Ökad kunskap är basen för jämställdhetskrav i offentlig upphandling

Luleå kommun har, sedan de sedan de 2013 undertecknade den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen), förbundit sig att ta hänsyn till jämställdhetsaspekter i all offentlig upphandling och att använda de lagliga möjligheter som finns för att främja jämställdhet.
I deras arbete var det första steget att skaffa sig mer kunskap. Genom utbildningar och workshops lärde sig chefer och medarbetare på Inköp mer om jämställdhet, om CEMR-deklarationen och varför det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv i offentlig upphandling.
Ökad kunskap, även när det gäller statistiska fakta, gör att det går att ta fler steg framåt i arbetet med jämställd upphandling.
– För att gå vidare behöver vi samla mer kunskap om hur våra upphandlingar möter våra jämställdhetsambitioner. Där kommer uppgifterna i rapporten kring Köparmaktindex för jämställdhet att utgöra ett viktigt underlag för vidare beslut om hur vi kan använda den offentliga upphandlingen som verktyg, säger Marianne Lundberg, strateg, Luleå Kommun och ansvarig för dess arbete med jämställd upphandling.

I den rapport de beställt ingår alla nyckeltal utifrån deras reskontra där det går att se jämförelser mot kommunsnittet, rikssnittet samt kommuner inom samma tätortsdefinition.

Hur ställa krav?
Hur ska då en kommun gå tillväga för att, genom krav som ”kvalificering”, ”skakrav” och ”mervärdeskrav” formulera kravställningar i en upphandling för att det ska gå korrekt till?
Luleå kommun Inköp har arbetat med frågan sedan 2016 och har skapat en struktur för att införliva kraven i upphandlingsunderlagen.
Inköp har utgått från ett uttalat jämställdhetsperspektiv som började med internt jämställdhetsarbete hos leverantörerna. Det har nu utvecklats till att omfatta även målet om likvärdighet för kvinnor och män.
I år ska nya upphandlingar omfattas av uppföljning utifrån jämställdhetskrav. Det kan dels
vara kvalificeringskrav men också mervärdeskrav som är proportionerliga och nödvändiga.
Exemplet med Luleå kommun visar också att den nya modellen för kravställning inte har varit kostnadsdrivande.

Öka kraven stegvis
Marianne Lundberg, strateg, Luleå Kommun och ansvarig för dess arbete med jämställd upphandling berättar att de allra flesta leverantörerna är positiva till hur kraven ställs och att en framgångsfaktor i det arbetet varit att öka kraven stegvis.
– Vi anpassar också kraven utifrån upphandlat objekt. Det gör att kraven kan skilja sig från bransch till bransch. Genom att föra dialog med leverantörerna inför upphandlingarna kan vi anpassa kraven till vad som är mest lämpligt i respektive bransch, säger Marianne Lundberg.
Inköp ställer också krav kring hur könsfördelningen ser ut på ledande positioner.
– Hur och när vi tittar på styrelsens sammansättning beror på vilket leverantörssegment vi vänder oss till. I första hand beror kraven på upphandlingsobjektets segment. Det riktas främst i upphandlingar som träffar mot stora, men kanske inte globala, leverantörer.
Marianne Lundberg berättar att krav på sammansättning brukar väcka tankegångarna hos leverantörerna.
– Men vi önskar helst att vi kan förflytta kraven från leverantörens interna arbete till fokus på jämställdhet i leverans av varor och tjänster.

Olika former av krav
När en leverantör svarar på upphandlingsannons ska den bland annat beskriva:

Marianne Lundberg, Luleå Kommun.

Arbetar utifrån beprövad modell
Inköp arbetar utifrån Upphandlingsmyndighetens modell för strategiska inköp. Den beskriver upphandlingsprocessens tre steg, förberedande kartläggning och analys, själva upphandlingen, samt implementering och förvaltning av avtalet.
Till varje steg i modellen har Inköp formulerat ett antal frågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel: Är jämställdhet relevant i upphandlingen? Vem kommer att använda produkten eller tjänsten? Vilka konsekvenser får upphandlingen för kvinnor respektive män?
Genom att ställa jämställdhetskrav har Luleå påverkat flera av hållbarhetsmålen i Agenda 2030, inte bara mål 5 som handlar om jämställdhet.
– Vårt arbete har påverkat en lång rad av målen, som ingen fattigdom, god hälsa och välbefinnande, god utbildning, fredliga och inkluderande samhällen, men självklart också anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt minskad ojämlikhet, säger Marianne Lundberg på Luleå Kommun.

Fakta: Köparmaktindex™
PublicInsight, ett analys- och tjänsteföretag, har analyserat landets samtliga aktiebolags styrelsesammansättning utifrån ett jämställdhetsperspektiv i rapporten Köparmaktindex™ Fokusområde: Jämställdhet. Resultaten har jämförts med de bolag som är leverantörer till kommuner, regioner och myndigheter.

Rapporten visar fördelningen av beslutsmakten i de aktiebolag som är leverantörer till offentlig sektor. Totalt omfattar rapporten en samanställning över 109 000 stycken aktiebolag som totalt fakturerade offentlig sektor 613 miljarder kronor under 2019.

Med hjälp av den data vi tagit fram, delvis baserat på underlag från vår partner Dagens Samhälle Insikt, har vi nu möjlighet att bryta ner rapporten i flertalet aktuella nyckeltal för att skapa en gedigen bild över jämställdhetsstatusen hos just era leverantörer. Vi kan hjälpa dig som ansvarig politiker eller tjänsteperson att sammanställa den data du behöver för att öka insikten om ert nuläge och förbättra ditt beslutsunderlag för nå era mål.