Rickard Kilström

Själv blev han övertalad att fortsätta efter förra valet, ”de tyckte jag var så vital”. Rollen upplever han ungefär som talmannen i riksdagen. Men det är svårare i Huddinge, där tio partier trängs i fullmäktige.

– Det blir lite bökigt att hålla reda på. Och en del är väldigt pratsjuka, de tycks trivas i talarstolen. Vi har haft sjutimmars sammanträden, fast vi har tidsbegränsade inlägg. 

Ytterst ovanligt bland klubbförarna i fullmäktige är personer med utländsk bakgrund. Och bara en är afro­svensk – i Upplands-Bro. Solame Olange Bayibsa (S) använder själv termen rasifierad. Föräldrarna är från Kongo, själv är hon född i Tanzania.

Solame Olange Bayibsa (S). Foto: Rickard Kilström

Samtidigt är hon den enda ordföranden vid sidan av Amanda Höjer som är under 30 år (29).

– Jag hoppas att bilden av fullmäktiges ordförande kommer att förändras. Visst är det här ett hedersuppdrag, men det innebär inte att det ska vara begränsat till de som varit aktiva i 30 år. 

Hon konstaterar att hon själv bara mötts av positiva reaktioner. Och hon framhåller att bred representation på alla typer av politiska uppdrag spelar ”en otroligt stor roll”.

– Uppmärksamheten kring min tillsättning är samtidigt ett tydligt tecken på avsaknaden av unga, kvinnor och rasifierade på den här positionen.

Hon citerar USA:s president Barack Obama som i ett tal nyligen sade: ”Man kan inte bli det man inte kan se.”

Fakta
12 762 folkvalda i kommunerna

Fullmäktiges ordförande ­leder församlingar som varierar mellan 21 och 101 (Stockholm) ledamöter. Totalt finns 12 762 ordinarie ledamöter bland de folkvalda.

44 procent av dem är kvinnor, jämfört med 37 procent på ordförandeposten. Medel­åldern bland ledamöterna är 53 år, bland ordförandena 62 år.

Totalt bland ledamöterna var 44 procent under 40 år. Men på ordförandeposten var andelen i den åldersgruppen mindre än 2 procent. 

I valet 2014 var omsättningen i landets fullmäktige rekordhög. 47 procent av ledamöterna byttes ut.

Om man jämför ordförande i fullmäktige med ordförande i kommunstyrelsen är ålders­variationen betydligt större.

Yngst i ks-toppen: 30 år. Yngst i kf-toppen: 21 år.

Äldst i ks-toppen: 73 år. Äldst i kf-toppen: 83 år.

Läs mer: Vi är för många och har för lite att säga till om.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.