Sommarjobb

Växjö säger nej till den som behöver jobbet mest

Har du gjort dig förtjänt, lilla vän? En variant på den frågan ställer Växjö kommun, som numera villkorar sina kommunala sommarjobb till gymnasieungdomar med godkända betyg i matematik och svenska.

Det svåröversättbara begreppet ”deservingness” används i forskningen för att beskriva en vanlig syn på fattiga eller andra som får stöd från samhället. Vem har gjort sig förtjänt av att få hjälp? Människor har ofta synpunkter på hur personer med knapp ekonomi lever. Har man ont om pengar, även om man tjänat dem själv, borde man inte röka, ha en dyr telefon eller prioritera fina kläder. Vi förväntar oss överlag att fattiga ska vara fattiga på ett konstruktivt sätt. De irrationella beteenden de flesta av oss ägnar oss åt – att slösa, att köpa saker vi egentligen inte behöver, att göra mindre smarta livsval – är helt enkelt inte de fattiga förunnat. De har inte gjort sig förtjänta.

Att förvänta sig att människor anstränger sig är djupt rotat i vår psykologi. Det är förstås i grunden sunt. Inget samhälle klarar sig om inte invånarna bidrar efter förmåga. Men fokuset på att som individ göra sig förtjänt av saker och ting har blivit närmast en fetisch i vår tid. Ett ideal som finns för sin egen skull, inte för att det gagnar samhället som helhet.

Parat med en annan stark samtida trend – den politiska önskan att ständigt signalera ”hårdare krav” – leder det till just den sortens politik som i Växjö. Men poängen med hög sysselsättning är inte att individerna ska få ett kvitto på att de varit duktiga. Människor jobbar för att förtjäna sitt uppehälle och för att samhället som helhet blir rikare av det.  

Ett sommarjobb är värdefullt för alla ungdomar, men mest för dem som inte fixat betygen. De andra kommer med största sannolikhet att klara sig ändå. De stora arbetslöshetsriskerna finns för dem som har ofullständig utbildning. Det är just de som behöver en extra skjuts för att så småningom bli självförsörjande. Konkret arbetslivserfarenhet på cv:t är en sådan skjuts.

Tänker man på arbetslöshet som ett straff för den som inte ansträngt sig, missar man att det är vi alla som får betala för denna arbetslöshet.

Växjös politiker talar förstås inte i de här termerna, utan beskriver reformen som ett sätt att stärka drivkraften att klara gymnasiet. Det är den vanliga vulgärtolkningen av incitament som spökar: moderater tenderar att se på människor som nån sorts pavlovska hundar som enkelt kan styras med några hundralappar hit eller dit. Men skälen att inte klara betygen är betydligt mer komplexa än så. I princip alla mätbara utfall – hälsa, jobbchanser, inkomster och livslängd - är bättre för högutbildade än lågutbildade. Det är inte som att morötter saknas. Klarar man ändå inte gymnasiet lär knappast en missad chans till ett par veckors sommarjobb ändra på det.

Tillvaron är inte en meritokrati. Ett samhälle blir inte särskilt trevligt om vi alla ständigt jagar belöning för gott uppförande. Det som får människor att genuint vilja anstränga sig är förmodligen något helt annat.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.