Krönika
Alkohol
8 juni 2017 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Vi blundar för vad alkoholen gör med oss

Vi pratar om att införa sockerskatt men blundar för att alkohol ger både fetma och diabetes. Vi har otäcka bilder på cancerfall på cigarettpaketen men inte på alkoholen, trots att alkohol ökar risken för cancer i både tarm, munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och allra mest för bröstcancer.

Kanske läser du den här texten i skuggan med en kall öl. Eller ett glas rosé, eller en drink. För nu är sommaren här, och med den ledig tid som är så väl förtjänad. Men den period då vi äntligen ska få koppla av och njuta av livet innebär flera risker. Fästingar, solsting och oönskade graviditeter. Men faktiskt också det där du har i glaset.

Förra sommaren sålde Systembolaget drycker för tio miljarder kronor, eller nästan 1,3 miljoner om dagen. Och om trenden håller i sig kommer törstiga svenskar köpa ännu lite mer alkohol i år. Det är sommar, semester och sol och vem vill vara moralist, inte jag! När samlingen pantglas vuxit i takten av en cancersvulst, och bakfyllans kranka blekhet skrattar en i ansiktet, kanske frågan trots allt dyker upp: hur mycket kan jag dricka egentligen?

Om du har barn och frågar dem vet du nog svaret. Barn tycker att vuxna blir obehagliga redan efter små mängder alkohol. Ingen ogrundad oro, då alkohol ofta hänger samman med våld i hemmet.

Men om du inte är den våldsamma typen, kanske du klickar dig till sjukvårdsrådgivningens hemsida och gör “Alkoholtest” som sägs svara på frågan “riskerar du din hälsa?”

I själva verket behövs inget test för att dra den gränsen. Hälsan riskeras från första glaset alkohol. Det finns inget nyttigt eller bra med alkohol. Gamla studier kopplade samman ett måttligt drickande med friskare hjärta. Nya studier har visat motsatsen, och man tror att de studier som visade att alkohol har positiva effekter missade orsak och verkan. Antagligen dricker den som är frisk mer än den som är sjuk, därav de felaktiga slutsatserna.

Ju mer man dricker desto sämre är det, och det finns inget ofarligt drickande. Gränsen för när “Alkotest” och de svenska riktlinjerna anser att drickandet riskerar din hälsa är satt där 1 av 100 förmodas avlida av sitt drickande. När 1 av 101 dör riskeras alltså inte hälsan. Det finns få, om några, andra områden där en dödlighet på 1 procent skulle klassas som låg risk.

Alla som firar semester utomlands gör alltså klokast i att oroa sig för groggen i avgångshallen, inte för flygresan. Den som i stället tar bilen vet kanske att 3 av 100 000 dör årligen i trafiken: 1 av dem har alkohol i blodet.

Vi pratar om att införa sockerskatt men blundar för att alkohol ger både fetma och diabetes. Vi har otäcka bilder på cancerfall på cigarettpaketen men inte på alkoholen, trots att alkohol ökar risken för cancer i både tarm, munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och allra mest för bröstcancer.

Ibland säger människor att de dricker för att de mår dåligt, att de skulle använda sig av “självmedicinering”. Men faktum är att bland de som är deprimerade och dricker och slutar dricka blir många påtagligt förbättrade i måendet.

Men de flesta av oss dricker nog bara för att det är härligt och för att unna oss. Och det valet står oss fritt. Men låt oss grunda valet på verkliga fakta när det gäller riskerna.

1 av 100 kanske inte är beredda att dö för sin bag-in-box. Det går att leva utan alkohol, men man riskerar att spara pengar, få bättre hälsa och avsluta semestern utvilad. Vågar du?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.