Krönika
Sjukvård
8 april 2016 kl 07:00

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Vi behöver ingen Prussiluska, Wikström

Folkhälsominister Gabriel Wikströms målsättning borde vara att rädda liv och minska vårdkostnader istället för att likt Prussiluskan vifta med pekpinnar och dra all tobak över samma kam.

Regeringen ser över hela tobakslagstiftningen i förlängningen av implementeringen av EU:s tobaksdirektiv. Tyvärr likställs allt tobaksbruk, snus som cigaretter, i en moraliserande utredning som i dagarna skickas på remiss. Att dra all tobak över samma kam, trots helt olika risker för folkhälsan, är ungefär lika smart som att inom alkoholpolitiken jämställa vodka med mellanöl.

Enligt professorn och tobaksexperten Hans Gilljam är cigarettröken den stora faran. ”När du tar ett halsbloss fullständigt bombarderas din kropp med giftiga ämnen. Hela 8 000 förbränningsgaser frigörs och du andas in dem, vissa i stora koncentrationer. Flera är direkt giftiga. Det finns många sätt att få i sig nikotin på, men rökning är det absolut farligaste och skitigaste av dem.” Bland de giftiga substanserna i cigarettröken återfinns en mängd olika cancerogena ämnen.

Snus är knappast hälsokost men faktum är att år 2001 försvann cancervarningen på svenska snusdosor som en följd av att EU:s expertgrupp inte kunde belägga samband. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Rökning är den enskilt största orsaken enligt Cancerfonden. Att fimpa är därför bästa sättet att minska sin risk att få sjukdomen.

Förra året publicerade ansedda New England Journal of Medicine en artikel av tre forskare som rekommenderar att tobaksprodukter beskattas efter hur farliga de är. Snus och e-cigaretter bör vara betydligt billigare än cigaretter. Rökare måste lockas att gå över till mindre skadliga nikotinprodukter.

Den 6 april redovisade Cancerfonden en skrämmande prognos som visar att fram till 2040 kommer antalet cancerfall att öka med cirka 90 procent och samhällskostnaderna kommer att fördubblas – om inget görs. År 2040 beräknas cancerkostnaderna vara uppe i drygt 68 miljarder kronor, enligt beräkningar som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, i Lund har tagit fram på uppdrag av Cancerfonden.

Cancerdiagnoserna belastade samhällsekonomin med 36 miljarder kronor i direkta och indirekta kostnader år 2013. Enligt Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan, International Agency for Research on Cancer, kan emellertid en tredjedel av all cancer förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. Cancerfonden konstaterar i sin artikel på DN Debatt att ”Den kunskapen måste nå ut i befolkningen. Ett aktuellt exempel är att verka för att allt färre röker.”

Drygt en miljon svenskar lägger ibland en prilla i munnen. Sverige har också den lägsta andelen rökare i hela OECD. Svenska män är den befolkningsgrupp i Europa som har lägst frekvens av lungcancer.

I Sverige är det åtskilliga nikotinberoende rökare som gått över till snus men det finns inga vetenskapliga belägg för att snus är inkörsport till rökning. År 2040 kan drygt 100 000 svenskar om året drabbas av cancer, enligt en färsk prognos från Folkhälsomyndigheten. Folkhälsominister Gabriel Wikströms målsättning borde vara att rädda liv och minska vårdkostnader istället för att likt Prussiluskan vifta med pekpinnar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 8 april 2016 kl 07:00
Uppdaterad: 10 maj 2016 kl 16:25