Nyhet
Förvaltning
19 september 2019 kl 03:45

132 kommuner bantar för att effektivisera

Fritid ihop med teknik. Nämndfrågor till kommunstyrelsen. Kreativiteten flödar när kommuner ser över sin organisation, visar en DS-enkät. Samtidigt naggas demokratin i kanten när antalet politiska uppdrag fortsätter att minska.

Karlshamn har sedan den 1 januari i år en nybildad teknik- och fritidsnämnd, som ligger under samhällsbyggnadsförvaltningen.

– Vi såg många beröringspunkter mellan de två nämnderna, säger kommundirektören Daniel Wäppling.

Av de 272 kommuner (94 procent) som svarat på Dagens Samhälles enkät uppger nästan hälften – 132 kommuner – att de precis som Karlshamn har slagit samman förvaltningar och/eller politiska nämnder sedan valet 2014.

Därmed fortsätter en utveckling som pågått sedan 1990-talet, konstaterar David Karlsson, kommunforskare vid Göteborgs universitet. Den viktigaste förklaringen är de olika managementfilosofier som får spridning i kommunerna, anser han.

– Det finns en föreställning om att samordning ger en effektivare förvaltning. Men när man letar efter vad som är rationellt och ekonomiskt effektivt för förvaltningen är det lätt att glömma demokratiaspekten, säger David Karlsson.

På den politiska sidan riskerar utvecklingen att motverka specialiserade politiker som företräder sitt sakområde.

– Den motsättningen försöker kommunledningarna undvika genom att ha färre sektorer. Men då är risken stor att man förlorar eldsjälarna som engagerar sig politiskt för att de är intresserade av vissa typer av frågor, till exempel kulturen.

En tredje förklaring David Karlsson pekar på är att det särskilt i mindre kommuner är så svårt att få tag på folk. Att besätta nämnderna blir en allt större utmaning och har bidragit till att antalet uppdrag totalt sett minskar.

– Räcker man upp handen får man vara med, och så vill inte partierna att politiska uppdrag ska tillsättas. Det bör vara en sållning så att personer med rätta kvalifikationerna får uppdragen – och då måste man se till att posterna är färre än kandidaterna, säger David Karlsson.

Luleå tekniska universitet har utvärderat den förändring Arjeplog gjorde av sin nämndindelning inför förra mandatperioden. Då upphörde barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden som egna nämnder och slogs samman med kommunstyrelsen, som i stället fick tre utskott. Samtidigt minskades antalet ledamöter i kommunfullmäktige från 31 till 21. Minskande befolkningsunderlag och svikande ekonomi var de huvudsakliga skälen till beslutet.

De intervjuer forskarna har gjort visade främst en kritik mot neddragningen av antalet nämnder och att en mindre grupp personer nu bestämmer i kommunen.

”Det finns ett färre antal personer och ett färre antal platser i den politiska organisationen, men det är också så att samma personer sitter på många platser”, skriver forskarna i sin rapport.

För Liberalerna i Arjeplog innebär den bantade organisationen att partiet har två mandat i kommunfullmäktige, vilket är ett färre än det skulle haft före omgörningen. Att kommunen även har gjort om nämnderna till utskott har också påverkat möjligheten att nå ut till väljarna.

– Jag förstår att organisationen behöver anpassas efter kommunens storlek och plånbok. Samtidigt blir det, precis som utredningen visat, färre politiker som är med i den politiska debatten, säger Jeanette Ranfjäll (L), ledamot i Arjeplogs kommunfullmäktige.

Tack vare en teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet har Liberalerna ändå fått flera platser som ordinarie och ersättare i de nämnder som blev kvar efter omorganisationen.

– Det som blir viktigt när det är så här är att de politiker som sitter i nämnder och utskott delar med sig av de politiska samtalen till sina partikamrater och medlemmar, säger Jeanette Ranfjäll.

Bjuv går emot trenden och ökar i stället antalet politiska uppdrag. Efter valet i höstas bildades en teknisk nämnd för att ge större tyngd åt de tekniska verksamheterna. Tidigare fanns bara ett tekniskt utskott under kommunstyrelsen.

Som ett resultat av maktförhandlingen – Socialdemokraterna regerar i minoritet – fick samtliga nämnder dessutom ytterligare en ledamot för att ekvationen skulle gå ihop.

Kommunstyrelsens ordförande Anders Månsson (S) är nöjd med utökningen.

– Ju fler som är med desto bättre, men jag är rädd för att man drar ned på demokratin i många kommuner. Dels har du ett tryck utifrån att det ska sitta färre politiker i de styrande församlingarna, dels har många partier svårt att rekrytera nya medlemmar, säger han.

Fakta
Sammanslagningar Sverige runt

132 av de 272 kommuner som besvarat Dagens Samhälles enkät har sedan 2014 slagit samman två eller fler förvaltningar och/eller nämnder. Ofta följer en förändring av förvaltningar och nämnder åt, men inte alltid. I några fall handlar det om en sammanslagning över kommungränsen.

Några exempel:

Kultur + fritid: Borlänge, Mönsterås, Trelleborg, Östhammar.

Kultur + barn och utbildning: Flen.

Kultur + bildning: Vadstena.

Kultur och fritid + teknik: Askersund, Falkenberg, Karlshamn, Sävsjö.

Kultur och fritid + teknik + miljö + räddningstjänst: Kinda.

Kultur och fritid + samhällsbyggnad: Härjedalen.

Kultur och fritid + utbildning: Alingsås. Karlskrona, Lidingö.

Fritid + teknik: Landskrona, Luleå.

Fritid + samhällsbyggnad: Flen.

Fritid och folkhälsa + kultur och turism: Kungsbacka.

Miljö + stadsbyggnad: Falun, Gotland, Hässleholm, Tingsryd, Trollhättan, Ånge, Upplands Väsby.

Miljö + bygg: Höganäs, Malung-Sälen, Vänersborg.

Miljö och plan + teknik: Lessebo.

Teknik + bygg: Vadstena.

Teknik + fastighet: Lidingö.

Teknik + miljö och bygg: Lomma.

Teknik + miljö och bygg + stadsbyggnad: Norrköping.

Gymnasium + skola och barnomsorg: Växjö.

Vård och omsorg + integration och arbetsmarknad: Åmål.

Vård och omsorg + socialt: Hagfors, Hedemora, Linköping.

Omsorg + barn och utbildning: Bollebygd.

Skola + utbildning: Enköping.

Social + kompetens och arbetsmarknad: Sundbyberg.

Utbildning + barn och ungdom: Karlskrona.

Funktionsstöd + individ och familjeomsorg: Kungsbacka.

I många kommuner har nämnder/förvaltningar eller delar av dessa slagits ihop med kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning.

Borås, Göteborg och Malmö har de senaste åren tagit beslut om att helt eller devis skrota sina stadsdelsnämnder och stadsdelsförvaltningar. I stället skapas centrala facknämnder/förvaltningar för att sköta frågorna.

Några kommuner satsar på gemensamma nämnder över kommungränsen, bland andra: Berg, Gislaved, Heby, Härjedalen, Knivsta, Sala, Svenljunga, Tierp, Tranemo.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 19 september 2019 kl 03:45
Uppdaterad: 30 september 2019 kl 12:56

Skribent