I över 20 år har jag väntat på att svenska journalister och andra som talar och skriver om asyl-, flykting-, invandrings-, migrations- och minoritetsfrågor ska lära sig att använda rätt ord och begrepp. Det har varit stört omöjligt och är det än idag. Två decennier! Och en majoritet klarar inte av att se och förstå skillnaden mellan dessa ord/begrepp ens om man förklarar dem som till lågstadieelever.
Internationella Pressinstitutet i Wien har, i samarbete med sju europeiska radiobolag i Tyskland, Irland, Grekland, Italien, Slovenien och Spanien, gett ut en handbok (ladda ner som pdf) för journalister och andra som rapporterar om migration. I den kan man bland mycket annat läsa det jag försökt nå ut med i två decennier men inte lyckats med:
When covering minorities and migration, using the proper term matters. Words are often used interchangeably - such as "refugee", "asylum seeker" and "migrant" - have vastly different connotations, as well as legal meanings.
Översättning, för säkerhets skull:
När man rapporterar om minoriteter och migration har användandet av korrekta termer betydelse. Ord används ofta som om de var synonymer, men "flykting", "asylsökande" och "migrant" har mycket olika betydelser också juridisk mening.
Exemplen på felanvändning av ord och begrepp är så överväldigande många att det är som att leta efter en nål i en höstack om man vill finna artiklar och program etc där orden används korrekt. Många som skriver, debatterar och rapporterar klarar helt enkelt inte av att lära sig att använda ord som "asylsökande", "flykting" "skyddsskäl" på rätt sätt och i rätt sammanhang. Dessa personer borde därför helst inte alls rapportera från och om det här stora och viktiga området utan skriva och göra program om sådant som är mer lättbegripligt och där de kan göra ett bra jobb.
Andra åter verkar ha egna agendor och krumbuktar till språket i syfte att det de rapporterar om ska ge läsarna/lyssnarna/tittarna en annan bild än den sanna. Så agerar dels en hel del journalister; dels också aktivistnätverk som skriver och som talar om ”ensamkommande flyktingbarn" när det antingen handlar om "minderåriga asylsökande” eller inte alls om några "barn" utan om personer över 18 år (=vuxna) som söker asyl eller skydd. Och som låtsas att de inte förstår skillnaden mellan att "vistas illegalt i Sverige" eller att "vara illegal". Givetvis kan ingen människa vara "illegal", men en människa kan vistas illegalt, det vill säga olagligt, i ett land.
Det har alltså visat sig så gott som omöjligt i Sverige under minst 20 år att få korrekt information och sanningsenliga berättelser och rapporter på asyl- och migrationsområdet. Att kunskapsnivån sjunker i takt med den allt sämre utbildningen i landet är ett belagt faktum. Men så väldigt svårt borde det ändå inte vara för dem som sysslar med just de här frågorna att lära sig korrekt vokabulär!
Dock: efter mer än 20 års erfarenhet av asyl- och migrationsområdet vågar jag inte längre hoppas på bättring. Förmodligen är handboken som jag berättar om - Reporting on Migration & Minorities - för komplicerad för dem som borde behärska vokabulären, så någon bättring med hjälp av den vågar jag inte heller hoppas på. Det är mycket illa eftersom desinformationen på asyl-, migrations- och även minoritetsområdet både har varit och är mycket stor. Till slut: Handboken har redigerats av Respect Words Project. Att respektera ord borde vara självklart för alla.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.