Annons från Microsoft

”Digitaliseringen kräver ledarskap och mod”

Microsoft.

De digitala verktygen finns på plats, men implementeringen inom offentlig sektor haltar. Vi har en bra bit kvar innan ”världens mest digitala välfärd” är svensk verklighet. Det menar Mathias Ekman, affärsutvecklare hälso- och sjukvård på Microsoft.

År 2025 ska Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av möjligheterna inom digitalisering och e-hälsa. De viktigaste stegen dit sammanfattas i en digitaliseringsstrategi som bland annat innefattar digitalt ledarskap.

Det sistnämnda är en bristvara, menar Mathias Ekman på Microsoft. Han har följt utvecklingen under lång tid, och menar att digitaliseringen går alldeles för långsamt inom svensk offentlig sektor.

−Verktygen finns, men det saknas tillräckligt många ledare med mod att göra det som krävs för att komma vidare. Lagstiftningen halkar efter. Om man inte kan revidera gamla idéer kommer man aldrig framåt i utvecklingen.

Datakällor med potential

Inom välfärdssektorn finns en stor potential i patientdata från olika register och databaser. Genom att berika information från sjukvård och skola med livsstilsdata eller socioekonomiska parametrar skulle man exempelvis kunna upptäcka olika samhällsproblem betydligt tidigare.

Vissa digitaliseringsinitiativ bromsas av föråldrade lagar, medan andra brister i uppföljningsfasen och blir till en extra börda för personal som redan är pressad.

−När digitaliseringen av patientjournaler introducerades såg personalen mest att det blev ett extra administrativt moment – man fick inte uppleva några positiva effekter av det. Nu står vi inför digitala prov i skolan, och risken är att vi upprepar samma misstag: man tar pappret till skärmen utan att förändra arbetssättet från grunden. Jag menar att man mycket väl skulle kunna tänka sig ett slags självlärande prov som anpassar sig efter respektive individs kunskapsnivå. Digitalisering handlar inte om att göra analoga saker digitalt, utan att nyttja digital teknik för att förändras och bli bättre.

Måste ligga steget före

Enligt Mathias Ekman är det nu dags att ta ett större kliv framåt – för att utveckla ett mer innovationsvänligt klimat.

−När teknikskiftena tog 7-10 år kunde offentlig sektor ligga efter teknikutvecklingen för att mot slutet vara ikapp. Men om man i dag tänker att videobaserade läkarbesök är framtiden och planerar att investera fem års arbete i det, kommer man hamna efter rejält. Vi behöver vara modigare än så. Vi kan inte bara åka efter pucken, utan måste förutse var den är efter att den studsat i sargen. Då pratar vi om mixed reality, vård som tar hänsyn till ditt DNA och artificiell intelligens som stöttar vårdpersonalen i deras arbete och beslutsfattande.

Att ligga nära den tekniska utvecklingen kan stundtals vara krävande att få till inom offentlig sektor. Där kan så kallade innovationsupphandlingar – att beställa något som ännu inte finns på marknaden – komma in som en viktig katalysator för digital transformation. Inte för att utveckla tekniken utan kanske främst för att förstå hur ett förändrat arbetssätt kan dra nytta av teknik som finns.

−Det är en svår balansgång, säger Mathias Ekman. Man kan förstås inte springa på allt som verkar hett just nu. Det offentlig sektor däremot måste anpassa sig efter är själva hastigheten i förändringen. 

Globala plattformar för innovation

För att kunna nyttja potentialen i digitaliseringen på bästa sätt krävs en vidare horisont. Samverkan över bransch- och landgränser blir allt viktigare för att kunna analysera större datamängder och bygga skalbarhet i innovationer. Annars, menar Mathias Ekman, riskerar teknikskiftet att bidra till snedfördelade resurser. 

−Ska vi bli världsbäst på digitalisering kan vi inte begränsa svenska startups till att bara jobba på lokala servrar och plattformar – det kommer inte att skapa tillväxt i Sverige. I Norge har man insett att satsningen på e-hälsa kräver nära samarbete med både privata och internationella aktörer. På globala plattformar ökar sannolikheten dessutom att du kan återanvända populationsdata eller en algoritm från ett annat land. De sjukhus som är bäst kan sälja sina algoritmer till andra aktörer, vilket innebär nya typer av intjäningsmöjligheter.

Fakta
Om Microsofts arbete med forskning

Microsoft arbetar i allt högre utsträckning med forskning relaterat till sjukvård. Genom teknik som hologram och AR kan kirurger arbeta på distans med komplexa operationer. Inom cancerforskningen betraktar man mutationerna datalogiskt – cancern är en bugg som i princip skulle kunna omprogrammeras, och en lösning väntas vara tillgänglig redan inom tio år. Utöver detta använder man AI för att bistå läkare med diagnosunderlag, spårning av sjukdomsprogression och individanpassade behandlingar.

Ett bra exempel på gränsöverskridande samverkan är initiativet Innovation Race For Cancer som Microsoft medarrangerade på Akademiska Sjukhuset i Uppsala i december 2016. Under 52 timmar fick deltagarna med hjälp av AI utveckla digitala innovationer som kan bidra till kampen mot cancer. Ett halvår senare genomfördes ett riksdagsseminarium på samma tema, där en av grundfrågorna rörde just ökad samverkan mellan akademi och näringsliv, samt frågan om teknikneutral lagstiftning.

Annons

Hela den här sidan är en annons från Microsoft.
Den är inte skriven av Dagens Samhälles redaktion.