Ekonomi

Vilken skattgömma ska plundras härnäst?

Att Sverige har det tufft märks på många sätt, bland annat i regeringens propaganda-arbete. Utspelen ska få regeringen att se handlingskraftig ut - men för kritiskt tänkande medborgare framstår dessa i stället som pinsamma teateruppvisningar.
Krönika

Många utspel har gjorts från regeringen där de lyfter fram att mer pengar kommer att tillföras olika områden; pengar som endast utgör småpotatis i sammanhanget. Samtidigt rullar miljarder i utgifter på andra områden förbi i det fördolda, okommenterade.

Senast i raden av sådana utspel var 100 miljoner till förskolor i särskilt utsatta områden. I våras var det bland annat 100 miljoner extra till skollokaler. En spottstyver sett ur ett nationellt perspektiv. Ändå var det värt nyhetsrubriker - tyckte regeringen själva. 

Utspelen är förstås propaganda för att regeringen ska se handlingskraftig och storsint ut. För kritiskt tänkande medborgare framstår dessa i stället som pinsamma teateruppvisningar. 

Att media sväljer dessa beten rakt av och spelar med är att beklaga. Teoretiskt sett kunde dessa utspel ignoreras på grund av deras högst begränsade nyhetsvärde. Allt är faktiskt inte hyperintressant bara för att det står avsändare ”regeringen” på. Snarare borde utspelen rendera mer skepticism och grävande journalistik på de områden det handlar om. Vad ligger bakom behovet av dessa avledande manövrar? Vad har hänt med övriga antalet miljarder som gått till området? Och hur ser det ut på övriga områdena som inte får de stora rubrikerna? 

Av betydligt större intresse för medborgarna är hur stora budgetposterna är totalt sett, hur de varierar och deras förhållande gentemot varandra. Självklart också vad som görs från politiskt håll för att förändra dem strukturellt och utifrån ideologi.

I stället för att utgöra de glädjebudskap som regeringen hoppas på, signalerar utspelen oro. Det blir allt svårare att skrapa ihop de miljarder som behövs för att plus och minus ska gå ihop. I princip alla områden i Sverige är i skriande behov av mer resurser. Att behöva erkänna att landet har dystra och svåra tider framför sig är förstås jobbigt för politiker vid makten. Fullt så jobbigt hade det dock inte behövt vara om inte de själva tillsammans med media lagt så mycket krut på att bygga en illusion av att gränslöshet är möjligt. En illusion av att prioriteringar och inskränkningar bara behöver göras av personer som vill illa. Så är det förstås inte.  

Regeringen rotar i alla gömmor för att hitta mer pengar. Exempelvis har man valt att ta ut 6,5 miljarder ur det statliga bolaget Akademiska hus som äger och förvaltar lokaler som används av universitet och högskolor. Vilka skattgömmor kommer att behöva tömmas härnäst?

I Finland har universiteten det senaste året fått omfattande sparkrav på sig, vilket har resulterat i uppsägningar av forskare och lärare och stora protester. Visar Finland vad som kommer att hända framöver i Sverige? 

Det är alltid lättast att spara in på det som inte ger negativa effekter omedelbart. Inga dör ju bara för att några universitetsanställda slutar. Men, vad skulle i så fall hända på sikt med Sveriges konkurrenskraft? 

Det är hög tid att sluta med småfjuttandet och påbörja diskussionen om hur en ny helhetsstrategi för landet ska se ut. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.